Nyårsreflektioner (reviderat)

Snart nytt år, och tid för summering och eftertanke. Blev det som jag tänkt? Vad blev rätt, vad blev fel? Vad kan jag göra annorlunda? Och är jag nöjd? På den sista frågan är svaret nja, men jag kommer tillbaka till den totala utvecklingen på nyårsdagen. Men framför allt är jag nöjd med med att de riktiga lågvattenmärkena är mycket få.

Sydafrika tynger. Sydafrika har tyngt utvecklingen. Och detta trots att två av bolagen haft ett starkt år. Antenntillverkaren Alaris (med nästan halva omsättningen genom sitt finska dotterbolaget!) skulle med sin utveckling ha rusat på vilken västerländsk börs som helst, och Italtile, med tillverkning och försäljning av kakel och badrumsutrustning, växer stabilt och har lämnat två(!) extrautdelningar under året. Men marknaden sänker allt sydafrikanskt.

Årets förlorare utan minsta tvekan är dock också sydafrikan: Shoprite. Bolaget hade på ett år mer än halverats när jag sålde efter sommaren.

Årets vinnare är flera. En är A2 milk som fortsätter sin fina tillväxt, och nämns i det här sammanhanget för tredje året i rad!

Årets köp. Mest nöjd i år är jag med att jag förutsåg att SCAs (och Holmens) skogsinnehav var tydligt undervärderade. Nej visst, jag är inte den enda som sagt det, men tajmingen för när jag köpte och ökade i SCA var helt rätt, och nära inpå att SCA gick ut med att man skriver upp värdet på sin skog med det dubbla.

Årets lärdom. Att man ska sälja när man inte längre tror på ett bolag. Jag var inne på att sälja Shoprite redan i början av året, eftersom jag kort sammanfattat tappat förtroendet för ledningen. Samtidigt tyckte jag att bolaget straffats för hårt av marknaden, och hade förhoppningen att kommande rapport skulle bli bättre. Allt blev dock bara värre...

Årets roligaste fynd var grekiska Kri Kri milk med produktion av grekisk yoghurt och glass. Företaget är ett spel på att den grekiska yoghurten måste vara tillverkad i Grekland för att få kallas grekisk, och bolaget är den största licensproducenten. Tillväxten är fantastisk (exporten växer 30-40 % på årsbasis) och värderingen riktigt fin (under p/e 20).

Annat som hänt under 2019 är att jag numera också handlar via Degiro som därmed blir den fjärde mäklaren jag använder. Såklart innebär det en viss utmaning att inte ha allt samlat, men skillnaden mot att jobba med tre är liten. Antalet innehav som ligger kvar sedan förra årsskiftet är 12, så omsättningen har sjunkit.

Vad händer 2020?

Jag räknar med att omsättningen av innehav blir fortsatt låg, och kanske lägre än under 2019. De flesta innehav är sådana jag vill äga långsiktigt om inget fundamentalt förändras. Samtidigt kommer jag fortsatt konkurrenspröva. Just nu tittar jag på några brittiska bolag (och ett har tagit plats!). Jag kikar också på Egypten, och framför allt ett bolag där.

Annars ja, orosmolnen finns såklart där inför det nya året. Mycket viktigt blir självfallet det amerikanska presidentvalet i november. Den som följt mig vet att jag inte tillhör Donald Trumps fanklubb, och jag hoppas ärligt och innerligt att väljarna slänger ut honom. Men jag är rädd för att det inte blir så, liksom att vi får se hur nationalism och protektionism fortsätter sina landvinningar under 2020. Hög privat skuldsättning här hemma, fortsatt uppblåsta fastighetspriser, och en nästan lika uppblåst börs, finns det också anledning att oroa sig för. Därför kommer ni se en bloggare här som håller sin exotiska linje också 2020!

Gott nytt år!
önskar

Framtidsinvesteringen

Nyårsreflektioner

Snart nytt år, och tid för summering och eftertanke. Blev det som jag tänkt? Vad blev rätt, vad blev fel? Vad kan jag göra annorlunda? Och är jag nöjd? På den sista frågan är svaret nja, men jag kommer tillbaka till den totala utvecklingen på nyårsdagen. Men framför allt är jag nöjd med med att de riktiga lågvattenmärkena är mycket få.

Sydafrika tynger. Som framgår av grafen har de västerländska innehaven generellt gått starkt, medan framför allt de sydafrikanska tyngt utvecklingen. Och detta trots att två av bolagen haft ett starkt år. Antenntillverkaren Alaris (med nästan halva omsättningen genom sitt finska dotterbolaget!) skulle med sin utveckling ha rusat på vilken västerländsk börs som helst, och Italtile, med tillverkning
och försäljning av kakel och badrumsutrustning, växer stabilt och har lämnat två(!) extrautdelningar under året. Men marknaden sänker allt sydafrikanskt.

Årets förlorare utan minsta tvekan är dock också sydafrikan: Shoprite. Bolaget hade på ett år mer än halverats när jag sålde efter sommaren. Bland befintliga innehav tar malaysiska Superlon priset. Bolaget, som tillverkar isolering till framför allt AC-installationer, har inte levt upp till mina förväntningar men har stabiliserats på slutet.

Årets vinnare sett till kursutvecklingen är de två schweiziska innehaven Interroll (motorer och rullband för logistiksystem) och LEM Holdings (sensorer för mätning av ström och spänning), liksom Nya Zeeländska A2 milk. Interroll rusade under våren, men föll kraftigt tillbaka efter en svag halvårsrapport, men har sedan rusat vidare. LEM har varit en förlorare på handelskriget och på att Kina bromsat sina subventioner till solceller och elbilar, men har levt upp till marknadens förväntningar. A2 milk fortsätter sin fina tillväxt, och nämns i det här sammanhanget för tredje året i rad!

Årets köp. Mest nöjd i år är jag med att jag förutsåg att SCAs (och Holmens) skogsinnehav var tydligt undervärderade. Nej visst, jag är inte den enda som sagt det, men tajmingen för när jag köpte och ökade i SCA var helt rätt, och nära inpå att SCA gick ut med att man skriver upp värdet på sin skog med det dubbla.

Årets lärdom. Att man ska sälja när man inte längre tror på ett bolag. Jag var inne på att sälja Shoprite redan i början av året, eftersom jag kort sammanfattat tappat förtroendet för ledningen. Samtidigt tyckte jag att bolaget straffats för hårt av marknaden, och hade förhoppningen att kommande rapport skulle bli bättre. Allt blev dock bara värre...

Årets roligaste fynd var  grekiska Kri Kri milk med produktion av grekisk yoghurt och glass. Företaget är ett spel på att den grekiska yoghurten måste vara tillverkad i Grekland för att få kallas grekisk, och bolaget är den största licensproducenten. Tillväxten är fantastisk (exporten växer 30-40  %  på årsbasis) och värderingen riktigt fin (under p/e 20).

Köp- och säljbeslut. Tittar jag annars på de sälj- och köpbeslut som jag gjorde under första halvan av året så var det det helt rätt att sälja Brampton Brick (Tegel i Kanada), Brasserie Cameroon (öl i Kamerun) och Gruma (tacobröd och mjöl i Mexico och USA), och istället köpa Kri Kri milk och RFM (livsmedel i Filippinerna).

Annat som hänt under 2019 är att jag numera också handlar via Degiro som därmed blir den fjärde mäklaren jag använder. Såklart innebär det en viss utmaning att inte ha allt samlat, men skillnaden mot att jobba med tre är liten. Antalet innehav som ligger kvar sedan förra årsskiftet är 12, så omsättningen har sjunkit. 

Vad händer 2020?

Jag räknar med att omsättningen av innehav blir fortsatt låg, och kanske lägre än under 2019. De flesta innehav är sådana jag vill äga långsiktigt om inget fundamentalt förändras. Samtidigt kommer jag fortsatt konkurrenspröva. Just nu tittar jag på några brittiska bolag (och ett har tagit plats!). Jag kikar också på Egypten, och framför allt ett bolag där.

Annars ja, orosmolnen finns såklart där inför det nya året. Mycket viktigt blir självfallet det amerikanska presidentvalet i november. Den som följt mig vet att jag inte tillhör Donald Trumps fanklubb, och jag hoppas ärligt och innerligt att väljarna slänger ut honom. Men jag är rädd för att det inte blir så, liksom att vi får se hur nationalism och protektionism fortsätter sina landvinningar under 2020. Hög privat skuldsättning här hemma, fortsatt uppblåsta fastighetspriser, och en nästan lika uppblåst börs, finns det också anledning att oroa sig för. Därför kommer ni se en bloggare här som håller sin exotiska linje också 2020!

Gott nytt år!

önskar
Framtidsinvesteringen

Portföljrapport: flera köp, och SCA står på tur

Relativ stiltje i portföljen, och med +17 % hittills i år är chansen att slå  Stockholmsbörsen (SIX portfolioindex) borta sedan länge. Men jag är i det stora hela nöjd med de rapporter som strömmar in, om man bortser från sydafrikanska Bell Equipment som nyligen vinstvarnade. På den positiva sidan såg det riktigt bra ut för båda mina mjölkbolag A2 och Kri Kri. Jag försöker uppdatera under ”status innehav” allteftersom jag hinner djupdyka i rapporterna.

Men, det har hänt mycket i portföljen sedan senast, med flera ökningar i befintliga innehav:

• A2 milk. Såg positiva signaler komma inför den senaste resultatuppdateringen, och ökade bara ett par dagar före. Ovanligt bra tajming! Efter det har VD avgått, men jag är inte säker på att det var dåligt, och aktien har inte tagit så mycket stryk. Hon verkade inte haft full fokus.
  
• Delfi. Chokladtillverkaren Delfi som jag skrev om för några veckor sedan har ökats på i ett par omgångar, och jag utesluter inte att det kommer någon ökning till. Det ser riktigt fint ut, men kursen står och stampar.
  
• Micro Mechanics. Den senaste rapporten innehöll positiva tecken, och till nästa år räknar man med ökad orderingång. Bibehållen (hög) utdelning talar för att de tror på sin sak. 
• Kri Kri milk. Lämnade en riktigt stark rapport men kursen har knappt rör sig knappt.

Har också ökat svagt i Vitreous Glass. Inget är sålt, så kassan har krympt lite och ligger nu på 2-3 %.

SCA står på tur. SCA börskurs har fallit tillbaka cirka 10 % den senaste månaden, och bolagets totala värdering är nere i 65-66 miljarder kronor. Det är ungefär lika mycket som hela skogsinnehavet efter det att man vi årsskiftet skriver upp värdet med ungefär det dubbla. Resten av bolaget, fabriker osv får man alltså gratis! Jag kallar det för (oexotisk) värdeinvestering, och ökar till 4 % i veckan som kommer!

Efter det funderar jag på en ökning i Straco, som driver akvarier mm i Kina och Singapore. Bolaget har utvecklats till det minsta innehavet, genom utspädning och sjunkande aktiekurs. Jag tror fortsatt att det finns fin potential i bolaget, även om utvecklingen på senare tid inte varit fantastisk. Ett handelsavtal mellan Kina och USA skulle dessutom kunna bättra på utvecklingen.

Tittar i Storbritannien. Turbulenta tider i Storbritannien, och att de politiska förutsättningar efter valet är mer förutsägbara, lär inte innebära att den skumpiga resan är över. Nu kommer man att lämna EU den 31 jan, men sen vidtar förhandlingar om handelsavtal. Jag tror på att det kan komma goda köptider framöver. Ett par tre intressant bolag är under luppen och de kommer såklart uppmärksammas på bloggen. 

Så ja, det var (nästan) 2019. Nu tar jag jullov och återkommer med en nyårsammanfattning om ett par veckor.

Tills dess tillönskas en riktigt 

God Jul!

Delfi - mumsigt prisvärd chokladdominant

Banken Rakyat åkte ut, och något nytt indonesiskt skulle in. Jag letade i mina gamla listor, och hittade chokladdominanten Delfi. Ju mer jag grävde, desto mer intresserad blev jag. Defensivt bolag, med bra momentum och fin värdering. Runt 70 % av omsättningen finns i Indonesien, och resten  bland annat i Filippinerna och hemlandet Singapore. Dessutom noterat i Singapore och familjeägt. Precis vad jag var ute efter!

Bolaget med en historik tillbaka till 1950-talet är idag helt fokuserat på tillverkning av choklad efter att man 2013 sålde sin verksamhet inom chokladråvara till schweiziska Barry Callebaut.

Korta fakta

Värdering: p/e 17-18
Market cap: drygt 4 mdr kr
Direktavkastning: 2,8 %
Handel: Singapore. Kan handlas t ex elektroniskt i ISK hos Degiro (från drygt 100 kr) eller hos Avanza (vanlig depå, från 749 kr). Även Pareto handlar i ISK. Aktien kan också handlas via otc (Avanza ca 18 dollar), men omsättningen är liten.

Det här gör mig intresserad:

Växande medelklass som äter choklad. Chokladkonsumtionen är fortfarande låg i Sydostasien, och växer stabilt, om än inte i raketfart. Tillväxten ligger någonstans kring 5-10 % per år, och sannolikt finns det större potential i den lite dyrare chokladen när medelklassen får det bättre.

Stark marknadsposition, starka varumärken 

Bolaget har 45-50 % av chokladmarknaden (volym), som man i stort delar med den lokala konkurrenten Mayora. Tittar man på marknadsandel av värdet såld choklad är positionen ännu starkare . Euromonitor konstaterar att man under 2019 stärkt sin marknadsposition sett till värde, liksom att man har en ”substational lead” över tvåan Mayora (obs dock att man felaktigt kallar bolaget Ceres, vilket är ett av deras varumärken)

Bakom den starka positionen finns några av de allra starkaste varumärkena, och inte minst Silver Queen, som verkar vara ett av de starkaste varumärkena i landet även bortom chokladen. Och de internationella jättarna har inte lyckats rå på de lokala aktörerna. De var där först, och har hittat en smak som indonesierna gillar. Man har också starka distributionskanaler, både genom den traditionella handeln, och den moderna. 

Positivt momentum. Efter några år av trög utveckling, som i alla fall till stor del beror på att man skurit ner sortimentet av olönsamma/mindre lönsamma billiga chokladkakor, har nu utvecklingen tagit fart. Man har också köpt ett starkt varumärke i van Heuten som man tidigare haft på licens, och som nu verkar bidra till den starka utveckling som kunnat ses i de senaste rapporterna. Årets första 9 månader har omsättningen vuxit drygt 10 % och vinsten 27 %.  Justerar man för jämförbara varor (ja varor har  ju fasats) så ser det ännu bättre ut. Analytikerna förväntar sig runt 10 % i årlig tillväxt i omsättning framöver.

Starka finanser, attraktiv värdering. Bolaget har en stark balansräkning och saknar nettolåneskuld. Kassaflödet är inte mycket att säga om och betalar med marginal utdelningen och löpande investeringar. Helt klart check mot mina kriterier. Delfi har under ett antal år handlats kring p/e 30  och handlas nu under p/e 20. I mina ögon ser det attraktivt ut sett till helheten.

Noterad i Singapore. Bolaget är noterat i Singapore vilket har en rad fördelar; en tillförlitlig aktiemarknad, bra med information (både rapporter, men även sajten SG investor som samlar analyser m m och som ör gratis), och ingen källskatt på utdelningar i Singapore.  Hos Degiro  och Pareto i alla fall går det dessutom att handla i en ISK.

Det här gör mig tveksam

Svagare konkurrensfördelar när modern handel växer? Delfi liksom många lokala företag har en del av sina konkurrensfördelar i ett väl utvecklat distributionsnät genom den traditionella handeln, dvs små lokala butiker, gatuhandlare etc. Omvänt säljs importerade produkter i regel genom moderna handelskanaler, detaljhandelskedjor. När detaljhandeln förändras kan det påverka Delfis konkurrensfördelar.

Lönsamheten inte fantastisk, ökad konkurrens? Lönsamheten på eget kapitel (ROE) ligger på runt 12 %, vilket inte är fantastiskt. Samtidigt säger företaget i sina rapporter att konkurrensen är hård, men de senaste rapporterna, liksom Euromonitors analys talar för att positionen är stark.

Ett par tveksamma beslut. Företaget har som sagt tagit bort vissa billigare chokladkakor ur sortimentet pga dålig lönsamhet. Och visst är lönsamheten viktig, men att släppa marknadssegment, kan det innebära att man släpper in konkurrenter i matchen? Jag är i alla fall inte helt övertygad om att det var rätt agerat. Jag förstår heller inte varför man sålde verksamheten inom chokladråvara. Man var störst i Asien, och fjärde störst i världen. Man hamnade dessutom i en rättsprocess med köparen, och tvingades att betala skadestånd. 

Socker är onyttigt. Socker är en risk, och sockerskatter införs här och där världen över. I Filippinerna har man t ex infört en skatt på söta drycker (vilket jag särskilt noterade när jag ägde mexikanska Femsa, med dotterbolag i landet). Det här kan såklart både breddas till fler produkter och sprida sig till fler länder.

Sammanfattningsvis ett bolag som uppfyller det jag söker. Ett defensivt bolag i en växande ekonomi, med starkt marknadsposition, god tillväxt, bra momentum, och till en rimlig värdering. Värt att notera är att Swedbank Emerging Markets gått in i bolaget, så jag är inte ensam!