Oetiskt eller inte: EasyGo, lönsamma och växande kanadensiska blancolån?

Den senaste tiden har diskussionerna om oetiska investeringar gått heta i blogg- och twittervärlden, och framför allt har det handlat om spelbolag. Och visst är det många som havererar ekonomiskt den vägen. En annan rätt så säker väg mot samma mål är dyra krediter. Har man tittat på långköraren Lyxfällan har man sett många exempel. Familjer som hamnar i knipa genom att dra på sig riktigt dyra krediter. En negativ spiral som ofta börjat i liten skala och som sedan eskalerat.

Den andra sidan av myntet är såklart företag som gör riktigt fina pengar på den här utlåningen. Kanadensiska EasyGo är ett exempel på hur lönsamheten kan se ut i den här branschen. EasyGo hade som ursprunglig verksamhet att leasa ut produkter för hemmet. Det segmentet har sedan kompletterats med utlåning utan säkerhet, som företaget erbjuder för belopp upp till 15 000 kanadadollar, till en ränta på 30-47 %. Trots den höga kostnaden växer utlåningen explosionsartat, under 2015 med över 50 %, under de första nio månaderna 2016 med över 35 %. Verksamheten är såklart inte riskfri, men företaget har trots den höga expansionstakten lyckats hålla kreditförlusterna procentuellt  stabila. Kostnaderna för dåliga lån motsvarar drygt en fjärdedel av omsättningen, och varje år skrivs ungefär 15 % av lånestocken av. Det här säger något om marginalerna i verksamheten, och att man trots allt klarar långt mycket större kreditförluster.

Ett svenskt som ligger nära är Nordax. EasyGo har dock en högre riskprofil på sina krediter, med lägre krav på kreditgivarna, men följaktligen också långt mycket högre räntemarginaler och kreditförluster. En högre riskprofil som sagt, men kanske också en större potential om man fortsatt lyckas hålla kreditförlusterna stabila. 

Hela tillväxten finns inom utlåningen, och leasingverksamhetens omsättning har på senare år minskat något för varje år.  I takt med att den lönsamma utlåningen växer som andel av omsättningen, stiger också rörelsemarginalen.

Tillväxten är fantastisk, marginalen fin, och priset relativt låga p/e 13. Inträdeskostnaden på marknaden kanske inte är gigantisk, men samtidigt har det här företaget på en relativt kort tid lyckats etablera sig som en betydande aktör. På den negativa sidan kan man argumentera för att det är en cyklisk investering, när ekonomin blir bättre, och arbetslösheten sjunker, är det färre som behöver de här tjänsterna. Mot det kan man vända att tillväxten i det här företaget skett utan att arbetslösheten i Kanada har ökat.

Är det här något att investera i? Nej inte för mig, jag känner helt enkelt inte för att investera i något som så tydligt drar nytta av människors olycka. Man kan såklart argumentera att det här är var och ens ansvar, och att många faktiskt konsumerar sådant för de här lånen som de skulle kunna vara utan. Men samtidigt blir det här också sista utvägen för den i knipa. Som sagt, jag avstår, av samma anledning som jag avstår från spelbolag. Och jag tycker faktiskt inte att det är hyckleri.

Vad säger du?