Ommöbleringar i portföljen - och vad tittar jag på nu?

Det börjar bli dags att säga något om vad som händer i portföljen. För det har hänt en hel del på senare tid, både på sälj- och köpfronten. Utgångspunkten har varit att förskjuta exponeringen, att minska den mot Nordamerika, och att öka den mot Asien och Afrika.

Sålt Illinois Tool Works. Företaget är på många sätt ett mycket fint industrikonglomerat, med en stark utdelningstillväxt, men en svag organisk tillväxt. Marginalerna har utvecklats positivt mycket tack vare ett väl genomfört effektiviseringsprogram. Men vad händer sedan? Samtidigt har man satt gasen i botten för återköp av aktier, och man lånar till det. Sammantaget blev det lätt att sälja. Fler tänker lika, och vinsten inkl utdelningar blev sådär 50 % på knappt 1,5 år.

Minskat kraftigt i Atlas Copco. Har sålt av så att innehavet minskat från drygt 14 %, till runt 4 % efter utspädning. Här handlar det om den föreslagna delningen av företaget, som jag inte alls tror på. Här blev vinsten runt 35 %. Jag ville hitta pengar till fler exotiska innehav, och det blev till slut rätt så enkelt att minska i Atlas Copco.

Köpt Unilever Indonesia, och handlat i Sydafrika. Med de här pengarna (och lite till) har jag gjort ett par inköp. Först har jag då köpt en större post i Unilever Indonesia, som jag skrev om förra veckan. För övrigt första gången jag telefonhandlat på en exotisk börs. Eftersom courtaget är högt, så blev det drygt 15 %. Och det är ett innehav som jag ser mycket långsiktigt på, även om det kommer att spädas ut i takt med att andra innehav växer. Jag har också handlat i Sydafrika, och här blev det landets största detaljhandelskedja Shoprite. Jag är övertygad om att det här företaget väl fångar utvecklingen i Sydafrika, och även på resten av kontinenten. Men mer om Sydafrika och Shoprite kommer framöver.

Exponeringen. Med förändringarna har jag minskat exponeringen mot Nordamerika till en bit över 40 %, samtidigt som jag ökat Asien till över 30 %. Ungefär så tänker jag mig exponeringen framöver. Möjligen kan det vara aktuellt att öka här hemma på bekostnad av Nordamerika. Ommöbleringen innebär också att verkstadsindustri har fått ett allt mindre utrymme i portföljen, till förmån för mer defensiva konsumentnära företag. Möjligen har förskjutningen blivit lite för stor, en sak att  fundera på framöver.

Tankar kring befintlig innehav. Bland de befintlig innehaven kommer Infosys att leva vidare i portföljen. Jag har en längre tid funderat på att sälja, men efter kloka inspel och en del research får den ligga kvar. Förutsättningarna bör trots allt finnas där, och finanserna är extremt starka. Annars tittar jag på att öka i Concha y Toro, Logistec och StellaJones. Alla har fortfarande sina Q4 kvar att rapportera, och alla har gått svagt på börsen på senare tid. Jag avvaktar dock rapporterna innan jag gör några köp.

Vad tittar jag på nu? Jag fortsätter såklart att titta på exotiska marknader, men räknar samtidigt med att omsättningen av företag i portföljen kommer att vara mindre den närmaste tiden. Efter att Avanza öppnat upp för digital handel på fler marknader, så kommer jag nog att skanna av de länderna, även om Europa troligen inte kommer att viktas upp så värst mycket. Portugal har uppenbart demografin emot sig, men det finns företag där med annan och bredare exponering. Holland och Belgien har bättre demografiska förutsättningar och är värda en viss uppmärksamhet. Samma sak tänker jag kring Australien och Nya Zeeland som idag är något av en blind fläck i portföljen.

Vad säger ni, något jag bör fundera på?

Sålt Peab med 114 % i vinst! - långsiktighet lönar sig!

Peab har varit varit långlivad i portföljen. Om man bortser från att jag sålde och köpte några gånger under 2008-09, har jag ägt aktien sedan årsskiftet 2009/10. Under en tid har jag dock övervägt att avveckla, jag är nämligen övertygad om att det finns investeringar som har betydligt större potential.

Tittar man på omsättning och marginal är det tydligt att företaget har stagnerat. Samtidigt har värderingen över en längre tid blivit allt högre. Strax före den senaste rapporten låg värderingen på 23-24, vilket är ungefär det dubbla mot vad jag en gång betalade. Det här är en värdering som är svår att motivera. Ja det finns såklart förhoppningar, men det är ju just förhoppningar.

Den 7 november, d v s före kvartalsrapporten, sålde jag för 75,80 kr. Sett till en genomsnittlig inköpskurs på drygt 41 kr, blev vinsten över 83 %. Till det får man lägga utdelningar som motsvarar 31 % av inköpskostnaden. Före skatt (ja den har tidigare legat i depå) blev vinsten 114 %!

För pengarna investerade jag i vad jag trodde skulle vara vinnare med Hillary Clinton som president. Jag ökade försiktigt i Atlas Copco och Illinois Tool Works, som jag bedömde skulle haft mest att vinna på en frihandelsvänlig president. Jag gick också in med en liten post i mexikanska Femsa, som producerar för Coca Cola i Mexiko och stora delar av Latinamerika, och dessutom driver bl.a. en detaljhandelskedja. Har länge tittat på företaget, vars kurs hållits tillbaka av rädslan för en seger för Donald Trump. Så här i efterhand var det såklart inte någon klok investering på kort sikt, aktien och den mexikanska peson har fortsatt att falla. Har i det läget ökat något, eftersom jag är övertygad om att det är köpläge i en långsiktigt bra investering. Det kommer för övrigt en genomgång av företaget framöver.

Med pengar från försäljningen av Peab har jag senare också ökat försiktigt i Andrew Peller och CanaDream. Sedan jag kommenterade innehavet senast har jag också fortsatt att öka i Starbucks, HDFC Bank, och i möbeltillverkaren Flexsteel. Det sistnämnda företaget lämnade en relativt svag rapport, men föll oproportionellt mycket. Återhämtning efter Trumps seger är dock fantastisk, och aktien handlas nu högre än precis före kvartalsrapporten.

Sist men inte minst, jag har köpt ett mikrolitet innehav i Pacific safety products. Företaget som jag lovade att köpa in mig i om Trump vann valet. Och det gjorde han ju... Faktum är att aktien stigit runt 10 % sedan dess. Innehavet ligger för övrigt i en aktiedepå utanför "portföljen". Hög risk är orsaken.

Passar också på att lansera en nyhet i bloggen. Från och med nu finns en sida där jag kontinuerligt sammanfattar status för företagen (”status” i menyraden), med en kort kommentar till den senaste rapporten. Än så länge saknas de svenska innehaven, men de kommer.

Illinois Tool Works – den okända utdelningsaristokraten

Har i flera inlägg kommit tillbaka till Illinois Tool Works; fin uppgång under våren, stark delårsrapport och kraftigt höjd utdelning helt nyligen. Tänker att det kan vara dags att säga något om detta företag som just nu på många sätt går som tåget.

Illinois Toolworks är något av ett industrikonglomerat, bildat 1912, och med tillverkning av mätutrustning, utrustning för bilindustrin och livsmedelsindustrin, polymerer, svetsningsutrusning m.m. Företaget finns i 57 länder (även Sverige), har 48 000 anställda och en omsättning på ungefär 100 miljarder kronor. Därmed är man sett till omsättningen ungefär lika stora som Atlas Copco, för att ta ett exempel här hemifrån. 

ITW ger sina dotterbolag en stor frihet, även om samordningen förefaller ha ökat genom det program för ökad effektivitet som ska vara avslutat 2017, och som bl a innebär att divisioner slås samman och att man satsar på områden där konkurrensfördelarna är större.

Det här företaget har inte sin framgång i att man växer, omsättningen är i princip oförändrad jämfört med för 10 år sedan, och då ska man så klart också poängtera att företaget är smalare idag. Det är en dramatiskt ökad effektivitet som imponerar.  Det nu pågående effektiviseringsarbetet har resulterat i att rörelsemarginalen har ökat från 15-16 % 2012, till i det närmaste 23 % det senaste kvartalet.

Kassaflödet är mycket starkt. Man skulle enkelt klara att finansiera utdelning, investeringar och t ex återköp av aktier eller återbetalning av skulder, och samtidigt öka på kassan för strategiska förvärv. Men tyvärr skulle jag säga, har man istället valt ett mycket aggressivt program för återköp av aktier. Programmet är så omfattande att man trots det fina kassaflödet ökat och ökar skuldsättningen. Färre aktier och ökade skulder har minskat andelen eget kapital från över hälften för 5 år sedan, till en tredjedel idag.  Även om nivån på skuld/EBITDA fortfarande är under 1,5, är det här något som jag minst sagt känner mig tveksam inför.

Illinois Tool Works tillhör de nordamerikanska företag som år efter år höjer utdelningen. Här finns såklart också förklaringen till återköpen av aktier, vinsten per aktie är viktigare än något annat. Men visst är 41 år en imponerande sekvens, och visst är andelen utdelningen på cirka 45 % klart hållbar.

Jag bedömer att företaget är mycket starkt, och att det effektiviseringsprogram man genomför i grunden har gjort företaget än starkare. Så långt jag kan bedöma har man också tydliga, om än inte extrema, konkurrensfördelar.  Priset just nu är dock högt, p/e drygt 22 på rullande helår. Så, jag planerar inte att avveckla, men heller inte att öka i denna gigant som i alla fall i Sverige är tämligen okänd med bara ca 15 ägare på Avanza.

Rapportfloden så här långt

De senaste två veckorna har delårsrapporterna flödat in och tänker att det kan vara dags att göra några nedslag.

I nordamerika redovisade industriföretaget Illinois Tool Works (ITW) åter ett fint resultat. Företagets plan för att öka rörelsemarginalen ger resultat och marginalen ökade för alla segment utom ett.  Sammantaget var rörelsemarginalen 23,1 %, all time high. Därmed har företaget, i alla fall för det här kvartalet, redan nått det mål man satt upp för 2017. Vinsten per aktie steg med 12 %, vilket var mer än vad marknaden förväntat sig. Den organiska tillväxten var dock bara en dryg procent. Hur som helst, ett intressant företag som är värt en djupdykning så småningom.

I Indien finns rapportflodens största besvikelse. IT-företaget Infosys sänkte tillväxtprognosen för året från 11,5-13,5 % till 10,5-12,0 % (neutraliserat från valutaeffekter).  Samtidigt ökade omsättningen jämfört med samma kvartal förra året med bara 10,9 %, mot förväntade 13 %. Lägre konsumtion vad avser konsulter inom vissa områden, och att tidigare vunna stora kunder inte rampat upp som förväntat, ligger bakom.  Marknaden fick hicka och aktien störtdök med 7%. Vad jag kan bedöma har inget grundläggande förändrats och jag har ökat.

Bättre gick det för mitt andra indiska innehav, banken HDFC. Nettoomsättningen ökade med 19,6 % och vinsten med 20,2 %, vilket var enligt förväntan. Bankens problematiska krediter (non performing assets, NPA) ligger på mycket låga 1,04 %. Räkna med mer om den här aktien framöver!

Här hemma levererade Atlas Copco och Cloetta stabila rapporter. Atlas Copco redovisade något högre omsättning och vinst än förväntat, och gjorde börsen glad. Själv känner jag mig särskilt nöjd med köpet på 184 kr första handelsdagen efter Brexit! Cloetta gnetar på och visar på både ökade organisk tillväxt och höjd rörelsemarginal. Alfa Laval är sorgebarnet bland de svenska innehaven, men mer om det en annan gång.

Några rapporter återstår, så det är bara att se fram emot en fortsatt spännande rapportsommar i hängmattan... Men mer bra än dåligt så här långt känns som en rimlig sammanfattning.

Läget efter första halvåret

Det har ju hunnit gå några veckor sedan halvårsskiftet, och en del har hänt framför allt efter delårsrapporterna som trillat in, men passar ändå på att säga något om det första halvåret. +9,0 % inkl. utdelningar sammanfattar perioden.

Tittar man på de aktier som jag ägde vid årsskiftet så är det framför allt det kanadensiska vinbolaget Andrew Peller som märker ut sig med en uppgång på 36 % i lokal valuta eller hela 47 % omräknat till kronor. Min ökning var dock inte fullt lika stor eftersom jag ökat på innehavet under resans gång. Det kommer en artikel framöver om detta mycket intressanta bolag. Också värda att nämna är Illinois Tool Works (+12 % i USD) och NorthWest Healthcare Properties (+12 % i CAD). Alla exkl. utdelning.

På den negativa sidan är det Alfa Laval (-15 %) och den australiensiska banken Westpac (-9 % i USD) som sticker ut. Annars är det mindre uppgångar eller balans runt noll.