söndag 23 september 2018

Min checklista för ett bolags finanser


Starka finanser är en viktig del när jag väljer vad jag vill investera i. För mig handlar det i grunden om riskminimering. Och i mina kriterier sammanfattar jag det här i två punkter:

”Historik av starkt kassaflöde som betalar eventuell utdelning, återköp av aktier och löpande investeringar”


”Stark balansräkning och historik av att prioritera återbetalning av lån framför t ex återköp av aktier”

Kassaflödet ska vara starkt. Det här har jag utvecklat i ett tidigare inlägg,  men kortfattat är det viktigt att vinsten omvandlas till faktiska pengar som kan investeras eller delas ut. Kassaflödet visar bättre än något annat hur stark intjäningen är. En resultaträkning kan man alltid arbeta kreativt med (såklart inom definierade gränser), men ett kassaflöde är vad det är. Det gäller dels att generera vinst, men det gäller också att ta betalt, att inte ha för långa betalningstider från kunderna (kundfordringar), och att inte låta lagren växa. 

Kassaflödet från verksamheten ska såklart vara positivt, och betala både löpande investeringar, utdelningar och återköp. Och jag vill att det ser ut så också historiskt, åtminstone 5 år tillbaka. Jag vill också att bolagen har en plan för hur man använder sitt kassaflödet. Ett bolag som t ex ena året gör en stor extrautdelning, och nästa år gör ett större förvärv på lånade pengar, har skadat sitt förtroende hos mig. 

Skulderna ska vara låga. Och det kan såklart mätas på olika sätt. Helst vill jag att bolagen ska vara skuldfria, men ibland kan det kan också finnas goda skäl till att man i rimlig omfattning lånar till en större investering eller ett förvärv. Här har jag en tumregel: nettoskuld/EBITDA ska inte vara större än 1. Måttet ger en indikation hur tungt räntekostnaderna väger. Ett högt mått, och det kan bli jobbigt om räntorna stiger.

Leasing. Även om skulderna är låga, kan det finnas andra åtaganden genom leasingkontrakt av olika slag. Ska inte glömmas bort, men det är heller inte helt okomplicerat att analysera.

Kundfordringar och lager. Är mer intressant än man kan tro. Kundfordringar, dvs det kunderna är skyldiga företaget, kan ge en bild över ur starkt verksamheten går. Ökande kundfordringar kan tala för att man har svårare att sälja sina varor eller tjänster. För att det inte ska synas på omsättningen kan företaget då ge mer generösa betalningsvillkor till kunderna. Man bör hålla koll på nivåerna i balansräkningen, men också noterna om fordringarnas ålder. Blir fordringarna allt äldre kan det indikera att kunderna har svårt att betala, och nedskrivningar kan komma som slår på resultatet.

Lagrets utveckling är det också värt att hålla koll på. Ett växande lager visar att företaget producerar mer än man säljer. Det kan såklart bero på att man förbereder för en expansion, men det kan också handla om att man helt enkelt producerar för mycket, och hoppas på att marknaden snart ska vända. En längre trend här gäller det att vara vaksam på. Företaget kan tvingas rea ut eller i värsta fall göra nedskrivningar.

Det finns också annat i balansräkningen som man bör hålla koll på. T ex goodwill som inte bör vara för stor. 

När jag analyserar tittar jag på en helhet. Bolag som brister i någon del har svårt att komma in i min portfölj.

Så gör jag, hur gör du?

söndag 16 september 2018

Schweiz, inga genvägar till framgång


Schweiziska företag är inget jag tittat på tidigare. Men det kanske jag borde ha gjort, för här finns långa rader av bolag som dominerar relativt små nischer, och dessutom med finanser som uppfyller varje kommatecken i mina kriterier. Det fina är att några av dem också är riktigt bra ingångar till Asien.

Jag har under sommaren (tillsammans med Gustavs aktieblogg) tittat på fyra nischade schweiziska marknadsledare, alla innovativa teknik/verkstadsföretag, och alla i gränslandet större smallcap till mindre midcap (1-4 miljarder USD i marketcap). Och när vi talar marknadsledare är det allt från dominerande bolag med en andel på världsmarknaden på över 50 %, eller bolag som dominerar i någon världsdel, till de som är #1 eller 2 inom några närliggande nischer. I mina ögon talar vi om Hidden Champions.

Hur kan ett land med världens kanske starkaste valuta, lyckas med att också producera världsledande, dominerande kvalitetsbolag? Vad har de här bolagen gemensamt?

1. Satsar på forskning, inga genvägar till framgång. De här bolagen satsar alla 5-8 % av omsättningen i forskning och utveckling. Och det är riktigt mycket. Jämför vi med svenska innovativa bolag inom snarlika branscher så satsade Atlas Copco drygt 3 % av omsättningen 2017, och Trelleborg 1,5 %. Och visst är det betydligt större bolag, framför allt Atlas, men skillnaderna är å andra sidan också mycket stora.

2. Förvärvar i begränsad omfattning. Alla de här bolagen förvärvar i begränsad omfattning, och det handlar då i huvudsak om förhållandevis små bolag, som jag uppfattar har någon teknik eller metod som har fina synergier med bolagets befintliga verksamhet. Kort sagt: man köper sig inte till marknadsandelar, man jobbar upp en förädlingsnivå som gör att man kan ta betalt.

3. Fantastiska finanser. Sist men inte minst, det är säkert bekant att Schweiz är ett konservativt land, så även när man kommer till företag. Alla de här bolagen har fantastiska finanser. Balansräkningarna är alla riktigt starka, från stor nettokassa, till en mycket liten nettoskuldsättning. Kassaflödena är såklart starka, och lönsamheten mätt som ROE genomgående >20 %. Ett par av bolagen touchar 50. Och då är det som sagt skuldfria bolag. Prislapparna ligger från knappt p/e 20 till drygt 30.

4. Högt styckepris på aktierna. Här splittar man inte i tid och otid. Aktier som kostar från 1000 CHF och uppåt är snarast det normala. Och vissa kostar ännu långt mycket mer, uppåt 50000 kr per aktie är inte alls ovanligt. Det här lär knappast gynna snabb värdestegring, men här är det långsiktigt värdeskapande som gäller.

Ska man sammanfatta: de här schweiziska bolagen har insett att det inte finns några genvägar. Man måste helt enkelt vara bäst. Bara då kan man ta ordentligt betalt. Högt förädlingsvärde är ordet, så bygger man vallgrav. Och man vet att man ska hålla ordning och reda på finanserna.

Sist men inte minst, courtaget: Hos Avanza är det maxcourtage 749 kr som gäller för Schweiz, men hos Nordea startar det på 1 CHF. Dock verkar valutaomräkningen vara något sämre.

Jag gillar det här. Under hösten kommer ett par tre exempel. Ett av dessa finns redan i portföljen.

söndag 9 september 2018

Min röst: för ett öppet samhälle


Det här är en aktieblogg, och jag har allt sedan jag startade den sommaren 2016 varit i det närmaste helt konsekvent i att inte diskutera politik. Ett undantag var när Donald Trump valdes till president samma höst, då jag skrev om mina farhågor inför den kommande presidentperioden. Idag ligger "vad var det jag sa" nära till hands.

Idag är en viktig dag, idag ska vi alla som är röstberättigade välja våra representanter till riksdag, landsting/regioner, och kommuner. Det är ett val som såklart, liksom alltid, handlar som skillnader i synen på hur vårt samhälle ska organiseras, om  skatter, socialförsäkringar och balansen mellan privat och offentligt. Men den här valrörelsen har också kommit att bli ett värderingsval med helt andra skärningar.

Förutom de traditionella vänster/höger-frågorna (och jag lovar, jag har åsikter!) handlar det här valet för mig om hur vi ska se på oss själva och världen. Om vi ska se oss som en del av världen, eller gräva ner oss i vad som skiljer oss från andra. Om vi ska stänga gränser, och bygga murar, eller faktiskt tro på människor. Oavsett ursprung.

Vårt samhälle har formats under årtusenden och århundraden genom handel och influenser från olika kulturer, och inte minst genom människor som bosatt sig här; tyska köpmän och hantverkare på 1400- och 1500-talen, valloner på 1600-talet, sydeuropéer på 1900-talet. Karl XII:s fälttåg under början av 1700-talet och influenser från Turkiet (kåldolmarna!?), och Gustav III franska influenser under senare delen av samma århundrade, är andra exempel. Det samhälle vi lever i idag är en blandning av allt detta och lite till. Och det är vår styrka.

Ja bara en sådan sak som att Jimmie Åkessons favoriträtt är Pizza (dessutom med jalapeños!). Den hade han aldrig fått om hans idéer varit svensk politik under efterkrigstiden. Nej myten om en "svensk" kultur med knätofsar och annat är just bara en myt. Den har aldrig funnits.

Sverige är ett land som är beroende av sin omvärld, som är beroende handel och utbyte för utveckling och framgång. Det Sverige vill jag leva i också framöver. Ett öppet Sverige, som är en del av Europa och världen. Det är en viktig sak för mig när jag idag går till vallokalen.

Lycka till med ditt val!

söndag 2 september 2018

Vågar man lita på Emerging Markets när valutorna faller?


I början av augusti hade vi några turbulenta dagar på finansmarknadarerna, i alla fall på sina håll. För när Trump lät konflikten med Turkiet eskalera, så spred sig valutaoron snart över världen, och länder som Sydafrika, Mexiko och Indonesien fick under några dagar känna av svallvågorna. Oron lade sig, men efter ett par veckor blåste det upp igen, den här gången med början i Argentina, och den sydafrikanska randen har fortsatt att falla.  

Men även Sverige är gungigt, i alla fall för utländska investerare, med en krona som i veckan nådde sin lägsta nivå mot Euron sedan finanskrisen. Politisk osäkerhet inför valet verkar vara en anledning. 

Hur börjar en valuta/skuldkris? Ja när börjar pengarna att flöda ut ur ett land? Det korta svaret: När marknaden ser att avkastningen inte är tillräcklig relativt alternativen, och relativt risken. 

De låga räntorna i västvärlden bidrar till att kapital söker sig till länder som kan erbjuda högre avskastning. När de västerländska räntorna sedan stiger, som när den 10-åriga USA-räntan började röra sig uppåt under våren, ja då förändras åter förutsättningarna, och kapitalflödena går i västlig riktning. Valutorna försvagas när kapitalet flödar ut, och har man då en stor skuldsättning i utländska valuta, ja då kan kan det bli riktigt skakigt. Skulden räknat i inhemsk valuta stiger, och samma sak gör såklart räntekostnaderna. 

Skuldsättningen ökar. Välbekanta Turkiet, och Argentina, som dessutom nyligen tvingades söka hjälp hos IMF, är två exempel på länder där skuldsättningen i utländsk valuta är hög. Och det är som sagt just då som det blir farligt. I Argentina är nästan 2/3 av företagens och det offentligas skuld i utländsk valuta, i Turkiet 56 %. Men de är inte de enda länderna. Sammantaget på emergin markets har skuldsättningen i utländsk valuta mer än fördubblats på 10 år.

Men länderna bättre rustade? Å ena sida ökar skuldsättningen, å andra sidan förefaller Emerging Markets idag stå stå starkare än vid tidigare kriser. Ett exempel är krediter från utländska långivare som räknas i den inhemska valutan. Här är Indien ett intressant exempel. En återkommande kommentar är också att länderna står bättre rustade när en kris väl uppstår, har bättre banksystem idag, och större valutareserver. Men alla håller inte med, t ex inte den välkände amerikanske ekonomen Krugman.

Ja det här är svåra frågor. Mina slutsatser efter genomgången är att inte öka andelen bank på exotiska marknader, att fortsätta differentiera inte bara mellan branscher, utan även mellan valutor och regioner. För trots allt: utvecklingen finns inte i väst!

Sist men inte minst, tipsar om två mycket läsvärda artiklar (länk 1länk 2)  som inspirerade mig till det här inlägget. 

Vad säger du om Emerging Markets? Och Sverige?

söndag 26 augusti 2018

Imaflex - innovation som räddar citrus


Kanada, ja där har jag hittat flera fina bolag genom åren. Bakom enorma mängder gruvbolag finns riktiga guldkorn. Andrew Peller blev en av de mest framgångsrika investeringarna (hittills), CanaDream kunde blivit riktigt bra om man bara inte blivit uppköpta och avnoterade. Brampton Brick är en fascinerande lågt värderad marknadsdominant. Så, det blev ett varv till i Kanada, med fokus på lilla listan. 

Fastnade för Imaflex (marketcap cirka 300 miljoner kr), producent av polyetenfilm (plast) för förpackningsindustrin. Runt  90 % av omsättningen kommer därifrån, 2/3 av försäljningen finns i USA, resten i Kanada. Men det är inte den här verksamheten som lockar mig, även om utvecklingen är stabil...

Vad gör mig intresserad?

Löser citrusodlarnas största problem. Citrusgrönande är en bakteriersjukdom hos citrusträd som gör att frukterna blir vanskapta, och som med tiden också tar död på träden. Sjukdomen sprids med insekter, och finns i stora delar av världen, dock inte i Europa och Australien. I Florida, där sjukdomen funnits sedan mitten av 00-talet, har den orsakat en halvering av citrusproduktionen, och det är många som satsar på forskning för att lösa sjukdomens gåta, t ex Coca Cola, med stora intressen i citrus i Florida.

Imaflex tekniska lösningen är en aluminiumtäckt film som reflekterar solljus, och som gör insekterna så förvirrade att de inte attackerar träden. Samtidigt innebär reflektionen att de undre delarna får mer solljus, växer bättre, och producerar mer. Försök som genomförts visar positiva resultat. 

Föreragets andra nya och innovativa produkt är en film belagd med bekämpningsmedel, som på ett kontrollerat sätt släpper ut dessa vid vattning. Produkten, som utvecklats tillsammans med tyska Bayer, och sedan köpts ut, är patenterad i de viktigaste länderna till 2032. Dock befinner den sig ännu i försöksstadiet, och nästa steg är nu att producera i så stor skala att fullskaleförsök kan genomföras. Ett frågetecken är dock varför Bayer sålde produkten?

Stabil ledning som äger. VD äger stabilt runt 30 %, och därutöver är de två medgrundarna storägare med 8-10 % var. Båda har också tunga operativa roller i företaget. VD tar dessutom ut en relativt låg lön, och litar uppenbart på att avkastningen kommer genom ägandet, kryddat med vissa aktieoptioner.

Innovation och stabilitet, till bra pris. I någon mening är det här ett förhoppningsbolag, men det är också ett bolag med stabilt kassaflöde, som växer inom sin ursprungliga kärnverksamhet. Jag gillar kombinationen, jag gillar den fina tillväxten, och jag gillar prislappen på p/e 10-11.

Vad gör mig tveksam?

Genetiskt modifiering kan bli den stora konkurrenten, men det finns ingen generell lösning nära. Forskning på många olika spår pågår, men en omfattande genomgång som nyligen genomförts av National Academy of Sciences i USA, beskriver komplexiteten säger att det också måste tas fram kortsiktigt lösningar:  

Citrus growers, particularly in Florida, still need short-term solutions to sustain the industry while researchers continue to generate longer-term approaches for managing HLB”

I mina ögon ser det som att det här är en gåta i nivå med cancersjukdomar och HIV. Och då kan det ta tid. Men såklart, på hur lång sikt är Imaflex lösning intressant? Och finns det andra som är mer framgångsrika?

Moat? Har mycket svårt att se att den befintliga verksamheten har någon tydlig moat. Välskött, och utvecklas väl ja, men vallgrav. Nej jag ser den inte. Den finns i så fall i de nya produkterna, och de genererar än så länge väldigt lite.



Skuldsättning och kassaflöde. Företaget lever inte upp till mina hårda krav på starkt kassaflöde och balansräkning, eller i alla fall så är den starka historiken kort. 2016 och 2017 är starka, och då ska tilläggas att sådär halva kassaflödet från verksamheten 2017 gick bort i ökat rörelsekapital, framför allt lager. 

Skuldsättningen är inte extrem, men nettoskuld/EBITDA på runt 1,3 (inkl finansiell leasing) är ändå högre än nästan alla mina innehav. Lägger man dessutom till hyresåtaganden är motsvarande siffra runt 2,0. De senare är dessutom gentemot ett bolag som kontrolleras av VD, vilket jag inte är överförtjust i.

Det är mycket jag gillar med det här bolaget, även om det inte lever upp till allt. Just nu är innehavet litet, ca 2 %, och min tanke är att öka till 4 % eller avveckla. Bland annat är jag nyfiken på rapporten som kommer imorgon.

Vad tycker du, ska jag öka eller avveckla?

söndag 19 augusti 2018

Portföljuppdatering - vad har hänt under sommaren?


Sommaruppehållet blev långt! Nästan två månader, med ett litet avbrott på mitten när jag inte kunde låta bli att skriva några rader om sommarheta bolag. Annars har det blivit mest sol, bad och avkoppling här hemma. Och emellanåt, jakt efter nya case! Och jag har fått jobba!

Men först, portföljen så som den ser ut just nu. Inget bolag har fått lämna portföljen, men två nya har kommit in. Det ena ett litet innovativt kanadensiskt bolag (som jag på allmän begäran) skriver om nästa vecka, det andra en förhållandevis liten schweizisk marknadsledare. Den och lite annat schweiziskt blir det också inlägg om framöver.

Tittar man på utvecklingen står portföljen och stampar. Precis som i slutet av juni ligger jag ett par procent plus. Bakom den stabiliteten döljer sig en hel del rörelse, såklart både uppåt och nedåt, men också ren volatilitet. Bland annat i handelskrigens spår. Ett annat sätt att beskriva utveckling är att Mexiko hållit portföljen uppe. 

Rapporterna har varit blandade, men de viktigaste återstår ännu, och kommer under de närmaste två veckorna. Jag uppdaterar under ”status innehav” så snart jag gått på djupet. 

Ska man säga något mer om letandet under sommaren började jag med att plöja Torontos lilla lista (Venture) från A-Z. Ett napp blev det där (som sagt), och kanske finns ytterligare ett att skriva om. Sedan fortsatte jag i Singapore, i förstå hand på jakt efter små fina industribolag. Där trodde jag först att jag hittat något riktigt intressant när jag fann den indiska, snabbväxande pigmenttillverkaren mm Meghmani. Tills jag förstod att företaget beslutat att avnotera i Singapore. (Det har man jobbat på i ett år sådär, och det verkar lättare sagt än gjort, men ändå.) Inspirerad av Indien gick jag sedan igenom indiska bolag i Luxemburg (och de är några), men utan framgång. Och tillslut landade jag på börsen i Schweiz som jag sedan plöjt på små fina marknadsledare. Och det finns några! 

Vad tittar jag efter nu? Inte så mycket faktiskt. Skriver på några inlägg om de bolag jag hittat, och lite annat. Sen funderar jag på att åter titta i Australien och Nya Zealand, och på min exponering mot Latinamerika. Och så skulle jag vilja banta portföljen med ett par innehav. 

Vad säger du om portföljen?

onsdag 18 juli 2018

Dryckesbolag hett i hettan?


Oj vilken värme, ja så varmt att man nästan får värmeslag! Efter att ha sett den tomma dryckeshyllan i livsmedelsbutiken är det lätt att inse: det här kommer synas i en del resultaträkningar i Q2... Men vilka är då (dryckes)bolagen?

CarlsbergEtt av de ledande dryckesbolagen här hemma med ett brett sortiment, här finns t ex Pripps blå och Ramlösa. Västeuropa dominerar omsättningen stort, och en riktigt bra sommar i Norden bör helt kart synas i Q2. P/e 20 och ingen tillväxt känns annars inte så värst intressant, även om man då också får del av en fin verksamhet i Malaysia, som är värd ett eget inlägg.

Kopparbergs säger såklart många, och nog borde företaget med sådär 25-30 % av försäljningen i Sverige få en liten kick av hettan. Dessutom har man en betydande försäljning i Storbritannien där vädret också på sina håll kan inbjuda till fin försäljning. Ska inte ge mig på att analysera bolaget mer än att konstatera att rapporterna är fortsatt snåla på info, och till p/e runt 25 är jag (utifrån det lilla jag sett) inte alls intresserad.

En snabbtitt på den brittiska väderkartan gör inte bara Kopparbergs intressant, även ett bolag som A G Barr, med starkt varumärk som Rubicon. Dessutom med "narrow moat" enligt Morningstar. Hettan kan nog synas även här för Q2, i bolaget som annars växer rätt trögt och värderas ungefär som Carlsberg.

Fever tree är en annan britt som kan gynnas av värmen: snabbväxande premiumtillverkare av tonic mm, har "wide moat" enligt Morningstar. Finanserna är fina, lönsamheten mycket god, men priset är också högt, och sjunker inte i mina ögon tillräckligt snabbt. Är också rädd att värderingen påverkas av att det är en "hipp" sektor. 

Det här var bara några snabba rader, sånt som fanns i huvudet. Det finns säkerligen många fler, och även andra branscher... Kanske lite glass? 

Vet du något hett? 

Allt gott från hängmattan.