Min checklista för ett bolags finanser

Starka finanser är en viktig del när jag väljer vad jag vill investera i. För mig handlar det i grunden om riskminimering. Och i mina kriterier sammanfattar jag det här i två punkter:

”Historik av starkt kassaflöde som betalar eventuell utdelning, återköp av aktier och löpande investeringar”

”Stark balansräkning och historik av att prioritera återbetalning av lån framför t ex återköp av aktier”

Kassaflödet ska vara starkt. Det här har jag utvecklat i ett tidigare inlägg,  men kortfattat är det viktigt att vinsten omvandlas till faktiska pengar som kan investeras eller delas ut. Kassaflödet visar bättre än något annat hur stark intjäningen är. En resultaträkning kan man alltid arbeta kreativt med (såklart inom definierade gränser), men ett kassaflöde är vad det är. Det gäller dels att generera vinst, men det gäller också att ta betalt, att inte ha för långa betalningstider från kunderna (kundfordringar), och att inte låta lagren växa. 

Kassaflödet från verksamheten ska såklart vara positivt, och betala både löpande investeringar, utdelningar och återköp. Och jag vill att det ser ut så också historiskt, åtminstone 5 år tillbaka. Jag vill också att bolagen har en plan för hur man använder sitt kassaflödet. Ett bolag som t ex ena året gör en stor extrautdelning, och nästa år gör ett större förvärv på lånade pengar, har skadat sitt förtroende hos mig. 

Skulderna ska vara låga. Och det kan såklart mätas på olika sätt. Helst vill jag att bolagen ska vara skuldfria, men ibland kan det kan också finnas goda skäl till att man i rimlig omfattning lånar till en större investering eller ett förvärv. Här har jag en tumregel: nettoskuld/EBITDA ska inte vara större än 1. Måttet ger en indikation hur tungt räntekostnaderna väger. Ett högt mått, och det kan bli jobbigt om räntorna stiger.

Leasing. Även om skulderna är låga, kan det finnas andra åtaganden genom leasingkontrakt av olika slag. Ska inte glömmas bort, men det är heller inte helt okomplicerat att analysera.

Kundfordringar och lager. Är mer intressant än man kan tro. Kundfordringar, dvs det kunderna är skyldiga företaget, kan ge en bild över ur starkt verksamheten går. Ökande kundfordringar kan tala för att man har svårare att sälja sina varor eller tjänster. För att det inte ska synas på omsättningen kan företaget då ge mer generösa betalningsvillkor till kunderna. Man bör hålla koll på nivåerna i balansräkningen, men också noterna om fordringarnas ålder. Blir fordringarna allt äldre kan det indikera att kunderna har svårt att betala, och nedskrivningar kan komma som slår på resultatet.

Lagrets utveckling är det också värt att hålla koll på. Ett växande lager visar att företaget producerar mer än man säljer. Det kan såklart bero på att man förbereder för en expansion, men det kan också handla om att man helt enkelt producerar för mycket, och hoppas på att marknaden snart ska vända. En längre trend här gäller det att vara vaksam på. Företaget kan tvingas rea ut eller i värsta fall göra nedskrivningar.

Det finns också annat i balansräkningen som man bör hålla koll på. T ex goodwill som inte bör vara för stor. 

När jag analyserar tittar jag på en helhet. Bolag som brister i någon del har svårt att komma in i min portfölj.

Så gör jag, hur gör du?

Kassaflödet - något att ha koll på

Långsiktig investering skrev för några veckor sedan på temat, och det inspirerade. För mig är kassaflödesanalysen helt avgörande när jag tittar på ett bolag, det handlar nämligen om företaget kan generera kapital, både för tillväxt och utdelning, och hur man använder sina tillgångar.

1. Hur klarar man kapitalbehovet? Begreppet fritt kassaflöde är helt centralt här. Det handlar om rörelsens kassaflöde minus de löpande investeringarna. Det kapital som finns kvar för att betala utdelning, köpa tillbaka aktier, göra förvärv osv. I min analys är det viktigt att det fria kassaflödet är positivt, växande och täcker allt utom större förvärv. Man ska inte låna till utdelning och återköp av aktier, och man ska visa kraft att förvärva utan långsiktigt stigande skuldsättning.

2. Är resursanvändningen effektiv? Goda vinstmarginaler, och stigande vinst säger inte allt. Lagret ska omsättas och inte växa, pengarna från försäljning samlas in och omsättas. Växande lager kan antyda att man har en feldimensionerad produktion, växande fordringar att man har för långa betalningstider, eller i värsta fall kunder som har svårt att betala. Med ett svagt kassaflöde följer större kapitalbehov, och ofta högre skuldsättning.

3. Är vad det är. Resultaträkningen innehåller t ex poster som avskrivningar och (ibland) nedskrivningar, poster som kräver att bedömningar görs, i och för sig utifrån givna regelverk. Ibland hittar vi också vinst som inte kommer direkt från verksamheten, som vid avyttringar, men som ändå påverkar det ofta använda p/e-talet (pris/vinst). Här gäller det att att titta bakom innan man jämför. Liknande är det med balansräkningen där tillgångarna ska värderas. Kort sagt, resultat- och balansräkning är redovisningstekniska konstruktioner som det inom vissa ramar går att skruva på. Kassaflödet är vad det är: pengar in, pengar ut. 

Ett belysande exempel på hur en resultaträkning förutsätter bedömningar är Vitecs senaste kvartalsrapport, där man diskuterar vad som är en rimlig avskrivningstid för företagets utvecklingskostnader.

Ett starkt och växande kassaflöde visar i mina ögon tydligare än något annat att förutsättningarna finns där. Därför tittar jag först på kassaflödet.

Hur gör du?

eWork lånar till utdelningen

Vinst och kassaflöde. Båda behövs för att ett företag långsiktigt ska kunna betala växande utdelning till sina ägare. Det är därför som jag alltid i mina genomgångar tittar på hur kassaflödet utvecklats, eller närmare bestämt, att kassaflödet från verksamheten kan finansiera löpande investeringar, utdelning och eventuella återköp av aktier. För större investeringar och förvärv kan såklart upplåning vara aktuell, men det löpande ska man klara.

Konsultförmedlaren eWork har blivit populär på börsen, drygt 2500 ägare hos Avanza är ett exempel på det. Företaget visar en fin utveckling, det senaste kvartalet med en omsättning som ökade 25 %. Och vinsterna följer i stort med. Med en verksamhet som inte kräver några investeringar, kan det då tyckas självklart att nästan hela vinsten kan delas ut till ägarna. Men kravet på kapital är större än man kan tro, alla betalningar till och för konsulter går nämligen via företaget.

Kundfordringar och leverantörsskulder i balansräkningen ligger på 1,7 - 1,8 mdr kronor. På senare år är det också tydligt att kundfordringarna (resultatförda och förväntade inbetalningar från kunder) ökat i snabbare takt än leverantörsskulder (kostnader för konsulter som ännu inte fått betalt), vilket talar för att inbetalningarna släpar efter. Det här syns också i kassaflödet från verksamheten, som trots den fina vinstutvecklingen försämrats de senaste åren, och 2015 var det t o m negativt. I och för sig inte konstigt för ett företag som växer snabbt.

Den stora omsättningen ställer som sagt krav på kapital. I den mån företaget inte bättre än idag förmår att omvandla fordringar till kassaflöde, måste man ha ett kapital som buffert. Här har man istället valt att först (2015) göra en extra utdelning på 2,00 kr (på då ordinarie 2,50 kr) och sedan höja utdelningen till 3,25 kr 2016. Över två år har det här belastat kassaflödet med runt 47 miljoner kronor extra. För att finansiera detta har man tagit upp lån på totalt 70 miljoner, och gått från att vara skuldfria i årsredovisningen 2014, till en skuldsättningsgrad på drygt 60 %. Och detta kostar ju räntekostnader helt i onödan. Inte så man bygger långsiktig utdelning, tycker jag.

Eller vad tycker du? Och hur mycket tittar du på kassaflödet?