onsdag 30 december 2020

Gott nytt år 2021!


Oj vilket hemskt år. Vem hade kunnat föreställa sig detta för ett år sen? Ja kanske hade man hört att det var någon märklig sjukdom som spridit sig från en marknad i Kina. Men det är ju långt bort, och hade jag råkat hamna framför en film med den här handlingen hade jag nog tyckt det varit too much och stängt av. Men det var ju ingen film utan verklighet och vårt samhälle har fått blotta sina svagheter och brister mer än någonsin. Nej till portföljen.

Vi börjar med året i korthet:

Utveckling: några %  under 0. Exakt siffra kommer på nyårsdagen
Valuta: portföljen hade varit värd ca 10 % mer med valutakurserna 31 dec 2019
Utdelning: +8 % trots i princip oförändrad storlek på portföljen
Nya bolag: Integrated diagnostics (EG), Unicharm Indonesia, Evertz (CA), Verkkokauppa (FI), två polska bolag 
Lämnat:  Scales Corp (NZ), HDFC Bank (IN), SCA, Bell Equipment (ZA), Interroll (CH), LEM Holdings (CH)

Sex bolag in och sex ut. Mest långlivad blev HDFC Bank som funnits med sen strategin startade (2015).

Ja det har varit en berg- och dalbana kan man säga. Inledningsvis under coronakrisen bestämde jag mig för att sätta upp en strategi. Har skrivit om den flera gånger, och ska inte upprepa mig, men det handlade i grunden om långsiktighet och inte kortssiktiga coronavinnare. Sen är det såklart inte fullt så enkelt.

Utvecklingen för portföljen kan sammanfattas med; när det går ner vinner portföljen terräng, när det går upp hänger den inte med. I början av krisen passerade jag snabbt stockholmsbörsen, men när det sen vände uppåt, ja då blev jag snabbt ifrånsprungen igen. Ja och så har vi valutan där inte minst den sydafrikanska randen agerat sänke.

Årets misstag såhär i efterhand var att jag inte hade någon kassa att tala om när det började falla. Trots att jag plockade lite av bufferten kunde jag inte köpa så mycket som jag ville. Men framför allt, jag missbedömde tidpunkten för uppgången, och kraften i den. Jag trodde nedgången skulle fortsätta och bli mycket djupare. Slutsats: ha kassan redo!

Årets vinnare är singaporebaserade Micro Mechanics som tillverkar verktyg för halvledarindustrin. Ett extremt välskött företag med nettokassa och hög lönsamhet som följde med i teknikuppgången. Inget annat bolag kommer nära de +45 % som den presterat i lokal valuta. Brittiska Inspiration Healthcare har varit en vinnare under året (+17 %). Man tillverkar utrustning för neonatalvård, och fick under krisen sin största order hittills, på respiratorer. Trean på listan är Kri Kri milk (+15 %) hade en ordentlig svacka i mars, men har fortsatt prestera bra och har kommit igen ordentligt. 

Sen finns det de bolag som presterat bra, men som inte belönats av marknaden. Sydafrikanska Italtile, som tillverkar och säljer kakel och badrumsutrustning hade en extremt fin avslutning på året, men kursen är bara några % högre än för ett år sedan. Även Vitreous glass som krossar returglas i Kanada har haft ett riktigt fint år och delat ut tvåsiffrigt. 

Årets förlorare är chokladtillverkaren Delfi med huvuddelen av verksamheten i Indonesien. Men det är bara till kursen, i mina ögon har man presterat stabilt och -30 % speglar inte alls året. Då är det kanske mer rimligt att Nya Zeeländska A2 Milk tappat (-20 %) och singaporebaserade Straco (-18 %), vars akvarier och pariserhjul stått helt obesökta under stora delar av året. Att de klarat sig så bra som de gjort beror mycket på den starka balansräkningen och den jättelika kassan som skapar spännande möjligheter för framtiden!

Men sammantaget; utöver A2 har egentligen inget bolag gjort mig besviken! Och högre utdelning jämfört med 2019 tycker jag ändå bekräftar min känsla.

Årets lärdom. I slutet av oktober gick jag in i ett polskt bolag som ser mycket intressant ut. Men jag gick in vid helt fel tillfälle. Jag visste att huvudägarna skulle sälja av för att öka Free float som är obefintlig. Men de sålde till mycket lägre precis än vad de aviserat. Jag borde ha köpt i omgångar. Hur som helst, jag bedömer caset som intakt och ett par etablerade banker/fonder har gått in, däribland en svensk. Mer om bolaget kommer. 

Hur blir 2021?
Nej jag ska inte spå, men visst hoppas jag på ett betydligt bättre år. Att vaccineringen verkligen fungerar och att det här eländet tar slutet. Jag hoppas också på att presidentskiftet i USA ska vara början på en mer stabil period, att frihandel åter blir norm, och att Emerging Markets kan bli vinnare. Förhoppningar som sagt, men inte orealistiska. Och det finns några bolag i startposition för att följa med!

Gott nytt år!

Önskar
Framtidsinvesteringen 

lördag 12 december 2020

Verkkokauppa.com, e-handel på finska


Man behöver inte alltid vara exotisk för att hitta spännande case, den här finska e-handlaren inom framför allt teknik är ett exempel på det! Tack Phantas för att du tipsade om den här finska juvelen! Det knepigaste är nog namnet - Verkkokauppa.com, e-handel på finska!

Bolagets egen beskrivning av verksamheten:

"Verkkokauppa.com is Finland’s most popular and most visited Finnish online retailer, with the aim to sell to products to its customer at probably always cheaper prices. Depending on the season, the Company markets, sells, and distributes some 60,000–70,000 products in 26 different main product categories through its webstore, retail stores, and network of pick-up points. The Company has four megastores: in Oulu, Pirkkala, Raisio, and Helsinki, in addition to which products can be collected at more than 3,000 pick-up points. Verkkokauppa.com was founded in 1992 and it is headquartered in Jätkäsaari, Helsinki."


Case:Stark lokal aktör med tillväxt inom växande bransch som gynnas när handelns omställning skyndas på genom Corona. Räknar med >10 % i avkastning genom utdelning och tillväxt.

Korta fakta:

Market cap: drygt 3 mdr kr (vid kurs 6,60 euro)
Utdelning: cirka 3,2 %, kvartalsutdelning
P/e: 22-23 

Handel: Helsingforsbörsen, från 1 kr hos SEB, från ca 1 euro hos Avanza och Nordea

Gör mig intresserad:

Stark affärsmodell och unik kapitalomsättningshastighet. Bolaget har en mycket genomtänkt affärsmodell som kräver mycket små investeringar . Därmed är verksamheten lätt skalbar till nya produktsegment. En lätt balansräkning är en viktig del, och den fixar man inte minst genom att mycket skickligt hantera sina betalningsflödena: leverantörsskulderna är cirka fyra gånger större än kundfordringarna! Dessutom är ett av de två lagren outsourcat till finska posten. Det här ger en kapitalomsättningshastighet på 3,5 vilket är bättre än många jämförbara bolag. Detta driver bolagets höga lönsamhet!

Växande e-handel och konkurrensfördelar. E-handeln växer och ersätter den traditionella handeln. Bolaget är nr 2 inom elektronikhandel med 20 % av marknaden, och har mer än fördubblat sin andel från 8 % på 10 år. De två huvudkonkurrenterna Giganti (Elgiganten) med 28 %, och Power (fd Expert) med 14 % sitter båda med tyngdpunkt i traditionell handel och betydligt högre kostnader och tyngre balansräkningar. Dessutom tar det tid för de traditionellt orienterade bolagen att ställa om, vilket hjälper Verkkokaupa att fortsätta plocka marknadsandel. Kapitalomsättning och marginaler ger lönsamheten som är bolagets stora konkurrensfördel: man kan hålla lägre priser och högre lönsamhet än konkurrenterna!

Tillväxt inom vallgraven. Bolaget uttalar tydligt att man inte i dagsläget tänker expandera utanför Finland, det är där man har sitt varumärke och sina konkurrensfördelar. Man satsar på att växa inom sin vallgrav helt enkelt. Den expansion som görs utöver organisk tillväxt sker genom att man plockar på nya varugrupper, vilket kan göras utan stora investeringar. Man utesluter dock inte att i framtiden expandera.







Finanser och utdelning. Nettokassa och starkt kassaflöde är ytterligare plus för bolaget, även om svängningarna i rörelsekapital är betydande, och man under 2018 och 2019 tärde på kassan för att klara utdelningen. 2020 ser dock bättre ut, mer om det lite senare. För utdelningsjägaren är det särskilt värt att notera att bolaget höjt utdelningen varje kvartal sedan början av 2017 (!).

Den som jämför balansräkningarna några år tillbaka ser att kundfordringarna vuxit mer än omsättningen. Detta har sin förklaring i att man tagit över köp på kredit i egen regi, och därmed lagt in i den egna balansräkningen. Vertikal integrering helt enkelt, och en möjlighet att skruva upp marginalerna ytterligare.

Ägare och ledning. Bolaget ägs till 49 % av grundaren Samuli Seppälä som startade bolaget som 16-åring. Samuli var VD tills för ett par år sedan men sitter nu "bara" som ledamot i styrelsen. Ordförande (som har ett svenskklingande namn, liksom två ledamöter till i styrelsen) sitter genom bolag på cirka 5 %. VD är ägare, men inte storägare, och han är ju också bara ett par år gammal på posten. Ett frågetecken är hur involverad och engagerad huvudägaren är, en snabb sökning tyder på att han kan ha fokus på annat, eller närmare bestämt en fastighetsrenovering, en gammal skola i Kalifornien som ska bli hans lyxbostad.

Coronaanalys

Bolaget har liksom andra e-handelsbolag gynnats av coronakrisen. Åren före krisen var småtröga, men de senaste kvartalen har det tagit ordentlig fart. Under årets 9 första månader har omsättningen vuxit med drygt 9 % samtidigt som vinsten mer än fördubblats. Det tredje kvartalet var något svagare men med en stabil tillväxt på 7 % för omsättningen och drygt 30 % för vinsten. Högra marginaler hjälps inte minst av att försäljningen ökar inom de nya segmenten utanför elektronik. Sannolikt kan bolagets konkurrensfördelar förstärkas när konkurrenternas betydligt större fasta kostnader blir än mer kännbara sänken.

Risker

Konkurrenssituationen är såklart en risk, och inte minst bör lyftas fram att Amazon kan vara på gång att etablera sig i norden, sannolikt med start i Sverige. Klarar bolaget den konkurrensen eller inte? Självfallet omöjligt att ge ett helt säkert svar, men Finland är ett land där man nog mer än i andra länder är trogna sina inhemska bolag (läs Nokia!). Och man ska heller inte glömma att många konkurrensfördelar är just lokala. Bolaget har ett starkt och väletablerat varumärke!

Inte kontroll över logistiken. Bolaget har outsourcat en av sina logistikcentraler till Posti, finska posten. Man är därmed beroende av extern part för att en central del i bolagets verksamhet ska fundera. Det som ger en lätt balansräkning ger också en viss sårbarhet.

Egenutvecklat IT-system.
Jag kan inte bedöma risken i detta, och det kan vara att det är mer en fördel än en nackdel. Man har kontrollen över sitt system, men samtidigt gäller att man håller jämna steg med IT-utvecklingen hos de stora systemutvecklarna.

Sammanfattningsvis:

Verkkokauppa har mycket av det som många letar efter idag; starka finanser och med tydliga konkurrensfördelar inom e-handel som gynnas starkt av coronakrisen. Mycket talar dessutom för att människors handelsmönster efter krisen inte återgår hur det var före Corana. Aktien har stigit kraftigt sedan jag gjorde mina först köp under 5 eurr men värderingen på p/e 22-23 känns fortfarande ok. Jag har ökat i omgångar under hösten och bolaget står nu för drygt 4 % av portföljen men avvaktar just nu.

söndag 29 november 2020

Utdelningen växer! - Hur blev jag den ofrivillige utdelningsinvesteraren?


Jag söker inte utdelning - men det här året är det utdelningen som sticker ut! Trots att inte portföljen gått kanonbra på börserna, har bolagen överlag levererat och bolagen fortsatt dela ut och höja utdelningar. Bara ett av innehaven har dragit in årets utdelning, och det är svenska Gotlandsbolaget. I flera fall handlar det om en fortsatt stabil utveckling för vinst och kassaflöde, i något om att man helt enkelt har en så stark balansräkning att man kunnat fortsätta att dela ut på oförändrad nivå trots att krisen slagit hårt. 

Sammantaget är utdelningen 8 % större 2020 än 2019, och då är portföljen bara marginellt större än för ett år sedan. Dessutom ska tilläggas att jag som sagt inte bytt strategi och börjat leta utdelningscase. Strategin är fortsatt starka balansräkningar och fina kassaflöden, tydliga konkurrensfördelar, tillväxt (i första hand i defensiva branscherna), och inte minst rimliga värderingar. 

Skulle jag lyfta fram tre bolag som särskilt bidragit till att utdelningen hållits uppe så är det;
  • Kri Kri Milk, grekisk producent av yoghurt och glass som exporterar framförallt yoghurt. Caset är att grekisk yoghurt måste vara tillverkad i Grekland och de har produktionen. Har tredubblat utdelningen sedan 2016, och utdelningen har höjts i takt med vinsttillväxten. I år har man höjt 20 %. Bara 30-40 % delas ut och direktavkastningen är knappt 3 %.
  • Vitreous Glass. En mer utpräglad utdelare som krossar glas i Kanada som säljs till producenter av glasfiberull. En stabil utdelare som jobbar med extrautdelningar och brukar fixa runt 10 % i direktavkastning. I år har man slagit till med nästan 12 % till dagens kurs. 
  • Micro Mechanics. Verktygstillverkare för halvledarindustrin med Singapore som hemmaplan. En stabil utdelare som stegvis höjt utdelningen underbyggd av växande kassaflöde och nettokassa. I år slog man till med en extrautdelning, och trots kraftig uppgång sedan i mars kan den totala utdelningen läsas till nästan 4,5 % i direktavkastning.
Tre utdelare som är olika, men har ett antal likheter. Det är bolag:
  • med nettokassa och starka balansräkningar
  • med stark lönsamhet grundat i tydliga konkurrensfördelar 
  • som inte är "utdelningsaristokrater" som höjer för höjandets skull, utan bolag som delar ut pengar man har
Budskapet är egentligen inte att just de här bolagen är bra utdelare, det finns såklart många fler därute, men att fundamentalt starka bolag också är de som har förmåga att dela ut också i tuffa tider. De är de verkligt starka utdelarna, som i mina ögon förtjänar utdelningsinvesterarnas förtroende långt mycket mer än de ”utdelningsaristokrater” som ibland höjer utdelningen för att inte bryta en lång trend, fast de egentligen inte alltid har råd. Ibland på lånade pengar för att hålla vinsten per aktie uppe när omsättning och/eller vinst inte alls motiverar en höjning. Ja egentligen handlar det då om att kamouflera. ”Utdelningstrenden” stående ensam som vissa tittar på ger jag därför inte mycket för.

Jag har inte sökt utdelning - men har fått den på köpet. Ja nästan så jag blivit den ofrivillige utdelningsinvesteraren!

Hur tänker du som är utdelningsinvesterare när du tittar på bolag?

tisdag 17 november 2020

Min portfölj - och vad har hänt?


Ja, då var bloggen igång igen! Och vad har då hänt sedan senast?

Vi börjar med att rekapitulera. När Corona slog till formulerade jag en strategi. Kortfattat kan man säga att jag bestämde mig för att satsa på tre kategorier bolag;

1. Bolag med extremt stark balansräkning och kassa, i branscher som drabbats hårt
Här ökade jag i singaporebaserade Straco med akvarier m m i Kina och med en anläggning i Singapore. Bolaget har en sanslöst stark balansräkning och kassan skulle räcka flera år även helt utan intäkter. Här står aktien och stampar men bolaget redovisar vinst för q3 trots -65 % i omsättning. I kategorin tog jag också en liten position i Texas Roadhouse, som blev en fin resa.

2. Fina defensiva bolag som dragits med
I den här kategorin ökade jag i grekiska Kri kri (yoghurt och glass) som föll tungt, och i singaporebaserade chokladtillverkaren Delfi med större delen av omsättningen i Indonesien. Kri kri har kommit tillbaka starkt, Delfi steg under sommaren, men har åter fallit tillbaka. Lite senare under våren ökade jag också i sydafrikanska Italtile (som då inte hade stigit alls), dominerande inom tillverkning och försäljning av kakel och badrum. Det visade sig lyckosamt och bolaget är åter största innehav

3. Fina dyra bolag jag väntat på länge
Hit kom jag aldrig innan det började stiga igen.

Lärdomarna, ja att ha en kassa värd namnet. Jag hade i princip ingen alls när det slog till och fick tära på buffertsparandet. Nu satsar jag på att inte gå under 10 %

Vad har jag gjort sen?
I april sålde jag välbekanta Sca och schweiziska Interroll, tillverkare av logistiksystem (rullband mm). Efter sommaren sålde jag likaså scheweiziska  komponenttillverkaren LEM. Alla såldes på grund av i mina ögon för hög värdering, och för Sca och Interroll var jag helt klart för tidig. Det är bara att erkänna: jag trodde inte det skulle vända uppåt så snabbt, och så kraftfullt. Och jag tycker att värderingarna på sina håll (många håll) är helt galet höga.

Under sommaren och hösten har jag plockat in tre nya bolag, kanadensiska Evertz som tillverkar utrustning för tv-produktion, och så ett polskt och ett finskt bolag som jag håller lite på. Ja och ytterligare ett polskt som än så länge bara har fått en liten provposition

Hur går det?
Ja det beror på hur man ser det. Jag ligger några procent minus, och alltså sämre än Stockholm t ex. Samtidigt är en del valuta pga den  starkare kronan. Allra tyngst har det gått för den sydafrikanska randen som agerat något av ett sänke i portföljen. Med valutakurserna från årsskiftet skulle jag ligga 6-7 % högre med dagens portfölj. Dessutom, min utdelning kommer att bli större i år än förra året. Inte mycket, men med ett antal procent. Och då är portföljen till sitt omfång bara marginellt större än för ett år sedan. Jag tänker att det också säger något. Mer om det i ett senare inlägg.

Hur som helst, just nu får jag acceptera att bli betraktad som en förlorare när jag avstår från att inte investera i snabbväxande och högvärderade teknikbolag. Framtiden får utvisa om jag har rätt eller fel när jag håller fast vid min strategi som handlar om starka balansräkningar, starka kassaflöden, tydliga konkurrensfördelar, rimliga värderingar, och i huvudsak defensiva bolag. Jag tror fortfarande stenhårt på att investeringar i längden handlar om att skapa värden, och att allt för stora framtidsförhoppningar är farliga att förlita sig på. Historien talar i alla fall för det.

Vad gör jag nu?
Den senaste tiden har jag tittat en del i Polen, med ett nytt innehav som resultat, och kanske ett till som fasas in. Har också under sommaren tittat i Thailand och Österrike. Thailand går bort pga vad som kan sammanfattas med tveksam kvalitet på management, och i Österrike fick jag med ett bolag som jag tänkt gräva mer i. Jag funderar annars på att fortsätta öka i Straco och Delfi som jag nämnde ovan. Just nu har jag också en djärv tanke att börja titta på turkiska exportbolag, men vi får se om jag vågar. 

Vad tror du om min portfölj och strategin att avstå de extremt höga värderingarna?
 

söndag 15 november 2020

Bloggen is back!



Ja i maj lade jag ner, det passade helt enkelt in i mitt liv. Och jag såg ingen snar comeback i sikte. Det var tråkigt men nödvändigt just då. Det innebar dock inte att jag lade ned allt vad investeringar heter, tvärtom har jag haft fullt fokus på portföljen. Bolag har kommit till, och andra har lämnat, och processerna bakom det har varit rätt oförändrade. Lite då och då har jag uppdaterat på twitter, där jag heter @framtidsaktier.

För att göra historien kort - nu drar jag igång bloggen igen! Ni som har följt bloggen tidigare kommer nog att känna igen er. Det kommer dock inte att bli veckovisa inlägg som tidigare, utan mer när det  faller på eller när jag helt enkelt är "färdig" med någon analys. Först tänkte jag samla ihop vad som hänt under året, och sen blir det nog något om par bolag jag plockat in under hösten. Tänker också att det då och då blir en uppdatering av vad som händer i portföljen, och lite andra reflektioner.  

Så ja - då kör vi! Välkomna tillbaka

söndag 10 maj 2020

Time to say goodbye


Det här blir det sista inlägget. Allt har sin tid, även det som är kul. Har tillslut tvingats inse att bloggen inte passar in i mitt liv just nu. Tråkigt såklart, och det är lätt att bli sentimental, men ibland måste man inse livets realiteter. Och det handlar inte om vare sig dålig hälsa eller bristande intresse eller inspiration. Det handlar heller inte om sviktande intresse från läsarna, snarar tvärtom. Jag kommer fortsätta investera, jag kommer fortsätta leta (mestadels) exotiska case, och jag kommer att fortsätta dyka upp på Gustavs aktiepubar. Men, jag kommer inte att dela med mig av mina erfarenheter och tankar här. 

Ja vad ska man säga mer: de sista månaderna har hur konstigt det än kan låta, varit de kanske allra roligaste. Någonstans kom det jag väntade på - intresset för de starka balansräkningarna, och bolagen med låg skuldsättning. Ett litet tag i alla fall, och jag är övertygad att det intresset kommer tillbaka.

Sist men inte minst, ett särskilt tack till tre bloggare/twittrare som jag lärt känna lite mer;

Gustavs aktieblogg - vi har massor gemensamt i hur vi ser på investeringar. Är djupt imponerad över din förmåga att se utanför boxen, och hitta riktigt bra case. Du har lärt mig jättemycket och det tydligaste avtrycket är hur jag idag analyserar bolag utifrån marknad och konkurrensfördelar. Och ett stort tack för hjälp med spridning av bloggen från start! Ovärderligt. 

Stefan Thelenius - du har fått mig att fundera mycket mer på hur jag diversifierar. Och stort tack för hjälp med spridning, och inte minst att jag fick äran att bli årets aktiebloggare 2016! 

Phantas - är djupt imponerad över dina analyser och din exemplariska research!

Bloggen kommer att fortsatt ligga uppe (med sin gamla layout!), och jag har åter lagt upp några av de inlägg jag plockade ner i början av året. Jag kommer att bevaka kommentarerna nu under söndagen.

Där sätter vi punkt. 

Tack alla läsare, tack för alla kommentarer. Lycka till!

lördag 2 maj 2020

En tjuvtitt på portföljen


Jag hade den här helgen tänkt skriva om Kina och varför jag inte investerar i bolag där, vilket i grunden handlar om de tveksamheter man ofta kunnat se i kinesisk bokföring. Den här tanken föddes efter en del diskussioner på Twitter i veckan, och att jag tänker att jag behöver vara mer välgrundad i frågan. Min research ledde mig dock in på att titta på mer än Kina, men mer om det inom någon eller ett par veckor. Det blir ett lite mer genomarbetat inlägg på temat.

Passar istället på att vara lite olydig såhär i coronatider och visar upp min portfölj för första gången på några månader. Kommer inte ske regelbundet, och jag kommer inte att kommentera förändringarna (som kanske några av er ändå kan se?), men tänker att det ändå kan vara av värde? Inga nya innehav har kommit till under coronakrisen (förutom Texas Roadhouse som åkte ut). Några av bolagen har jag inte skrivit om. Där finns det ofärdiga inlägg på kö, men coronakrisen har fått mig att skriva om lite annat. 

Just nu ligger jag rätt lågt och håller mig till min coronastrategi. Nedgången som tog lite fart i Nordamerika när vi i Europa var ute och viftade med röda flaggor (eller inte...) kanske är en början på den nedgång jag väntar lite på? Därför håller jag kassan stor (18 %). Jag är som jag skrev för ett par veckor sedan, helt övertygad om att marknaden är alltför optimistisk. Att allt ska vara återställt i slutet av hösten, som marknaden verkat räkna med, kommer helt enkelt inte att hända. Det är en svår tid, och detta kommer att ta tid. Och vi som investerare kommer att få vänja oss vid en längre tid som är extra svårförutsägbar.  En tid där det kommer vara lätt att trampa ordentligt fel, men där det också går att lägga grunden för en fin framtidsinvestering ...

Jag funderar också på en post corona-strategi. Det kommer ett inlägg på temat, men i korta drag tänker jag mig att det är min ordinarie strategi, uppdaterad med ännu högre krav på en stark balansräkning. En tanke är också att öka på med några innehav, och då särskilt fokusera på riktigt defensiva bolag. Men post corona ligger som sagt en bit bort, och just nu håller jag mig hårt till coronastrategin.

Vad säger du om min portfölj?



lördag 25 april 2020

IDP Education - unik utbildningsspelare


Jag har några favoriter som jag väntar på att få plocka in när börsen fortsätter att rasa. En av de jag nämnt, och som jag i grunden tror har jättestora förutsättningar är australiensiska IDP Education.

IDP (International Development Program of Australia) bildades 1969 som de australiensiska universitetens organ för utvecklingsstöd till universitet i Sydostasien. Sedan dess har mycket hänt. I början av 1980-talet fick organisationen sitt nuvarande namn, och började att bygga upp lokalkontor runt om i Sydostasien för att på plats ge studievägledning till studenter som planerade att bedriva studier i Australien. 

I slutet av 1980-talet var man med och skapade språktestet IELTS, som idag är ett av några få standardiserade språktester. Testet har blivit något av bolagets kassako. Förutom det handlar det idag om vägledning och förmedling av studieplatser, inte bara på universitet i Australien, utan också i USA, Kanada, Nya Zeeland. För ett par år sedan förvärvade man också bolaget Hot Courses Group, med vad som förefaller vara unika webportaler kring utlandsstudier. Sedan 2015 finns man på börsen, men är fortsatt till hälften ägt av de australienska universiteten, genom ett holdingbolag. 

Korta fakta

Omsättning: drygt 4 miljarder kr
Marketcap: ca 25 miljarder kr
P/E: 42
Handel: näthandel hos DegirO från drygt 100 kr i courtage (ISK), Avanza från 59 AUD = 380 kr (depå) och SEB 350 kr (depå). De två sistnämnda genom telefonhandel.





Vad gör mig intresserad?

Fantastiskt tillväxt före krisen. Ja grafen ovan talar sitt tydliga språk. Och tillväxten har skett med stabila och riktigt fina marginaler

Kontrollerar en unik infrastruktur. Engelska blir allt viktigare i en allt mer global värd, och bolaget har en unik infrastruktur i språktestet IELTS, som är en av de verkliga standarderna. Testet används förutom som antagningstest till högskolor, också av företag och immigrationsmyndigheter när språkkunskaper ska verifieras, och är det enda som accepteras av alla immigrationsmyndigheter.

Testet "ägs" tillsammans med Cambridge Assesment, som producerar, och British Council, som liksom IPD levererar, och som man för övrigt konkurrerar med på vissa marknader. I Australien har man historiskt totaldominerat (utan konkurrens från British Council), men har på senare år fått viss konkurrens från andra tester, bl a sedan migrationsmyndigheten för några år öppnade upp för andra tester. Man har dock en fortsatt mycket stark marknadsposition.

Värt att notera är att man inte finns med testet i Kina, då ett avtal ger British Council ensamrätt i landet. Istället får man royalty per genomfört test.

IELTS har en stor konkurrent i TOEFL som förefaller något mindre än IELTS sammantaget. Totalt ges runt 3,8 miljoner IELTS-tester per år (2019), och den siffra jag hittar för TOEFL säger 2,3 miljoner, men den kan mycket väl vara inaktuell. Av de 3,8 miljoner IELTS-testerna, gav IDP (2019) 1,3 miljoner tester eller 34 %. Tittar man på den totala marknaden sett till värde beräknas den 1400-1500 miljoner USD per år (2018), och IDP redovisar en omsättning för testdelen som motsvarar ca 15 % i marknadsandel. Ser man till IELTS marknadsandel skulle det alltså kunna handla om i runda tal 40 %.

Sist men inte minst, tillväxten har varit stark; på 10 år till 2019 ökade antalet IELTS-tester med 150 %! Och utvecklingen drivs nu av att testen rullas ut digitalt.

Unikt utbud, stark legitimitet. Bolaget jobbar med drygt 650 olika universitet mm i Australien, USA, Kanada, Nya Zeeland och Storbritannien. Den legitimitet som finns genom bolagets historia och universitetens huvudägande, lär man ha nytta av både när samarbeten skapas, och när studenter ska rekryteras. Man är en del av akademin, något som i det närmaste lär varanomöjligt att ta efter. Och sammantaget ja, man dominerar dessutom branschen, på hemmaplan med sådär 40 % av marknaden, om man ser till de platser som förmedlas den här vägen.

Historia och tyngdpunkt i Asien. Att bolaget har sin tyndgdpunkt och starka tillväxt i Asien tilltalar mig starkt; 37 % av studenterna kom från Indien och 25 % från Kina 2019, och tillväxten har varit stark.  Och även här lär man ha nytta av sin historia och sitt nätverk, med totalt 120-130 kontor i 33 länder.


Starka finanser, starka konkurrensfördelar. Avkastningen på eget kapital före krisen imponerar, och en ROE på 45 % för en balansräkning som var i princip fri från nettoskuld imponerar. Kassaflödet är starkt, men jag hade föredragit att man hållit tillbaka på utdelningen och finansierat investeringarna med kassaflöde. 

Coronaanalys

Företagets verksamhet har såklart totalt gått in i väggen. Med stängda gränser och i många länder stängde universitet och högskolor är det här ett bolag som drabbats på samma sätt som hotell, restaurang, och resebranschen. Aktien föll inledningsvis mycket kraftigt, i och för sig från extremt höga nivåer, men har sedan återhämtat sig något, bland annat efter att man gjort en i huvudsak riktad nyemission. Sett till att allt är mycket osäkert, och att reserestriktioner osv säkerligen kan ligga kvar länge än, är dagens värdering på över p/e 40 fortfarande alldeles för hög i mina ögon

Fundamentala faktorer som gör mig tveksam

Språktestet, för svagt avtal? En risk finns i att man inte i verklig mening deläger testet, utan att det är ett samarbete mellan de tre aktörerna, som dessutom kan sägas upp med ett års varsel. Dock är det i stora delar oreglerat vad som skulle hända om avtalet sägs upp, vilket i mina ögon talar för att ingen av de tre aktörerna lär vilja eller våga göra någon förändring. Det finns mycket att förlora för alla tre.

Minskade studentströmmar? British council skriver i en rapport från februari 2018 att ökningstakten för antalet utresande studenter globalt kommer att bromsa in från 5,7 % per år för perioden 2000-15, till 1,7 % 2015-27. En starkt bidragande orsak är att många länder, däribland Kina, Indien, och Indonesien, kommer att satsa stora resurser under perioden på att bygga ut högskolesektorn. Tittar man närmare per land och år i siffror från Unesco (där även British council hämtat sina) kan man dock notera att i alla fall för tunga länder som Kina och Indien, ligger den de stora ökningarna runt 10 år tillbaka eller mer. Jämför man istället med perioden 2010-15, så är det inte lika tydligt, Kina bromsar in betydligt (och där sjunker åldersgruppen 18-22 åringar kraftigt), medan t ex Indien håller takten.

Politiska risker.
Riskerna för politiska beslut, t ex kring studentvisa ska inte bortses från. För runt 10 år sedan skärptes visumreglerna för studenter till Australien, vilket kraftigt minskade volymen inresande. Även om man idag har en mer geografiskt diversifierad verksamhet, skulle sådana förändringar åter kunna slå hårt emot bolaget. Och en sådan utveckling lär inte bli mindre sannolik i den mycket möjligt mer stängda värld som väntar efter Corona.

Sammanfattande kommentarer

Ett bolag jag är jätteintresserad av och som jag tror har mycket stora förutsättningar att fortsätta växa den dag Corona lättar; man har en unik tillgång i sitt språktest, man har en stark position på sin hemmamarknad, med de australiensiska universiteteten som huvudägare vilket skapar incitament för att använda bolaget. Prislappen är dock på tok för hög, och jag vill ha ner värderingen åtminstone 20-30 % till innan jag börjar gå in försiktigt. 


lördag 18 april 2020

Följt coronastrategin, sålt SCA, laddat kassan




För några veckor sedan skrev jag om min strategi under Corona, och så här långt har jag följt den till punkt och pricka! 

I korta drag innebär den att köpa:
  1. Bolag med extremt stark balansräkning och nettokassa, i branscher som drabbas hårt av krisen
  2. Fina defensiva bolag som dragits med
  3. Fina dyra bolag jag väntat på länge
Under veckorna med kraftig nedgång ökade jag i den grekiska yoghurttillverkaren Kri Kri och  i chokladproducenten Delfi, med huvuddelen av omsättningen i Indonesien, men med börsnoteringen i Singapore. Båda i kategori 2, och tappade kraftigt inledningsvis. 

I kategori 1 ökade jag i Straco (Singapore) som driver akvarier i Kina och ett pariserhjul i Singapore. Vi talar då om ett extremt starkt bolag i denna hårt utmanade bransch. Bolaget fick efter ett par veckor med öppna anläggningar, åter stänga sina huvudattraktioner, men kassan är sådan att man skulle klara flera år utan inkomster. Och en längre nedstängning kan t o m vara positivt i det långa loppet, när chanserna till fina fynd ökar om konkurrenterna konkursar! I kategorin gjorde också Texas Roadhouse ett tillfälligt (men trevligt besök), med en sådär 30-40 % i ökning på drygt tre börsdagar. Kanske gör man comeback. Vi får se. Däremot kom börserna aldrig så lågt den här gången att något från kategori 3 kvalade in. Men det kanske kommer senare...

Det var ökningarna. De senaste två veckorna har jag dock legat lågt, börserna världen över har (över)tolkat varje positiv signal, och skuttat i steg om flera procent de flesta dagar. Min bedömning är: detta är överoptimistiskt! Coronapandemin är lång ifrån slut, och de signaler som kommer kring den ekonomiska utvecklingen är djupt skrämmande läsning. IMF:s rapport t ex som kom i veckan talar om en världsekonomi som krymper med 3 % under 2020 (för att sedan åter växa med det dubbla 2021). Men det är utifrån ett scenario där pandemin går tillbaka under andra halvåret 2020, och inte kommer tillbaka.

Ett scenario som mycket väl kan vara optimistiskt. Men stannar vi kvar vid detta har vi en nedgång för de utvecklade ekonomierna med drygt -6 %, lika mycket för USA, och hela -7,5 % för Euro-området. Det är alltså i princip 10 %-enheter sämre än vad som tidigare var prognostiserat för 2020. För Emerging Markets ser det lite bättre ut med en svag nedgång, och för Kina och Indien bedömer man t o m en svag tillväxt. Men som sagt, kanske är detta ett optimistiskt scenario, och drar det ut, och ännu värre, kommer det tillbaka, ja då ser det riktigt illa ut... Under veckan har vi också kunnat se svaga bankrapporter i USA, och i samma land en brutalt stigande arbetslöshet, och en detaljhandel som faller ihop (länk). Men börsen hickade bara till någon dag och fortsatte sedan uppåt.

Ja vad har då marknaderna kalkylerat med? Såklart omöjligt att säga exakt, men risken är att man kalkylerat allt för optimistiskt, och då kan det bli svettigt. Så, min slutsats; farligt läge på aktiemarknaden, låt kassan växa! 

Så den senaste veckan har jag börjat kapa lite i mina innehav. Banken HDFC (Indien) fick lämna portföljen efter 4,5 år (!), jag vill helt enkelt inte ha exponering mot finanssektorn i det här läget. +40-45 % sedan det första köpet är långt sämre än om jag sålt för ett par månader sedan, men jag sover bättre såhär. SCA fick också lämna portföljen. Bolaget handlas nära ATH sedan Essity avstyckades, och sådana nivåer är inte försvarbara nu. Ett av mina schweiziska innehav fick också lämna, och där handlade det om en i mina ögon väl optimistisk uppgång de senaste veckorna för ett som jag bedömer cykliskt företag. Jag också avyttrat mitt mest cykliska sydafrikanska innehav (men Italtile ligger stabilt). Sist men inte minst skalade jag lite lätt ner innehavet i A2 milk.

Efter försäljningarna har jag en kassa på ca 19 % och just nu är min plan att ligga lågt. Jag vill ha en ordentlig kassa när (inte om) det börjar skaka igen. Och om inte förr så kommer många rapporter för åtminstone vissa cykliska bolag att se riktigt risiga ut efter Q2. Om inte förr lär marknaden då fatta att det är allvar! Då vill jag vara med! Och då tänker jag plocka in de där normalt dyra fina bolagen jag länge drömt om.

lördag 11 april 2020

Airbus - landar i min portfölj?


Att läsa om flygplan är som att gå i barndom! Jag ser planschen från pojkrummet framför mig, full med flygplan från inte minst Boeing och McDonnel Douglas. De senare med flygplan som DC-9 och DC-10, som var mycket vanliga i t ex SAS-flottan på den tiden, senare benämnda MD och någon siffra. Boeing hade inte  minst sin 747, mer bekant som jumbojet. Där fanns också några sovjetiska modeller, Concorde (och någon sovjetisk variant), och så Airbus. En rätt liten aktör på den tiden, som jag minns det, Europas utmanare.

Som investerare har jag inte varit så intresserad av flyget, vare sig flygbolag eller tillverkare, dels av miljöskäl (ja har faktiskt ett kriterium som "hindrar" mig"), dels därför att det är stor konkurrens och extremt oljeberoende. Men som ni kanske såg i inlägget om mina coronakriterier, öppnade jag lite för flyget som en slaktad bransch. Men jag missade av någon anledning tillverkarna. Tack Stefan Thelenius för att du uppmärksammade mig på det, och för att du tipsade om Airbus, för det är ett riktigt intressant bolag!

Det som gör Airbus intressant är marknadspositionen, att man har en huvudkonkurrent i Boing som har det om än ännu mycket tuffare, och sist men inte minst, man har en finansiell styrka och en nettokassa. Men vi börjar med svagheterna

Korta fakta
Marketcap: ca 50 mdr euro
P/e: 15-16 (vid ca 60 euro, 2019 års vinst)
Ägare: Tyska, franska staten storägare (ca 25 % totalt)
Segment: ca 3/4 flyg, resten helikoptrar och rymd/försvar
Handel: Paris, Frankfurt, Madrid. Kan handlas elektroniskt hos flera näthandlare

På minussidan
Fixar man Corona? Airbus har såklart en tuff tid framför sig. Flygtrafiken står i många delar av världen i princip helt stilla, och nästan halva världens flygplansflotta står på marken. I det läget tänker inte många flygbolag på att beställa nya flygplan, utan snarare handlar det nu om att ta sig ur de beställningar man gjort för att inte helt gå under. Flera bolag har redan signalerat, och fler lär följa. Beräkningar visar att flygtillverkarna kan tappa uppemot 1/4 (länken ovan) av försäljningen när försäljningen bedöms nå botten 2022. Där finns såklart Airbus, tillsammans med att man tillfälligt behövt stänga sina fabriker i Frankrike och Spanien.

Korruptionshärva.
Företaget har precis gjort upp i stora korruptionshärvor kopplade till flygplansförsäljningar (Storbritannien och Tyskland). Man har genom mellanhänder mutat nyckelpersoner inom offentlig verksamhet och industri. I USA har man dessutom brutit mot exportkontroller. Genom de uppgörelser man nu gjort med myndigheter i berörda länder, betalar man sig ur risken att drabbas av försäljningsförbud i USA och EU. Men det kostar, 3,6 miljarder Euro, som nu belastar redovisningen för 2019.

På plussidan
Marknadspositionen och Boeing. Som jag antydde inledningsvis var Airbus länge en rätt liten aktör på flygmarknaden (lite historia), och hade sådär 10-20 % av marknaden i mitten av 1980-talet (och Boeing och McDonnel Douglas som för övrigt gick samman 1997, sådär 80 %). Sedan dess har balansen förändrats dramatiskt, och sedan början av 2000-talet har Boeing och Airbus i princip delat på marknaden. Så sent som 2018 levererade de båda bolagen i princip lika många flygplan, men 2018 och 2019 kom att bli ett riktigt jobbigt år för Boeing. I september 2019 hade Airbus en orderbok som var 56 % större än Boeing, och en marknadsandel som ökat till 62 %.


Boeing 737 MAX. Först en krasch i indonesien i november 2018 med 189 personer döda, sedan en ny krasch med Ethiopian Airlines i mars 2019 har satt Boeing i en akut kris. Olyckorna kan härledas flygplanets automatiserade system som piloterna inte fick kontroll över. Efter den andra olyckan står flygplanen på marken vilket orsakat enorma kostnader. Bolaget har dessutom hamnat i ett läge där man netto knappast hade några ordrar alls under 2019. Till det kan nu då också lägga Coronakrisen. Är det här ett bolag som alls kommer kunna överleva? 



Starka finanser. Airbus är utan tvekan i god ekonomisk kondition. Kassaflödet generellt har varit starkt, och man har amorterat på lånen, noterbart dock att investeringarna återkommande är stora. Totalt har man nu en nettokassa på 12 miljarder Euro, å andra sida är det inte mycket sett till att man omsätter runt 70 miljarder. Trots detta ser man risk för likviditetsproblem när branschen gått rakt in i väggen. Man har därför stoppat aktieutdelningen på 1,4 miljarder och utökat kreditutrymmet med 15 miljarder, det kanske kommer att behövas?

Sammanfattningsvis ett fint bolag, med stark balansräkning och stor nettokassa som dessutom slåss mot en konkurrent med betydligt större problem. Min största fundering är dock, hur djup blir krisen? För pengarna rullar här. Och kommer en flygtillverkare kanske drabbas hårdare än ett flygbolag? Flygbolaget kan sluta köpa flygplan, och kan på kortare sikt köra vidare med sin gamla flotta. Dessutom med mindre kostnadsincitament om oljepriset fortsätter att vara lågt.

Och på lite samma tema, kommer USA låta Boeing falla? Jag har svårt att se det. I så fall är kanske inte Airbus fina finanser (som är långt mycket bättre än Boeings), någon större konkurrensfördel? Och är det mest fördel eller nackdel att bolaget har ett betydande statligt ägande? Bolaget kan å ena sidan räkna med stöd om det skulle krisa ordentligt, men å andra sidan kan politiska hänsyn styra bolaget, som från första början är ett politiskt projekt. Kan det komma lägen när det kan vara en nackdel för aktieägarna? En annan fundering är korruptionshärvan. Hur ser kulturen i bolaget egentligen ut? 

Aktien har tappat massor, och kursen har mer än halverats sedan början av året. Och risken är stor att det kommer bli sämre här innan det blir bättre. Tajmingen är grymt svår. Men bolaget finns på min bevakningslista, och i grunden tror jag att flyget kommer att fortsätta växa, dessutom får man här ett bolag med bred geografisk exponering, ungefär 1/3 av försäljningen låg t ex i Asien 2019. Men hur som helst, ska jag in här så behöver jag dock kika på mina kriterier ;-)

Har du tittat på Airbus? Och vad tänker du?

lördag 4 april 2020

Hur ser en stark balansräkning ut? - Cash is King!

För ett par veckor sedan skrev jag om min coronastrategi. Ett genomgående tema är att balansräkningen ska vara stark. Det är och har länge varit ett tydligt krav på det jag investerar i, och coronakrisen har verkligen inte fått mig på andra tankar!

Ja hur tänker jag då när jag säger stark balansräkning, hur analyserar jag?

1. Låneskuld vs kassa. Just nu ställer jag mycket höga krav, bolagen jag investerar i ska generellt ha nettokassa, d v s ha en kassa (kontanter, korttidsinvesterade sådana) som är större än de räntebärande skulderna. En kassa ger trygghet, framför allt i osäkra tider som nu. Lån kostar ränta, en kostnad man inte kan styra över, och räntan kan snabbt stiga, framför allt om risknivån på krediten ökar. Och marknaden kan i ett krisläge dessutom bli allt mer ovillig till att låna ut, och vill ha allt mer betalt från skuldsatta bolag.

Normalt har jag haft en annan tumregel; Nettoskuld/EBITDA mindre än 1. Det ger ett mått på förmågan att betala sina räntor, även om det inte tar hänsyn till framtida förändringar i räntenivå

EBITDA är EBIT (rörelseresultatet) justerat med nedskrivningar och avskrivningar, om nyckeltalet inte skulle gå att hitta. Nettoskulden=räntebärande skulder - kassa.

2. Bra kontroll på rörelsekapitalet. Rörelsekapitalet är det kapital som företaget behöver för att hantera sin löpande verksamhet (köpa varor för försäljning och produktion t ex) och det gäller att vara vaksam på hur det utvecklar sig.

Ett växande rörelsekapital låser kapital och kostar pengar, framför allt om man lånar till det, men även annars då pengarna  kunnat användas  till t ex investeringar eller utdelning. Ett (för) stort rörelsekapital indikerar att företaget inte använder sina resurser effektivt. Växande lager kan indikera att man missbedömt inköpen av råvaror eller producerar för mycket/säljer för lite, och växande fordringar att man har för långa betalningstider, alternativt och värre, att kunderna har svårt eller inte kan betala. Redan att företaget får bevilja längre betalningstider kan vara en illavarslande signal som man får vara uppmärksam på.

3. Leasingkostnader har kunnat kamoufleras. Här har man traditionellt skilt på operationell och finansiell leasing, där den förstnämnda som kunnat handla om hyror inte behövt redovisas i balansräkningen som en skuld. Man har helt enkelt behövt läsa fotnoter. Detta har ibland inneburit att bolag som vid första anblicken sett ut att vara skuldfria, i praktiken kunnat ha stora ekonomiska åtaganden i form av framtida leasingbetalningar.  De internationella bokföringsreglerna har dock förändrats och blivit mer strikta, och det ska i färska balansräkningar inte vara lika lätt att gå vilse.

4. Värdering av tillgångar. Ibland kan det vara värt att titta på hur företaget värderat sina tillgångar, är det en försiktig värdering, eller omvänt? Inte minst kan det var knepigt med immateriella tillgångar (saker man inte kan ta på till skillnad från materiella som fabriker, mark eller fordon, t ex) som kan handla om t ex det bokförda värdet av ett varumärke.

Inte minst kan högt värderad goodwill vara farligt. När ett företag förvärvar ett annat företag betalar man ofta mer än det bokförda värdet. Det övervärde som uppstår i balansräkningen kallas Goodwill, och stora sådana värden kan innebära att framtida nedskrivningar måste göras, d v s förluster uppstår (som dock inte påverkar kassaflöde och utdelningsmöjligheter). Man bör hålla koll så att stora sådana värden inte finns i balansräkningen.

Å andra sidan kan tillgångar också vara för lågt värderade, som t ex SCA:s skog när jag gick in där, eller båtarna hos Gotlandsbolaget som avskrivs i en osannolikt hög takt (och sedan helt saknar värde i balansräkningen men ha ett stort värde när de läggs ut till försäljning).

5. Skuld i utländsk valuta kan vara vanskligt. Framför allt i länder med svagare valutor kan det vara vanskligt med lån i utländska valuta. Fallande inhemsk valuta kan innebära att skuldsättning och räntebetalningar i t ex USD blir större i redovisningsvalutan.

Det är några av de saker jag tittar du på. Hur mycket tittar du på balansräkningen? Och tänker du annorlunda idag jämfört med före krisen?


lördag 28 mars 2020

Texas Roadhouse - veckans coronahit!



Efter att i flera år helt ha avfärdat de amerikanska börserna på historiskt höga nivåer har det åter börjat bli intressant att titta västerut. På vissa håll har det fallit brutalt, även om jag just nu avstår efter de senaste dagarnas uppgång. Hur som helst har krisen gjort att vissa fundamentalt starka bolag börjat se riktigt intressanta ut. Ett jag haft på min långa bevakningslista är Texas Roadhouse, restaurangbolag med fin historik och en riktigt stark balansräkning. Såklart väntar en tuff tid, men marknaden har också gått hårt fram här.

Bolaget är bara drygt 25 år gammalt och är en riktig solskenshistoria där ägaren och grundaren Kent Taylor från två tomma händer byggt ett mångmiljardimperium av stekhus, med 580 restauranger, spridda över hela USA, och med ett 20-tal i Asien och Mellanöstern.

Korta fakta

Marketcap: 3 miljarder USD
Lista: Nasdaq
P/e: 16-17 (kurs 41 USD)

 Det här gör mig intresserad

Stark balansräkning, nettokassa. Det här är något så ovanligt som ett nordamerikansk restaurangbolag med nettokassa, och då är ändå inte balansräkningen extremt lätt. Man driver en överväldigande del av restaurangerna i egen regi, och för runt 30 % av de egna restaurangerna äger man dessutom fastigheterna. Och trots den relativt tunga balansräkningen har man en en avkastning på eget kapital (ROE) på 18 % på förra årets vinst.

Klarade finanskrisen bra. Bolaget klarade finanskrisen bra, och fortsatte att växa trots de svåra förutsättningarna. Såklart är förutsättningarna helt andra nu när människor avstår från restaurangbesök av andra skäl än ekonomiska, i alla fall inledningsvis. Men tycker ändå det är intressant att man klarade finanskrisen med god tillväxt, vilket talar för att man borde kunna klara sig ok också i en efterföljande lågkonjunktur?

Historiskt bra värdering. Marknaden har straffat bolaget extremt hårt, och halva eller mer av börsvärdet har periodvis varit borta. Även om värderingar just nu är vanskliga att göra säger det något om var bolaget kan vara om det tar fart igen.


Starkt kassaflöde. Här kan vi tala om ett riktigt starkt kassaflöde, med en oerhört fin disciplin på att inte låta rörelsekapitalet växa. Här låter man inga lager växa! Det här är kvalitet, utan minsta tvekan! Och inte nog med det, man klarar genomgående att betala både expansion och utdelning med kassaflödet. Ok, 2019 gjorde man ett större återköp av aktier som i det läget kanske inte var så mycket att säga om. Även om det såhär i backspegeln kanske inte var optimalt att återköpa så mycket på ATH.

Corona-analys
Bolaget är såklart i en extremt utsatt bransch, vilket vi ser inte minst här hemma, trots att våra restriktioner är långt mycket mindre långtgående än i många andra länder. Branschen dominerar varslen, och någon eller några veckor kan vara tillräckligt för att få många på fall. Såklart skulle bolaget drabbas hårt, och det förklarar den periodvis i alla fall slaktade aktiekursen.

Ser man till att bolaget har en kassa på ett par miljarder, vilket motsvarar sådär en månads kostnader i full drift (och då är en del avskrivningar), så ser det rätt ok ut. En stor del av kostnaderna lär dessutom gå att skala ner snabbt (2/3 är cost of sales och personal, som dessutom lär ha risiga villkor...) och mitt grova överslag säger att bara kassan borde räcka några månader även om landet stänger ner helt. Och man är ju dessutom ett synnerligen kreditvärdigt bolag!

Andra saker som gör mig tveksam
CEO och grundaren Kent Taylor har successivt minskat sitt innehav över åren, från att ha kontrollerat bolaget till att idag bara ha en aktiepost på drygt 5 %. Varför har han gjort så, samtidigt som bolaget utvecklats fantastiskt fint? Gillar ägare som äger och vågar satsa! Det andra är att bolagets tidigare "president" hastigt och oväntat slutade på dagen i juni 2019. Varför detta, finns någon hund begraven? Och hur mycket har han betytt för bolaget?

Sammanfattningsvis
Ett jättefint bolag som jag verkligen gillar, och när jag köpte i förra veckan var värderingen mycket fin. Kursen hade mer än halverats från toppen, och motsvarade p/e 12-14 på föregående års vinst (som förvisso är helt irrelevant nu...). Men när bolaget dragit sådär 50 % på tre börsdagar (för sambon och ett av barnen prickade jag +70 % på ungefär samma period!), och smittan i New York samtidigt drog iväg, nej då kunde jag inte sitta still utan sålde. Men bolaget kommer nog tillbaka, i alla fall om den dippar dit jag började!

lördag 21 mars 2020

Min coronastrategi


Börserna faller på ett sätt som bara setts vid enstaka tillfällen under det senaste århundradet, och såklart är det lätt att få panik! Även om inget är säkert, är det mycket som talar för att det är nu läget finns för att grundlägga en riktigt fin portfölj. Om man är långsiktig vill säga. För visst kan det vara så att det tar lite tid innan börserna återhämtar sig, och i värsta fall går vi in en längre lågkonjunktur, men det kan också vara så att återhämtningen kommer snabbare än väntat. Ovissheten gör att jag väljer att handla nu. Viss risk såklart, men läget är typ once (eller kanske twice) in a Life Time!

Min grundläggande utgångspunkt: jag köper bolag jag vill äga långsiktigt som är billiga nu, som klarar krisen, och inte bolag som gör bra affärer under krisen. Det är ett vägval, men jag är övertygad att det är en bättre väg om man är långsiktig. En annan strategi är att handla lite hela tiden, eftersom marknaden är omöjlig att förutsäga. Tyvärr har kassan varit för liten, men det är en helt annan sak... Och en sak till: har inte sålt något.

Man skulle kunna sammanfatta de bolag jag är intresserad av i tre grupper:

1. Bolag med extremt stark balansräkning och kassa, i branscher som drabbats hårt

Vissa branscher drabbas extremt hårt, och då talar vi inte minst flygbolag, hotell, restauranger, och turism i största allmänhet. Men det finns såklart bolag också i de här branscherna som kommer att överleva, och vissa kommer att komma ut starkare när konkurrenter gått omkull eller är ordentligt skadskjutna. Men för att vara en vinnare nu behöver man ha en riktigt stark balansräkning, och helst också en stor kassa att använda under kristiden. Här skiljs agnarna från vetet!

Flygbolag. Jag har letat efter flygbolag som saknar nettoskuld, och det är inte många; och jag fastnade för det nordamerikanska lågprisbolaget Southwest Airlines. Bolaget har den starkaste balansräkningen bland de större nordamerikanska flygbolagen, och man ser också ut att ha ett bra track record. Trots det har man fallit hårt. En snabb bedömning är att de borde klara betydligt större påfrestningar än flera av konkurrenterna, där framför allt American Airlines ser ut att ha det riktigt jobbigt. Jag väntar dock, tror inte att botten är nådd riktigt ändå 

Tittar man på andra kontinenter är det svårare. I Europa ser grekiska Aegan fin ut på screeningen, men med lite djupare research kan konstateras att de har ett stort investeringsprogram framför sig. Dålig tajming säger jag, och säger samma sak om Singapore airlines som länge hade en stor kassa, men nu vänt till skuld. 

Självklart kommer vissa flygbolag att få statliga kompensationer, men frågan är om det alla gånger kommer att räcka. Min bedömning är att det kommer rensas här, och de som överlever kommer komma ut som vinnare. Staterna kommer inte att behöva rädda alla flygbolag, men kanske några för att inte infrastrukturen helt ska gå åt pipan.

Hotell. Här finns det många bolag med hög skuldsättning, och det finns säkerligen de som kommer att krascha. Men jag hittar ingen jag riktigt fastnar för, landar i att avstå.

Turism. Här har jag en favorit sedan tidigare, Straco från Singapore med akvarier i Kina och pariserhjul i Singapore. Straco är ett bolag med en tydlig strategi att hitta billiga förvärv, och har tidigare förvärvat konkursbon. Med runt 1,3 mdr kr i kassa står man helt klart redo. Och man har tid att vänta, när högbelånade konkurrenter blöder, skulle Stracos kassa räcka i 4-5 år, och då har jag inte tagit hänsyn till att de såklart kan få ner personalkostnaderna massor, som står för ungefär halva det kassaflödespåverkande kostnaderna. Faktum är dessutom att akvariet i Shanghai, och pariserhjulet (som varit stängt av andra orsaker) öppnat upp i dagarna igen.

Tittar man på värderingen ser det också bra ut. Bolaget värderas nu till 1,2-1,3 ggr eget kapital (p/b) eller knappt p/e 5 justerat för kassan, beräknat på förra årets vinst. Och det var ingen rekordvinst, påverkad negativt av bland annat handelskriget. Såklart kommer det här året att bli mycket sämre, men det visar i alla fall på potentialen. Och ett ok förvärv skulle kunna ge en fantastisk resa!

Restauranger. Här har jag framför allt fastnat för Texas Roadhouse (USA), som uppfyller alla mina kriterier; stark balansräkning, nettokassa, och fin historik, inte minst. Dessutom har bolagets aktiekurs slaktats från ca 70 USD till runt 35 USD, men var nere kring 25 USD under veckan. Det kommer ett särskilt inlägg om bolaget om någon vecka.

2. Fina defensiva bolag som dragits med

Inget skonas i de breda nedgångarna, men vissa börser har drabbats mer, som periodvis i alla fall den grekiska. Men även där finns det fina defensiva bolag, med starka marknadspositioner och balansräkningar! Ett sådant är yoghurt- och glassproducenten Kri Kri som dragits med, och periodvis i alla fall tappat nästan lika mycket som Atenbörsen. Och det kan komma fler, på andra börser, ser t ex samma tendenser på den indonesiska börsen.

3. Fina dyra bolag jag väntat på länge

Tre bolag med fortfarande alldeles för hög värdering, men som jag håller ett öga på är:

Rational - tyskt bolag som stort dominerar marknaden för ugnar till storkök. Titta in i närmaste storkök du besöker, och du kommer att se en Rational. Bolaget fanns en kort tid i portföljen men värderingen på sådär p/e 50 sved för mycket och bolaget fick lämna.

IDP Education - ett australiensiskt mycket intressant bolag inom studentutbyten och språktester med riktigt fina konkurrensfördelar. Fastnade för bolaget för ett år sen snart, men värderingen på p/e 70 kunde jag inte betala. Den har en bra bit till köpläge, men ska det uppstå så är det nu...

Mercadolibre - ett unikt bolag som jag en gång avfärdade. Dominerar e-handel i Latinamerika och har brutala konkurrensfördelar, men även prislappen har varit brutal. Fortfarande för dyr, men vi får se.

Sist men inte minst, åter,  det är nu du har chansen! Ge inte upp även om det känns tungt. Omdisponera och fortsätt spara. Men låna inte, det är livsfarligt.

Lycka till i berg- och dalbanan, men håll i dig!

torsdag 19 mars 2020

Coronakrisen - snart en valutakris?


Krisen går igenom olika faser. Förutom att viruset sprider sig uppstår nya obalanser på marknaderna, först var det oljan som föll som en sten när inte lika mycket behövs i Coronas spår, och med Opec och Ryssland som inte kunde komma överens om produktionen.

Nu är det valutorna som börjar röra på sig ordentligt, och det har ett par huvudsakliga orsaker, mycket förenklat: 

1. När börserna faller vill marknaden växla in i något säkert; förutom U.S.-dollar söker man sig till andra säkra valutor (safe heaven) som Schweizerfranc och japanska Yen. Valutor som SEK och NOK tappar direkt, men även större valutor som den australiensiska har tappat stort.

2. När den amerikanska regeringen nu går fram med ett mycket omfattande stimulanspaket behöver de låna mer; räntorna på statspapper stiger och det blir mer attraktivt att placera sina pengar där, samtidigt som viruset fortsätter att sprida sig...

Konsekvenser? Ja den tydligaste och riktigt farliga effekten kommer för svagare ekonomier och valutor med en svag historik. Pengarna strömmar ut, vilket kan knäcka de finansiella systemen, ungefär som skedde i Sverige i början av 1990-talet och något senare under samma årtionde vid Asienkrisen. 

En mycket knepig konsekvens av svängningarna på valutamarknaden är att lån i framför allt USD blir större och dyrare räknat i inhemsk valuta. Det här kan leda till en ond spiral som tillslut kan få centralbanker att tvingas höja räntor för att hålla sina valutor uppe, när de egentligen behöver sänka räntan  för att stimulera den viruspåverkade ekonomin. Några av oss kommer ihåg 500 %-räntan här hemma i början av 90-talet, och det var precis det här det handlade om.

Och för vissa länder är situationen redan en realitet, Libanon ligger redan risigt till, och nu är det framför allt oljeproducerande länder som är på fallrepet.

De sista man ska ha just nu är bolag med stor utländsk skuld,  i länder med valutor som kan haverera...


lördag 14 mars 2020

Mitt i en börskrasch


Det här har varit den tuffaste veckan sedan jag klev in på börsen, och då var jag med under finanskrisen, även om jag då var mer spelare än investerare. Det som nu sker är extremt, och en nedgång på tvåsiffrigt tal under en handelsdag, som vi upplevde på stockholmsbörsen i torsdags, har faktiskt aldrig inträffat tidigare. Och det är ju inte den enda börsdagen från de senaste veckorna som kommer att ta sig in på "tio i topplistan" över de störst kursfallen på stockholmsbörsen.

Kan vi säga att det här är en krasch? Hur har krascher sett ut tidigare?

Världen har upplevt många börskrascher, men särskilt två sticker ut:

Wall street-kraschen i oktober 1929. Efter många år av stora börsuppgångar, där Dow Jones sexdubblades från 1921 till september 1929, trodde marknaden att detta skulle fortsätta för evigt. Tron på ekonomin var stor, arbetslösheten låg, aktier blev var mans egendom, och lånen flödade även för aktieköp. Kort sagt: det glada 1920-talet. Så sent som under hösten 1929 uttryckte ekonomen och statistikern Irving Fisher;

"Stock prices have reached what looks like a permanently high Plateau"

Lite kan det kännas igen. För inte särskilt länge sedan uttryckte många ungefär samma sak om det börsklimat vi hade fram till Corona, bland annat med det låga ränteläget som argument.

Men tillslut tog det stopp. Det började den 24 oktober, och den 29 oktober hade börsen fallit med nästan 25 %.  Triggern var inte jättetydlig, och forskarna har i efterhand diskuterat orsaken, men bidragande var bland annat en räntehöjning (från 5 till 6 %) som FED gjorde i slutet av sommaren 1929. Efter den inledande fasen sjönk börsen stadigt fram till 1932, från toppen till botten var fallet 89 %. Forskningen verkar idag vara enig i att det här också var början på den 1930-talets depression, med den höga skuldsättningen för aktieköp som en bidragande orsak.

Börskraschen 1987 (Black Monday). Ytterligare en börskrasch som föregicks av en mycket stor uppgång; bara under 1987 hade Dow Jones stigit med 43 % . Efter att ha ett par veckors nedgång kraschade Dow Jones den 19 oktober och föll med över 22 %. Triggern här var inte heller här jättetydlig, och kraschen verkar ha kommit som en överrsakning. En bidragande orsak verkar ha varit den färska automatiserade handeln där inlagda säljpunkter fick handeln att haverera. Många trodde att det här skulle bli början på en ny depression, men ett aktivt agerande från FED förhindrade.

Finanskrisen. Det här var något annat. Här var orsaken tydlig, det handlade om amerikanska banker som slarvigt uttryckt ägnat sig åt mycket kreativ utlåning med stor risk. Det egna kapitalet var litet, och skulderna enorma. Tillslut gick det över styr, och Lehaman Brothers gick i konkurs.

Det som händer nu har en tydlig trigger: coronaviruset som stänger ner hela länder och gör framtida vinster osäkra och oförutsägbara, med fallande priser på olja, och oenighet mellan oljeproducenterna som grädde på moset.

Samtidigt är inte utgångsläget heller helt olikt klimatet som föregick krascherna 1929 och 1987 med en övertro på en ständigt uppåtgående marknad, och tills nyligen med en tro att skuldsättning inte är farlig, bara räntan är låg. Så enkelt är det ju inte, framför allt som en mycket stor del av skuldsättningen på senare tid gått till redan mycket högt skuldsatta bolag (och länken handlar om USA). Högt skuldsatta bolag som inte klarar sina betalningar kan mycket väl bli nästa steg, och vi ser redan tecken på att marknaden flyr högräntelån.

Den närmaste framtiden är mer svårförutsägbar än någonsin. Det enda vi med säkerhet vet idag är att vi inte vet. Liksom att vi nog kan börja våga kalla det som nu sker för en krasch.

Trevlig helg!

lördag 7 mars 2020

Börserna faller - kan vi lära något från tidigare epidemier?


När nu coronaviruset sprider sig som en löpeld över världen kan det vara intressant att se om det går att dra några slutsatser från historien. Jag gjorde en snabbscan över litteratur i ämnet. Vad går att säga?

Spanska sjukan (1918-20) var ett influensavirus med hög dödsfrekvens som spreds över hela världen i anslutning till första världskriget (sjukdomen härstammade inte från Spanien, men eftersom de stridande parterna i Europa inte vill delge sina dödstal var det neutrala Spanien som gjorde det, därav namnet). Siffrorna går isär över hur många som drabbades, och avled men det handlar om 10-tals miljoner döda. Framför allt var det yngre och friska som drabbades, medan äldre klarade sig bra. De ekonomiska konsekvenserna sammantaget är det omöjliga att säga något om eftersom epidemin sammanföll med världskriget.

Asieninfluensan (1957-58), Hong Kong-influensan (1968-70). Var som framgår av namnen influensavirus, och det kom ur samma virus som spanska sjukan. Dödstalen här var i storleksordningen 1 miljon var, och dödstalen var procentuellt betydligt lägre än spanska sjukan. De ekonomiska konsekvenserna av båda utbrotten på världsekonomin var begränsade.

Svininfluensan (2009-2010) var likaså en  influensa, och den spreds från Mexiko och över världen och drabbade i storleksordningen lika många som influensorna på 1950- och 1960-talen. Den ekonomiska påverkan blev inte gigantisk heller här, 0,5-1,5 % i tappad BNP i de drabbade länderna, men den sammanföll med finanskrisen.

SARS-utbrottet under februari-juni 2003 är det kanske mest relevanta (bland annat därför att det också var en Corona?) även om det var en helt annan storlek; totalt identifierades knappt 8500 fall, varav cirka 7000 i Kina och Hong Kong, och fallen utanför Asien var bara några hundra. Dödsfrekvensen var dock högre, och runt 10 % avled. För att titta på de ekonomiska konsekvenserna ligger det nära tillhands att särskilt studera Hong Kong, där 1700-1800 drabbades och knappt 300 avled .

Hårdast i Hong Kong drabbades transport, turism, nöje. Antalet besökare med flyg eller båt sjönk med 70-80 %, detaljhandeln tappade ungefär 15 % när det var som värst (men återhämtade sig snabbt), och biografbesöken halverades. Exporten klarade sig å andra sidan helt opåverkad. Hong Kong-börsen tappade några %, och det inledningsvis, men visade en positiv utveckling efter bara några månader. Trots detta som framstår som rätt så begränsade effekter visar beräkningar att Hong Kongs ekonomi tappade ungefär 3 %, och påverkan begränsades sannolikt av betydande stimulanser och en devalvering. Samma beräkningar visar att Kina tappade sådär 1 %.

Och Corona?
Redan idag har vi mer än 10 ggr så många smittade och 4 gånger så många döda som under SARS, och vi ser en helt annan global spridning. Vi ser heller ingen tendens till avmattning utanför Kina, tvärtom. Börserna tappar stort. Att dra några mer kvantitativa slutsatser är såklart omöjligt, men att de ekonomiska konsekvenserna kommer att bli stora, mycket stora, kan man nog redan nu våga säga.


tisdag 3 mars 2020

Avråd från resor till norra Italien!


Just nu sprids Coronaviruset som en löpeld över världen, och i Europa och framför allt i Italien stiger siffrorna kraftigt från dag till dag. Här hemma steg antalet måndag kväll med ytterligare 9 personer. Alla nyligen hemkomna från norra Italien.

Igår stoppades direktflighterna med Iran Air. Det var klokt och nödvändigt. Myndigheterna i Iran har uppenbart inte koll på läget. Men det har inte de Italienska heller, om än på en annan nivå. Det var en tafflig hantering inledningsvis som fick smittan att spridas onödigt mycket, och viruset verkar ha fått spridas i flera veckor utan att man förstod vad som pågick.

Avråd från resor till Korea och Italien! 
Utrikesdepartement avråder från resor till Kina och Iran, men varför inte till Sydkorea (med störst antal smittade efter Kina), och Italien? Man avråder inte ens från icke nödvändig resor till de mest utsatta områdena i dessa länder. Inte förbjuda resor, inte stoppa inresande, inte stoppa flyg. Bara avråda från att resa. Men inte ens det händer. Jag har i grunden ett stort förtroende för regeringen och svenska myndigheter. Men det här förstår jag inte.

lördag 29 februari 2020

Portföljen: bästa veckan på länge, relativt sett


Viruset, livet, och portföljen. Ja i den ordningen. De senaste dagarna har det hänt som många befarat, inklusive jag själv; det ännu väldigt lite utforskade coronaviruset har börjat röra sig på ett okontrollerat sätt utanför Kina. Det handlar inte längre om spår till Kina och Wuhan, det handlar nu om spår till norra Italien och Iran och vi har ingen aning om hur spridningen ser ut därifrån. Mörkertalet kan vara stort, särskilt som det ju verkar finnas en osäkerhet om när man börjar smitta. Nej nog om viruset, men kommer tillbaka till det.

Portföljen. För den känner ju såklart av det här. Rörelserna på börsen har ju varit mer dramatiska än på ett årtionde. För mig har portföljen ändå klarat sig rätt så ok under den senaste veckan, -7 % (och då kommer -1-1,5 % från den sydafrikanska randen som av delvis andra skäl haft en tuff vecka). Generellt har faktiskt kronan gått rätt starkt under veckan, och justerat för valuta är min nedgång bara drygt -5 %.

Att der gått relativt ok under veckan kan förklaras både med portföljens geografiska spridning - jag ligger lätt i Sverige, Europa, och Nordamerika - men också med att jag har en betydande tyngdpunkt mot bolag med relativt låg värdering och dessutom finns de flesta innehav inte i de stora indexen. Det har varit en medveten strategi, som på senare tid fått en ytterligare tydlig prio mot låg värdering. Jag har helt enkelt tyckt att de västerländska börsernas värdering har dragit iväg väl mycket. En annan prio i portföljen är låg skuldsättning hos bolagen, vilket kan bli en viktig faktor den dag världsekonomins inbromsning börjar kunna läsas i bolagens finanser.

Det här innebär såklart att jag gått starkt mot index den senaste veckan. Efter förra veckan låg jag drygt 9 % under SIX Portfolio Return Index. När jag nu summerar efter denna vecka ligger jag mindre än 4 % under. Jag har tagit 5-6 % mot index!

Just nu ligger jag relativt lågt. Vad som händer framöver är skrivet i stjärnorna, men inte osannolikt fortsätter nedgången på måndag om inte positiva signaler om smittspridningen kommer under helgen. Krigskassan är påfylld med några % och jag har också ökat på ett ställe där jag tyckt värderingen börjat se riktigt attraktiv ut.

Och sammanfattningsvis. Tycker det ska bli jättespännande att se hur portföljen klarar sig, om nedgången fortsätter. Hur långt räcker egentligen min riskminimering?

Men vill skriva några rader också om själva orsaken till börskaoset och vad jag tänker att samhället borde göra. Det är såklart ett mycket svårbedömt läge, och utifrån det tänker jag att man bör agera proaktivt, utan att för den skull övergå i panik. Alla publika arrangemang som innebär större folksamlingar borde t ex ställas in, som när man i Italien förra helgen ställde in en rad fotbollsmatcher i högsta serien. Jag tänker att det här hemma borde översättas i t ex publikfria matcher i de större  sporterna, liksom att SVT avslutar sin melodifestivalssäsong utan publik. För att nämna ett par exempel. Jag kan också tycka att man borde avråda från icke nödvändiga resor till norra Italien, och kanske mer än så. Hellre något för tuffa åtgärder än att vi kommer på i efterhand att vi borde gjort mer. 

Själv försöker jag planera livet lite mer; jobba hemma när det är möjligt, avstå från resor i kollektivtrafiken så långt jag kan, och i alla fall i rusningstrafik. Handla på nätet och undvika butiker är en annan sak som är lätt att göra. Undvika arrangemang som ovan, ja t ex avstår vi melodifestivalen som vi tänkt gå med barnen på nästa vecka. Sen är det bara vänta och se, försöka tro på att regering och myndigheter agerar klokt, men jag känner mig långt ifrån lugn. Gör du?

lördag 22 februari 2020

Brighton Pier - brittiskt turismcase?


Inför det brittiska valet i december gav jag mig ut på jakt efter något att köpa vid en eventuell labourseger och efterföljande börsnedgång. Jag hittade ett litet turistbolag med en unik anläggning - en gammal nöjespir på brittiska sydkusten. I portföljen finns också ett antal barer, och några minigolfanläggningar. Och med en intressant infallsvinkel - ett bet på asiatisk turism? 

Korta fakta

Market cap: ca 250-300 miljoner kr
Värdering: P/e  10-11, p/b 1
Handlas: AIM i London. Handlas hos t ex Avanza (courtage från ca 20 pund) eller Degiro och kan ägas i ISK. Finns inte upplagd i Nordeas elektroniska utbud.

Det här gjorde mig intresserad:

Unikt välbesökt landmärke Brighton Pier, en klassisk pir på brittisk sydkusten byggd 1899, är ett stycke historia med nöjesfält, spelhall, och restauranger/barer. Och man är ett verkligt landmärke, det femte mest besökta i Storbritannien, och det mest besökta utanför London. Varje år besöks anläggningen av 5 miljoner besökare.

En intressant potential finns därmed  i asiatisk turism? Det är ju ingen kioskvältare att asiatiska turister söker sig till miljöer och byggnader med stark och unik historia. Piren i Brighton verkar höra till den kategorin! Man konstaterar t ex i den senaste årsredovisningen att kampanjer i Asien har givit bra resultat och att man ser en betydande ökning av besökare från bl a Kina:

”Campaigns reaching as far as China have featured our iconic pier and we have witnessed a significant rise in the numbers of visitors from Asia and further afield.”

Att Corona-viruset när det dykt upp i Storbritannien framför allt har gjort det med koppling till Brighton kanske talar för att bolaget har lyckats?

Fin värdering. Värderingen ser helt ok ut, p/e 10-11 och bokfört värde, men den har stigit sedan jag tittade i december, då den handlas till p/e 7-8 och en bra bit under eget kapital (75-80 %). Kursen är dock fortsatt betydligt lägre än efter förvärvet av piren 2016. Och det finns sannolikt en förklaring i att storägaren varit inblandad i en konkurs omgärdad av frågetecken, mer om det nedan. Resultatet 2018 talar dock för att piren utvecklas bra, samtidigt som man som man tappat omsättning på att några sv gruppens barer på andra platser har stängt. 

Momentum på kort sikt. Det senaste året drabbades piren av reparationsarbeten på tåglinjen till Brighton, kombinerat med dåligt väder. Tåglinjen är i full gång igen sedan i maj (men för sent för att det skulle fått någon påverkan på senaste rapporterade halvåret t o m 30 juni). Dessutom talar man om goda väderförutsättningar under juli och augusti 2019.

Det här fick mig att avstå

Tveksam huvudägare. Huvudägaren Luke Johnson med 27 % av aktierna, har en mycket knepig och färsk historia i bagaget.. Hösten 2018 uppenbarades grova felaktigheter i bokföringen för kafékedjan Patesserie Valerie, där Johnson var huvudägare och ordförande. Balansräkningen var en helt annan än vad som redovisats. Finanschefen greps misstänkt för bokföringsbrott, och företaget gick inte att rädda i sin dåvarande form. Johnson påstår i efterhand att han blivit förd bakom ljuset, och inte haft en aning vad som pågått. Det är såklart svårt att bedöma om det är trovärdigt, men även om det skulle stämma borde han ha bättre koll...

Förlorare på Brexit? Den största effekten av Brexit verkar vara risken att turistindustrin får svårare att rekrytera medarbetare om rörligheten mot övriga kontinenten försvåras. Och man verkar se sådana effekter redan efter resultatet från folkomröstningen. 

Lite hög skuld, men betalar av. Skulden på runt Nettoskuld/EBITDA på 2-3 är i mina ögon för hög. Det är det senaste förvärvet av minigolfanläggningen inomhus 2018 som dragit upp skulden. Samtidigt är kassaflödet starkt och man amorterar i bra tempo. Jag hade dock föredragit fokus på piren, en mer konservativ balansräkning, och utdelning av det som blir över.

Förfallen pir byggs upp? Historiskt har det funnits två pirar, men den ena har förfallit och drabbats av brand. Drömmar och planer finns om att bygga upp, men det verkar vara en krokig väg dit. Och byggs den upp talar mycket för att den inte kommer att innehålla verksamhet som konkurrerar. Invånarna vill inte ha hög exploatering, och i de senaste planerna talar man om ett utbildningscentrum.

Sammantaget. Jag avstod vid p/e 7-8 och där står jag kvar. Tvivel på huvudägarens agerande och omdöme är sådant som alltid håller mig borta.