Portföljrapport - och nu tar bloggen sommarlov!

Första halvåret landade på +16-17 %, vilket är under SIX portfolio Return Index, och då har valutaeffekten såklart tillfört några procent. Å andra sidan släpar mina utdelningar efter jämfört med de svenska. Samtidigt ligger jag något starkare än de flesta indexnära Emerging Markets fonder, t ex SEB och SPP, som landar runt +15 %.

Bakom utvecklingen finns såklart både plus och minus. Mest nöjd är jag med Interroll (CH), som tillverkar transportband och system för pakethantering. Bolaget har rapporterat mycket starkt, och aktien stigit från drygt 1400 CHF när jag ökade vid årsskiftet, till drygt 2400.

Sedan senast har jag:

Ökat i Scales (NZ). Den Nya Zeeländska äppelodlaren m m har sålt av delar av verksamheten (kyllager för livsmedel) för att fokusera på agri. Jag gillade egentligen verksamheten de sålt, men kärnan finns kvar, och vid närmare analys ser deras deras första förvärv efter avyttringarna (djurfoder i USA) i alla fall på siffrorna bra ut. Men framför allt är jag  nyfiken på vad de kommer att köpa mer. Jag ökade i slutet av maj, och hoppades på en positiv kursreaktion på det/de förvärv som man då utlovat inom kort. Inget förvärv har presenterats, och vid bolagsstämman i början av juni lät det som att det kan dröja. Ökning ca 2 %-enheter. 

Köpet gjorde jag för övrigt i Tyskland, via Degiro där jag nyligen öppnat ett konto. Vill testa plattformen lite försiktigt.

Ökat i SCA (SE). Har jag skrivit om i ett separat inlägg, och efter att BillerudKorsnäs i början av veckan sålde Bergviks skog öst till AMF pension, steg SCA kraftigt. Skogens värdet bekräftades! Ökning ca 1 %-enhet

Minskat i HDFC Bank (IN). Banken har rusat på under våren, inte minst efter det indiska valet. Jag tycker att värderingen börjar att se ansträngd ut, och jag vill dessutom minska mina bankinnehav till max 10 %. Minskning knappt 1 %-enhet

Kassan ligger stabilt runt 4 %.

Flera innehav under eller runt 4 %, som normalt är min minsta storlek på innehav. Så här tänker jag kring dessa:

• Straco (SG) - Akvarier mm i Kina, pariserhjul i Singapore, och med en superstor kassa. Kommer att avvakta kommande rapport, men om inga stora negativa överraskningar finns där kommer jag att öka försiktigt upp över 4 %.
• Shoprite (ZA) - Huvudsakligen livsmedelsbutiker i Sydafrika, men med exponering mot stora delar av kontinenten. Bolaget har underpresterat ett tag, men min bedömning är att börsen också har straffat för hårt. Jag lutar åt att sälja, men inväntar uppdatering i juli, eller rapport i augusti.
• Alaris (ZA). Antenner, huvudsakligen militära, och med bara en mindre del av försäljningen i Sydafrika. Verksamheten svänger en del beroende på när större affärer genomförs. Tänker ligga kvar, och förväntar mig att aktien av egen kraft tar sig över 4 %. 
• Superlon (MY). Isolering för AC-rör mm. Bolaget har inte presenterat enligt min förväntan, och bland annat verkar det bero på tilltagande konkurrens. Man har dock helt nyligen startat en fabrik i Vietnam, och jag avvaktar hur den påverkar när den är i full drift. Ingen mäklare handlar förövrigt numera i Malaysia, och det höjer min tröskel för att sälja.
• SCA. Kommer att fortsätta öka.

Nu tar bloggen sommarlov! Men framtidsinvesteringen kommer att tillbringa mycket tid i hängmatan i sommar och därifrån fylla på med spännande case. Många exotiska, såklart! På återseende i augusti.

Trevlig sommar!

Önskar 

Framtidsinvesteringen 

Schweiziska aktierna kvar i portföljen

Upp och nervända världen: Schweiz, med en valuta med nästan samma säkerhet som guld, och med rader av företag som inte har en aning om vad skuldsättning är! Där uppstår kanske årets största spänningsmoment i portföljen. Ja det finns två schweizare i portföljen, Interroll (transportband, paketsortering mm) och LEM Holdings (sensorer för ström och spänning).

Allt handlar om att Schweiz och EU reglerar sina relationer genom ett drygt hundratal olika avtal, som nu EU vill samla i ett. Det här har gått småtrögt, och EU plockade då in kortet: att inte tillåta EU-baserade banker och mäklare att agera på schweiziska marknadsplatser. Det här hotet har hängt i luften länge, och blev definitivt nyligen, när  EU beslutade att man inte kommer att förlänga klassningen av schweiziska marknader som minst likvärdiga med europeiska (ekvivalenta), när klassningen går ut 30 juni. Schweiz kontrade då (och det blev definitivt igår) med att förbjuda handel med schweiziska aktier på börser inom EU. Och rent krasst, det här handlar nog mycket om Brexit, att statuera exempel helt enkelt. Så här kan det gå

Efter lite research har jag landat i att inte sälja.

Så här tänker jag:

1. Handel på börsen i Zürich kommer fortsatt kunna ske genom lokala mäklare. Och det är inget konstigt för en exotisk investerare. Däremot kan det nog bli knepigt med näthandeln hos Nordea. Men det vet jag inte, och får inget entydigt svar.

2. Hade jag däremot ägt aktierna genom någon börs inom EU hade jag sålt. Det kan bli trassligt när det börjar att pratas om avnoteringar.

3. Börserna har reagerat med ro. Mina två innehav steg t o m sammantaget svagt under dagen. Det här säger ju också något om hur marknaden ser på saken: inget problem. 

Hur har du gjort som äger schweiziskt? Eller hur skulle du ha gjort om du ägt?

RFM Corp - Orkla och GB i Filippinerna

Mitt senaste tillskott i portföljen: filippinska RFM Corporation. Landet är intressant, men politiken har länge hållit mig borta. När jag väl bestämde mig för att ändå ge det chansen, handlade det om något som befinner sig mycket långt ifrån politiken. Och det här defensiva caset passar fint in i portföljen!

Företaget är kort och gott ett livsmedelsföretag. Den bästa beskrivningen kanske är ett litet Orkla eller Unilever, men med bara livsmedel. Man bildades på 1950-talet som mjölproducent, och har sedan rört sig in och ut ur olika verksamheter; som kyckling, kött, läsk/juice, men framför allt med riktningen bort från commodity och mot starka varumärken.

Idag producerar man fortsatt mjöl och bröd, mot grossister (25-30 % av verksamheten), bl.a. hamburgerbröd, korvbröd och muffins (till McDonalds och 7-11). Men fokus  (70-75 %) finns mot glass och pasta, men även såser, margarin, mjölk, och div andra alkoholfria drycker. Bolaget redovisar bara för de två segmenten, grossist och konsument, men glass och pasta förefaller dominera det senare. Glasstillverkningen drivs i en 50-50 joint venture med Unilever.

Korta fakta:

Marketcap: ca 3 mdr kr
P/e: 15

Direktavkastning: ca 3 %
Handel: på filippinska börsen, via Avanza (courtage från 749 kr). Finns även genom OTC, men handeln är obefintlig. 
Ägarbild: familjeföretag, grundarfamiljerna kontrollerar

Det här gör mig intresserad:

Starka marknadspositioner. Framför allt glasstillverkningen har en riktigt stark marknadsposition med 70-75 % av marknaden, en dominans som man byggt upp under de senaste 20 åren. En riktigt häftig historia, som bland annat kan tillskrivas samarbetet med Unilever. Idag är man åminstone 5-6 gånger större än närmaste konkurrenten Nestle. Tittar man på samarbetets konstruktion verkar RFM vara i en styrkeposition, man (indirekt) kontrollerar produktionen, och med kontroll över varumärket "Selecta". Å andra sidan lär Unilevers starka produktsortiment vara en viktig anledning till framgången. Tittar man framåt ser det också bra ut, och man har nyligen expanderat kapaciteten med 40 %, vilket man bedömer kommer täcka de närmaste fyra årens tillväxt. 

Även inom pasta är man starka med ungefär 1/3 av marknaden. Man äger det största varumärke (Fiesta), och köpte 2014 upp det näst största (Royal) från Unilever. Och inte minst: VD uttalar tydligt strategin att vara stark inom de segment där man agerar.

Stabil utveckling, stabila finanser. Utvecklingen är stabil, men inte fantastisk. På 10 år har omsättningen ungefär fördubblats, och vinsten per aktie tredubblats Omsättningen har vuxit varje år, förutom mellan 2012 och 2013 när köttverksamheten avvecklades. Finanserna är starka, balansräkningen innehåller nettokassa, och kassaflödet betalar normalt utdelning och löpande investeringar.

Attraktiv värdering. Företaget värderas runt p/e 15 eller på 1,5 gånger eget kapital. En i mina ögon attraktiv värdering för ett bolag inom branschen, och dessutom med hemvist på en verklig tillväxtmarknad. Tittar man historiskt så har värderingen under den senaste femårsperioden rört sig mellan p/e 15-22. Dessutom har man det senaste året haft lite av momentum i tillväxten.

Det här gör mig tveksam:

Lönsamheten, inte mer än förväntad. Lönsamheten imponerar inte, 6-7 % i ROA (tillgångarna) och runt 10 % ROE (på eget kapital) är inte dåligt men heller inte fantastiskt. Tittar man här hemma på snarlik bransch, så är ROA i princip som Orkla och Cloetta. I grunden handlar det nog helt enkelt om att det är lågmarginalprodukter (framför allt pastan?), och att konkurrensen är närvarande.

Valutakänslig import av råvaror. RFM är beroende av importerade råvaror; vete importeras från USA, mjölk och mjölkpulver från Oceanien, tomatpuré från Kina etc. Det här gör att man är sårbar för valutafluktuationer, och en svag peso har på senare tid påverkat resultatet negativt. 

Få stora kunder inom bröd. Produktionen av hamburgerbröd, korvbröd mm  sker i princip uteslutande till McDonalds och Seven Eleven (95 % 2017). Här finns såklart en sårbarhet. Exakt hur stor del av omsättningen det handlar om lyckas jag inte läsa ut, men det ingår i de 25-30 % som också inkluderar mjölprodukter. 

Även svaga affärer. Historiskt har man inte bara gjort bra affärer, t ex har man dotterbolag som ligger i träda från dels vatten på flaska, och nudeltillverkning i samarbete med indonesiska Indofood. Det här bekräftar att man befinner sig i sektorer där det finns en betydande konkurrens, men man har å andra sidan lyckats parera väl. Man sålde sin dryckesdivision i början av 2000-talet, en affär som VD idag verkar ångra. Dessutom, VD har styrt bolaget i över 30 år, hur mycket beror på honom?

Sammanfattningsvis

En defensiv spelare, med starka positioner, och en bra värdering. Dessutom familjeägt, med en i huvudsak bra historia, och utländska fonder fonder finns där. Och man vet betydelsen av att vara starka inom de segment där man jobbar. Tillväxten är inte fantastisk, och uppsidan är inte enorm. Men med starka positioner i ett land med en starkt växande befolkning, och en växande medelklass, bör nedsidan vara mycket liten. Sånt gillar jag, och har köpt en post på 6-7 % av portföljen.

SCA - dags att öka?

För ett tag sen skrev jag om SCA, och strax efter plockade jag in en liten post i portföljen, med tanken att öka under våren. Sedan har aktien fallit, bl a efter sänkt rek under förra veckan då UBS sänkte från 82 till 68 kr. Men innebär det här köpläge, eller var sänkningen är motiverad? 

Till att börja med: den nordliga skogen (se ”Hard Wood” och ”Soft Wood”) har uppenbara styrkor jämfört med snabbväxande trädslag i sydliga länder. Längre fibrer (ca tre gånger längre) ger framför allt starkare papper, vilket behövs i många produkter (kartonger mm) om pappersproduktens vikt samtidigt ska hållas nere. Forskning och utveckling pågår såklart ständigt, men fibrernas längd är och kommer att förbli en konkurrensfördel. Och SCA har genom sitt ”råvarulager” i skogen såklart en mycket stor konkurrensfördel (och samma sak gäller självfallet för Holmen t ex!) utöver den unika råvara som som den nordiska skogen i sig utgör. Det kan vara värt att ha med sig när man tänker på t ex hur långsamt den svenska skogen relativt sett växer... 

Ett par saker att hålla koll på:

Sjunkande massapriser.  Massapriset ligger historiskt sett på en hög nivå, och är påväg nedåt både i USA och i Europa. Samtdigt verkar inte några större tillskott ske av produktionskapaciteten för Northern bleached softwood kraft (NBSK), som står för runt 90 % av produktionen vid massabruket Östrand, och som nyligen fördubblat sin kapacitet. Det här är dessutom massa som är gångbar i alla möjliga produkter som mjukpapper (alltså toapapper mm), förpackningar, osv, så inte något som bör avta i takt med att tryckpappret konkurreras ut av digitaliseringen. 

Kraftliner får mer konkurrens? Kraftlinern som används som ytskikt i wellpapp är en produkt som ligger helt rätt i tiden. Samtidigt verkar det ske stora utbyggnader av kapaciteten världen över. Råvarans förutsättning i andra delar av världen är som sagt inte helt jämförbar, men även i t ex Ryssland (med jämförbar råvara) sker stora investeringar. För bara någon vecka sedan fattades investeringsbeslut om en mycket stor kraftlinerfabrik i Ryssland som helt klart blir en konkurrent på världsmarknaden. Jag har inte någon fullständig bild, och produktion i olika delar av världen är som sagt inte helt jämförbar, men här bör man dock helt klart kunna räkna med konkurrens, och framför allt, växer kapaciteten mer än behovet?

Analytiker och värdering

SEB upprepade behåll, i sin senaste uppdatering i början av maj (hänvisar till den eftersom jag har tillgång till den analysen), och satte riktkursen 77 kr (76), dvs några kr under dagens kurs. Och man skriver i övrigt:

”Stabilisering på den kinesiska massamarknaden och en svagare krona gynnar SCA - men vår neutrala syn på aktien grundar sig i den höga värderingen och att marginalerna har nått toppnivåer.”

Man konstaterar också att första kvartalet var något under förväntan. 

Värderingen är nere i p/e 13-14, men framför allt handlas man nu mot bara 1,3-1,4x eget kapital (p/b). Sedan jag köpte första gången vid runt 83 kr (b-aktien) har företagets marknadsvärde sjunkit med ca 5-6 mdr kr, eller från runt 1,5x egetkapital. Ett annat sätt att se det är att skogen motsvarar runt 60 % av bolagets marknadsvärdering, och då är den dessutom försiktigt värderad. Jag tycker att det ser attraktivt ut och ökade till ca 3 % vid 72,70 kr.

Lätt att bli rik på aktier?

När man följer sociala medier kan man ibland få intrycket att det är väldigt lätt att bli rik på aktier. Bara man hittar den rätta formeln och följer den, så är det bara att skörda. Lite som att skära guld med täljkniv. 

Men aktier är inte enkelt, och det gäller att ha respekt för riskerna. Fråga de som belånade hus och hem på 1920-talet för att köpa aktier i Kreuger & Toll (eller nej, de är nog döda nu), eller de som trodde på Refaat El-Sayed och Fermenta. Eller varför inte de som köpte Framfab kring millenieskiftet? Många blev rika en stund, vissa gick ur i rätt tid och tjänade bra, men många blev också väldigt väldigt fattiga, och stod kvar med bara skulder.

Det är lätt att göra fel. Framför allt om man följer med lemmeltåget och tror att ”the sky is the limit”. Jag har också gjort mina misstag, några av dem har jag skrivit om, och några finns kvar som framtida förlustavdrag. Och jag har lärt mig: nej det är inte lätt. 

Jag tänker i stora drag så här:

1. Aktier är andelar i ett företag, som handlas till ett visst pris utifrån faktiska värden, och förhoppningar. Det är när förhoppningarna blir en för stor andel av värdet som man särskilt måste vara försiktig. Jag undviker därför oftast högt värderade bolag, och jag undviker alltid bolag där det bara handlar om förhoppningar.

2. Låg skuld, starkt kassaflöde. Hög skuld innebär risk, bolag som är högt skuldsatta är mycket mer sårbara i dåliga tider. Erik Penser fick lämna över sina företag till Nordbanken (nuvarande Nordea) inte (bara) därför att banken och staten var elaka, utan därför att han faktiskt var skuldsatt upp över öronen. Ett starkt kassaflöde här och nu, som betalar investeringar och utdelningar minskar riskerna. Och skuldsätt dig inte själv.

3. Förstå vad du investerar i, fokusera på konkurrensfördelar. Följ inte vad andra tycker, gör din egen analys. Köp sådant du förstår. Själv väljer jag t ex bort läkemedel och IT därför att jag vet att jag har lätt att gå vilse där. Och titta på bolagets konkurrensfördelar, och framtidsutsikter. 

Som sagt, aktier är inte lottsedlar, aktier är andelar i företag. Och mer än något annat är det lätt att bli fattig. Historien har visat det. 

Portföljen efter 5 månader: just idag är jag stark, just idag mår jag bra

Ibland är det uppenbart att portföljen inte följer indexen, inte följer Stockholmsbörsen, ja lever ett helt annat liv än de flesta portföljer. När Stockholmsbörsen peakade, släpade min portfölj efter med sådär 4-5 %. Och detta trots att den svenska kronan fallit som en sten;

Micro Mechanics halvledarverktyg hade tappat formen med en stor svacka i världens halvledarproduktion, Bank Rakyat svajade inför de indonesiska presidentvalet, sydafrikanska Shoprite visade inget tecken på återhämtning. Och lite annat.

En del av det där finns kvar, men samtidigt är det bara att konstatera: den senaste tidens intensifierade handelskrig mellan USA och Kina har inte alls slagit lika hårt mot portföljen som mot de stora börsernas index. En förklaring är säkerligen att aktier som Vitreous Glass (CA), Kri Kri milk (GR), och Italtile (ZA), ju inte alls finns i de stora indexen och fonderna. Så när marknaden skakar och indexfonderna tvingas börja sälja av, ja då ligger de här innehaven lugnt och stilla kvar.

Samtidigt händer saker som motverkar; Kri Kri milk säljer yoghurt som aldrig förr, Indonesiens kreditbetyg höjs (bank Rakyat stiger) och Vitreous glass krossar glas som om inget hänt (ja den senaste rapporten var bra!). 

Så just idag, denna fotbollslördag, säger jag som Bajen;

Just idag är jag stark
Just idag mår jag bra
Jag har tron på mig själv på min sida

Med vetskapen att saker och ting på marknader kan svänga väldigt väldigt snabbt...

Trevlig helg!