Storbritannien: redo för en valskräll till?

 

Det har länge sett ut att bli en promenadseger för Storbritanniens premiärminister Theresa May i det parlamentsval som utlysts till den 8 juni. Men med ledning på 15-20 % i valrörelsens inledning blev partiet kanske aningen övermodigt. Efter att ha presenterat ett förslag till ny modell för finansiering av landets äldreomsorg har opinionssiffrorna dykt, och Labour ökat kraftigt. Förslaget, som fått namnet "dementia tax", innebär att äldre med tillgångar över 100 000 £ skulle få stå för alla kostnader själva. Efter det svala mottagandet har dock May backat från viktiga delar av förslaget, men förtroendeskadan finns där. Enligt en opinionsundersökning som presenterades på fredagen, och som gjorts efter terrordådet, var Torys ledning nere i 43-38. Och detta, tillsammans med nya och försämrade prognoser för tillväxten, fick pundet att dyka under fredagen. En ny opinionsundersökning från samma institut på söndagen visade att Labour tappat något, men andra undersökningar pekar på att gapet minskar. Ja wikipedia ger en bra sammanställning av opinionsläget.

Vad är det som skrämmer marknaden? Jeremy Corbyn, Labours omstridde ledare, är inte vilken socialdemokrat som helst. Knappast någon Tony Blair eller Stefan Löfven, snarast skulle vi nog placera honom bland de mer radikala vänsterpartisterna i Sverige. Och Labours program skulle innebära stora förändringar; skattehöjningar för högre inkomster, avskaffande av universitetsavgifter, och förstatligande av järnväg, post, energi och annan infrastruktur. Beroende på vilken nyans man väljer att läsa Labours manifest med, kan man välja mer vänligt sinnade Independent, eller mer kritiska The Telegraph. Och Corbyn är radikal även i utrikes- och försvarspolitiken; han är ingen Nato-vän, är uttalad kärnvapenmotståndare, och anklagas dessutom för sympatier med nordirländska IRA. 

Och aktierna. Som vanligt tittar jag på marknadsledare som kanske inte är så kända här hemma, och jag gör det genom Nordeas utbud som går att handla digitalt. Jag har dock en bit kvar, men tycker att utvecklingen i Storbritannien nu är så intressant... 

A G Barr. Är en skotsk läsktillverkare med lokalt starka varumärken som Rubicon, och med "narrow moat" enligt Morningstar. Tillväxten är någon procent om året, kassaflödet starkt, och skuldsättningen låg. Får lite vibbar av Cloetta, men lönsamheten är bättre (ROE 20 %). Prislappen är drygt p/e 20, och då får man drygt 2 % i direktavkastning. 

Alumasc. Tillverkare av bland annat regnvattenlösningar, som är marknadsledare på området i Storbritannien. Tillväxten på senare tid har varit riktigt god (+17 % senaste halvåret), liksom lönsamheten (ROE närmare 40 %). Kassaflödet ser bra, och balansräkningen är stark. Prislappen är låga p/e 12, och då får man en direktavkastning på drygt 3,5 %. För den som tittar på historik kan det vara värt att notera att verksamhet de senaste åren sålts av för att fokusera. Frågetecken: hur ser de långsiktig konkurrensfördelarna ut?

Ett par andra företag som nämnts på andra håll:

McCarty & Stone. Bolag som projekterar seniorboenden, och som Gustavs aktieblogg skrev om i höstas. Ett bolag som kanske till och med skulle tjäna på en seger för Labour? I alla fall om de äldre med alternativet drabbas av sämre ekonomi.

ScS Group. Möbelföretag som analyserats av värdepappret, i en analys som dock bara är öppen för prenumeranter. Har tittat lite på företaget tidigare, men är tveksam till hur konkurrensfördelarna ser ut. 

Ja men vad händer då, blir det en skräll till? Såklart omöjligt att säga. Oddsen talar fortfarande för att de konservativa vinner, med odds ungefär som när Barcelona möter ett gäng från div 3. Men är det en anti-etablissemangskandidat man vill ha så ligger labours ledare Corbyn riktigt bra till. Han är det om möjligt än mer än Trump och Brexit, och har väl kvalificerat sig genom 30 år på bakre raden i parlamentet. Spännande blir det, oavsett hur man nu ser på saken.

Och är jag redo? Mentalt ja, men inte investeringslistan. Och det lär skaka långt utanför Storbritannien...

Vad säger du? Har du några intressant förslag på aktier i Storbritannien?

Handla exotiska aktier: inte svårt, (ofta) inte dyrt

Fram till för ett par år sedan handlade jag bara med nordiska aktier. Att handla utanför Norden var för mig likhetstecken med höga courtage och telefonorder. Det var först när Avanza sänkte courtaget på digital handel i Nordamerika, som jag på allvar började att titta utanför Norden. Snart insåg jag att det i Kanada fanns mycket mer än naturresurser, och att USA också var ingången till mer exotiska innehav. För det behöver inte vara varken dyrt eller krångligt att handla exotiska aktier.

Börsnoterade ADR - enklast och billigast. ADR står för American Depositary Receipt, och är en aktie som handlas i USA, och som representerar ett visst antal aktier i ett annat land. Dessa är normalt utgivna i samförstånd med företaget. Det här är aktier som man handlar precis som vilka aktier som helst i USA, hos Avanza, Nordnet och Nordea med courtage från 1 USD. Att de räknas som USA-noterade gör också att de går att handla i en ISK eller Kapitalförsäkring. Källskatten är densamma som i ursprungslandet, och den kan man få tillbaka, under vissa förutsättningar, Gustavs aktieblogg har t ex beskrivit det bra. Särskilt värt att nämna: har man underskott av kapital är det max 500 kr i avdrag för källskatt som gäller.

Utbudet av börsnoterade ADR (se sammanställning per land) varierar från land till land, och det handlar i regel om större företag. Jag har fyra aktier av den här kategorin: Concha y Toro (vin, Chile), Femsa (detaljhandel/dryck, Mexiko), HDFC bank (Indien), och Infosys (IT-konsult, Indien).

OTC och noteringar i Tyskland/London - telefonhandel till överkomligt pris. OTC är en förkortning för "Over the Counter", som är en handelsplats för aktier som inte uppfyller de krav på t ex rapportering som gäller för notering på USA-börserna. Dessutom slipper företagen de kostnader som följer med en börsnotering. På OTC kan det handla om både direkta köp av aktier och ADR. En hel del matnyttig information finns på OTC:s hemsida, där man också kan söka på vilka aktier som finns tillgängliga.

Handel via OTC öppnar upp för långt fler utländska alternativ, även om omsättningen av aktier ibland kan vara liten. Kostnaden är också överkomlig, handel via Avanzas telefonhandel kostar från 18 USD. Hos Nordnet finns vissa OTC sökbara, men går inte att handla vare sig digitalt eller per telefon. En nackdel är att handel i ISK eller kapitalförsäkring inte är möjlig. Jag har tre innehav som handlats på det här sättet: Shoprite (detaljhandel, Sydafrika), Bank Rakyat (Indonesien), och A2 milk company (Nya Zeeland)

Handel i Tyskland och London har jag själv ingen erfarenhet av, men det handlar i alla fall på Avanza om telefonorder, och ungefär samma prisnivå som i USA. Om jag har uppfattat rätt så går dock dessa  att handla i KF och ISK. Hos Nordea kan man också handla i London digitalt, men jag har inte studerat utbudet närmare.

Telefonorder av exotiska direktnoteringar. Här har åtminstone Avanza ett rätt så stort utbud med handel i Australien, Filippinerna, Hong Kong, Indonesien, Japan, Malaysia, Nya Zeeland, Singapore, Sydafrika, Thailand, och Turkiet. Courtaget startar dock på 749 kr, utom för Australien, där startpris är 59 AUD (knappt 400 kr). För övrigt ett intressant land med många spännande noteringar. Även här är det tyvärr dock bara aktiedepå som gäller. Jag har två direktnoteringar som hör till den här kategorin:  Unilever Indonesia, och Scales Corp. Ltd (NZ), äppelodlare mm.

Hur mycket ska man då lägga på courtage? Det beror såklart på hur långsiktig man är. För ett mångårigt innehav kan jag själv tänka mig att betala uppåt 2 %, och jag har vid något tillfälle gått över det. Jag tänker då i relation till vad många exotiska aktiefonder tar procentuellt per år. Jag tänker dessutom på investeringen i sin helhet. Om jag har två likvärdiga företag, ett här hemma och ett exotiskt, men där det exotiska har en betydligt lägre prislapp, är det då helt orimligt att betala ett par % extra i courtage? Nej jag tycker ju inte det, och jag tror dessutom att risken på totalen blir mindre. Lågt pris = lägre fallhöjd. Sen har man ju såklart också att ta hänsyn till skattevillkor och valutarisker.

För egen del är jag helt övertygad om att jag har fått en bättre portfölj än om jag fortsatt att begränsa mig till Sverige och övriga Norden. Hur tänker du? Vad skrämmer dig med utländska/exotiska aktier?

Frågesporten avgjord - grattis till vinnaren!

Frågesporten är avgjord, vi har en vinnare! Grattis till @VikingBaltazar på Twitter som fixade både varumärket (Mr Apple), och den verkliga frågan Scales Corp Ltd. Hallonbåtarna kommer i början av veckan. Företaget finns på Nya Zeeland, har huvuddelen av omsättningen inom äppelproduktion och finns nu i min portfölj med ca 10 %. En djupdykning kommer om ett par veckor.

Och så förklaringar till ledtrådarna.

Ledtråd 1: 

"ätbar mobil" - Apple (såklart)

"industrialiserade världen" - Nya Zeeland, även om det finns många länder som stämmer in på den

"nyttigare än Cloetta": Ja äpplen är nyttigare än godis

Ledtråd 2: 

"Någon gissade Apple. På sätt och vis nära.": Skulle leda tankarna än starkare mot äpplen.

"Men varan vill bli tilltalad Mr. Då har vi varumärket": Skulle leda fram till Mr Apple, företagets viktigaste varumärke.

Ledtråd 3: 

"Ett Golden Delicious-företag på södra halvklotet.": En äppelsort, och så rikta blicken mot södra halvklotet.

"Långt bort, men ändå inte så exotiskt": Nya Zeeland ligger långt bort, men är ändå inte så olikt Sverige.

"och man kan faktiskt tala om att landet gjort en Brexit. Men det syns inte på flaggan.": Nya Zeeland har en gång i tiden varit en Brittisk koloni, och flagan har fortfarande Union Jack i hörnet.

"Företaget är inte någon jätte, och är i någon mening skalbart. ": Inget stort företag, och skalbart syftar på Scales.

Åter, grattis till vinnaren!

Sålt allt svenskt - köpt vin, och en hemlighet. Kan du gissa?

 

Jag har under en längre tid minskat mina innehav i Sverige. Inte minst har Atlas Copco under året gått från att vara största innehav, till att vara det näst minsta. Och jag har fortsatt i den riktningen, för det är dyrt på Stockholmsbörsen. En numera inte ovanlig kommentar på bloggar och Twitter. Inte minst blir det tydligt när man tittar sig ut i världen. Men först en annan nyhet.

CanaDream köps upp, lämnar börsen. Sällan har jag blivit så besviken över någon aktieöverraskning som när jag läste nyheten att australiensiska Apollo köper ut CanaDream från börsen. Dessutom är premien usel, bara 7 % mot stängningskursen dagen innan. Jag ska inte sticka under stol med att CanaDream varit en av mina favoriter i portföljen. Lågt pris (p/e 8-9), mycket god tillväxt, och stabil ledning, är en svårmatchad kombination. Under resan till Kanada fick jag dessutom möjlighet att besöka bolagets verksamhet i Vancouver, och det stärkte min positiva bild av företaget. Allt som allt blev det trots allt en ok affär, har sålt 23 % över kursen för mitt första inköp.

Sålt Cloetta, köpt något nyttigare. Har länge gillat Cloetta, som funnits i portföljen en längre tid. Värumärkena är riktigt fina, och dessutom är det senaste förvärvet av Candy King mycket bra. Men den utveckling som aktien sett på senare tid kan knappast motiveras. Idag handlas den till drygt p/e 25 (justerat för nedskrivningarna i Italien), trots att den organiska tillväxten är minimal, och trots att lönsamheten faktiskt inte är fantastisk. Riktigt tydligt blev det när jag hittade ett fint och mycket nyttigare alternativ för sådär halva priset, i en annan del av den industriella världen. Mer om det den närmaste tiden. Min affär blev i alla fall bra: + 10 kr/aktie, eller inklusive utdelning +39 %.

Atlas Copco lämnar portföljen, Concha y Toro får större plats. Atlas Copco fick till slut lämna portföljen. Ska inte upprepa varför, men en helt ok affär blev det. Sedan ett av mina köp vid bottennotering vid Brexit har aktien stigit 100 kr eller runt 50 %. För de pengarna förstärkte jag mitt innehav i Concha y Toro, som jag bedömder har fin potential, men låg värdering.

 

Vad har jag köpt - kan du gissa? Vinn hallonbåtar! Vad är det då jag har köpt istället för Cloetta? En ledtråd till, av "På spåret-typ": ätbar mobiltelefon. Om någon lyckas gissa rätt - och det är svårt - väntar 400 g hallonbåtar från Cloetta. Svar här eller på Twitter. Om ingen klurar ut det blir det en ny ledtråd på onsdag. Lycka till!

A2 - riktigt nyttig mjölk

Här hemma är mjölkprodukter självklara basvaror. Så är det dock inte i stora delar av världen, där många är laktosintoleranta. I alla fall är det vad man tror när magen inte gillar mjölk. Forskningsrön på senare år visar dock att det inte självklart bara handlar om laktosintolerans, det kan också handla om överkänslighet mot ett mjölkprotein.

I mjölk finns flera typer av proteiner. Ett av dessa är kasein, som finns i två former: A1 och A2. Bara en aminosyra skiljer de båda, och man tror att A1 bildats i Europa genom en mutation i A2 för några tusen år sedan. Vi talar då bl a om våra svartvita av rasen Holstein, som fått sin stora utbredning tack vare att de är så produktiva. För tydligheten kan man också tillägga att dessa producerar en blandning av A1 och A2. Vad forskningen säger är att många reagerar negativt på A1, och det finns rön på att det handlar om mer än magen.

Som ett resultat av forskningen startades på Nya Zeeland för ett tjugotal år sedan ett företag med affärsidén att producera ren A2-mjölk. Detta genom att med en analysmetod som bygger på forskningen, identifiera kor som bara producerar A2. Där började det, och det är först de senaste åren som man fått ett verkligt genomslag, och i första hand är det i Australien som försäljningen har tagit fart. Affärsupplägget är att skapa boskapsbesättningar med ”A2-kor”. Mjölken går sedan i första hand till externa mejerier, som A2 har avtal med. Det här skapar förutsättningar för en snabb tillväxt.

Företaget som omsätter i runda tal tre miljarder kronor har 80 % av försäljningen i Australien och Nya Zealand, och växer i en rasande takt Expansionen sker nu också i Kina, USA och Storbritannien. Man räknar med 50 % i ökad omsättning innevarande år. I sortimentet finns både modersmjölks-ersättning (>70 % av försäljningen), och ”vanlig” mjölk. I Australien har man närmare 10 % av mjölkförsäljningen.

Men håller det här?

Konkurrensfördelar. Företaget är pionjär på området, och har en totaldominans inom sin nisch. Även om det första patentet för tekniken som identifierar de A2-producerande korna precis har gått ut, förefaller man ha en gedigen portfölj av relaterade patent och varumärkesregistreringar. Det skapar vallgrav. Samtidigt har man en stor fördel av att vara först på marknaden. Ju längre de stora aktörerna väntar med att ”hoppa på tåget”, desto större blir såklart konkurrensfördelen

Forskning på området bekräftar som sagt att ren A2 mjölk inte påverkar magen negativt som ren A1-mjölk, eller en blandning av A1/A2.  Man har t ex kunnat konstatera att ren A2-mjölk inte ger någon inflammatorisk påverkan, vilket annan mjölk gör. Forskningsresultaten är tydliga, möjligen kan studierna kritiseras för att de gjorts på för små grupper. A2 har också varit involverade, men artiklarna är granskade och publicerade i vetenskapliga tidskrifter, som förefaller vara av god kvalitet. Jag ser inget konstigt här, även om helt oberoende studier såklart hade gjort det hela ännu starkare.

Geografisk expansion, bredare produktportfölj. Expansionen i USA, Europa och Kina har just påbörjats, och här finns stor potential. I USA och Storbritannien har vi stora mjölkdrickande befolkningar, i Kina ökande födelsetal som ger växande marknad för modersmjölksersättning. Även i vårt mjölkdrickande land har man patent. Man har också stora möjligheter att bredda produktportföljen. Varför inte smör, ost, glass och yoghurt på A2-mjölk?

Starka finanser. Balansräkningen är helt ren från räntebärande skulder, om man bortser från leasing av en anläggning i Australien, som dock innebär ett mycket begränsat åtagande i förhållande till verksamheten. Kassaflödet är mycket fint, och innehåller mycket små investeringar. Utdelning kan vara att vänta 2018, företaget har utlovat en utdelningspolicy till bokslut 2017 (som slutar vid halvårsskiftet).

Vad talar emot? 

Hållbarhetsperspektivet. Till att börja med, är mjölk något som kommer att vara en basvara i framtiden? Hållbarhetsperspektivet talar för att mjölk borde ersättas av andra produkter, så som sojamjölk. Det handlar helt enkelt om att det är ett ineffektivt resursutnyttjande att konsumera något som produceras av djurriket. Dessutom bidrar kor med stora utsläpp av växthusgaser. 

Starka fiender, A2 slåss mot starka fiender. Mejeribranschen i väst är inte odelat positiv, en omställning till A2-produktion skulle bli kostsam. Det bör inte uteslutas att man försöker få fram forskning som talar emot tesen om A2:s nyttighet. Dessutom försöker man på sina håll att förvirra konsumenterna genom att marknadsföra "vanlig" mjölk med att den "innehåller A2". Här pågår åtminstone en rättsprocess.

Kina. En betydande del av tillväxten på senare tid finns i Kina, och det handlar framför allt om modersmjölksersättning, som säljs i första hand via webben. De kinesiska myndigheterna har dock skärpt kraven, och från den 1 januari 2018 kommer en särskild licens att krävas. A2 ser dock ut att även i början av 2017 ha bra fart på försäljningen, bättre än vad man förutspådde i den senaste rapporten. Men osäkerheten här är såklart knepig och svårförutsägbar, och det gäller att få en licens. 

 

Som ni kanske noterat har jag varit på långresa på Nordamerianska västkusten, och i Kalifornien fick vi chansen att testa A2. Det är nämligen här A2 påbörjat sitt intåg i Nordamerika. Det blev såklart inget fullskaligt forskningsförsök, men jag drack mjölken till frukosten 5 dagar i rad. Min mage som annars inte gillar mjölkprodukter, visade inte minsta tecken på problem. För mig som känner min mage säger det mer än forskningen! En annan notering från Kalifornien var att mjölken ofta var slut i butikshyllan eller höll på att ta slut. Ett gott tecken.

Jag har köpt in mig. Mjölk har varit en basvara i tusentals år, och kort sagt, jag tror att det fortsätter så. Forskningen (och min egen mage!) talar för att potentialen är stor. 

Bara att man har varumärket kan bli mycket värt om fler företag följer efter. Dessutom (som ett par kloka kommentarer på bloggen var  inne på förra veckan), hur mycket bryr sig kundgrupperna egentligen om forskningen?

Företaget finns noterat i både Nya Zealand och Australien, och går att handla i USA (som OTC) och i Tyskland. Jag valde USA eftersom handeln där är större än i Tyskland, och handlade via Avanzas telefonhandel. 5-6% av portföljen är nu A2. Priset är inte lågt nu, men sjunker snabbt i takt med tillväxten. Med företagets prognos för helårsomsättning (efter 9 mån), och med samma marginaler som för 6 mån, så är man nere i p/e 30-35. 

Jag känner mig nöjd med köpet! Vad tror du om A2-mjölk?