söndag 23 september 2018

Min checklista för ett bolags finanser


Starka finanser är en viktig del när jag väljer vad jag vill investera i. För mig handlar det i grunden om riskminimering. Och i mina kriterier sammanfattar jag det här i två punkter:

”Historik av starkt kassaflöde som betalar eventuell utdelning, återköp av aktier och löpande investeringar”


”Stark balansräkning och historik av att prioritera återbetalning av lån framför t ex återköp av aktier”

Kassaflödet ska vara starkt. Det här har jag utvecklat i ett tidigare inlägg,  men kortfattat är det viktigt att vinsten omvandlas till faktiska pengar som kan investeras eller delas ut. Kassaflödet visar bättre än något annat hur stark intjäningen är. En resultaträkning kan man alltid arbeta kreativt med (såklart inom definierade gränser), men ett kassaflöde är vad det är. Det gäller dels att generera vinst, men det gäller också att ta betalt, att inte ha för långa betalningstider från kunderna (kundfordringar), och att inte låta lagren växa. 

Kassaflödet från verksamheten ska såklart vara positivt, och betala både löpande investeringar, utdelningar och återköp. Och jag vill att det ser ut så också historiskt, åtminstone 5 år tillbaka. Jag vill också att bolagen har en plan för hur man använder sitt kassaflödet. Ett bolag som t ex ena året gör en stor extrautdelning, och nästa år gör ett större förvärv på lånade pengar, har skadat sitt förtroende hos mig. 

Skulderna ska vara låga. Och det kan såklart mätas på olika sätt. Helst vill jag att bolagen ska vara skuldfria, men ibland kan det kan också finnas goda skäl till att man i rimlig omfattning lånar till en större investering eller ett förvärv. Här har jag en tumregel: nettoskuld/EBITDA ska inte vara större än 1. Måttet ger en indikation hur tungt räntekostnaderna väger. Ett högt mått, och det kan bli jobbigt om räntorna stiger.

Leasing. Även om skulderna är låga, kan det finnas andra åtaganden genom leasingkontrakt av olika slag. Ska inte glömmas bort, men det är heller inte helt okomplicerat att analysera.

Kundfordringar och lager. Är mer intressant än man kan tro. Kundfordringar, dvs det kunderna är skyldiga företaget, kan ge en bild över ur starkt verksamheten går. Ökande kundfordringar kan tala för att man har svårare att sälja sina varor eller tjänster. För att det inte ska synas på omsättningen kan företaget då ge mer generösa betalningsvillkor till kunderna. Man bör hålla koll på nivåerna i balansräkningen, men också noterna om fordringarnas ålder. Blir fordringarna allt äldre kan det indikera att kunderna har svårt att betala, och nedskrivningar kan komma som slår på resultatet.

Lagrets utveckling är det också värt att hålla koll på. Ett växande lager visar att företaget producerar mer än man säljer. Det kan såklart bero på att man förbereder för en expansion, men det kan också handla om att man helt enkelt producerar för mycket, och hoppas på att marknaden snart ska vända. En längre trend här gäller det att vara vaksam på. Företaget kan tvingas rea ut eller i värsta fall göra nedskrivningar.

Det finns också annat i balansräkningen som man bör hålla koll på. T ex goodwill som inte bör vara för stor. 

När jag analyserar tittar jag på en helhet. Bolag som brister i någon del har svårt att komma in i min portfölj.

Så gör jag, hur gör du?

söndag 16 september 2018

Schweiz, inga genvägar till framgång


Schweiziska företag är inget jag tittat på tidigare. Men det kanske jag borde ha gjort, för här finns långa rader av bolag som dominerar relativt små nischer, och dessutom med finanser som uppfyller varje kommatecken i mina kriterier. Det fina är att några av dem också är riktigt bra ingångar till Asien.

Jag har under sommaren (tillsammans med Gustavs aktieblogg) tittat på fyra nischade schweiziska marknadsledare, alla innovativa teknik/verkstadsföretag, och alla i gränslandet större smallcap till mindre midcap (1-4 miljarder USD i marketcap). Och när vi talar marknadsledare är det allt från dominerande bolag med en andel på världsmarknaden på över 50 %, eller bolag som dominerar i någon världsdel, till de som är #1 eller 2 inom några närliggande nischer. I mina ögon talar vi om Hidden Champions.

Hur kan ett land med världens kanske starkaste valuta, lyckas med att också producera världsledande, dominerande kvalitetsbolag? Vad har de här bolagen gemensamt?

1. Satsar på forskning, inga genvägar till framgång. De här bolagen satsar alla 5-8 % av omsättningen i forskning och utveckling. Och det är riktigt mycket. Jämför vi med svenska innovativa bolag inom snarlika branscher så satsade Atlas Copco drygt 3 % av omsättningen 2017, och Trelleborg 1,5 %. Och visst är det betydligt större bolag, framför allt Atlas, men skillnaderna är å andra sidan också mycket stora.

2. Förvärvar i begränsad omfattning. Alla de här bolagen förvärvar i begränsad omfattning, och det handlar då i huvudsak om förhållandevis små bolag, som jag uppfattar har någon teknik eller metod som har fina synergier med bolagets befintliga verksamhet. Kort sagt: man köper sig inte till marknadsandelar, man jobbar upp en förädlingsnivå som gör att man kan ta betalt.

3. Fantastiska finanser. Sist men inte minst, det är säkert bekant att Schweiz är ett konservativt land, så även när man kommer till företag. Alla de här bolagen har fantastiska finanser. Balansräkningarna är alla riktigt starka, från stor nettokassa, till en mycket liten nettoskuldsättning. Kassaflödena är såklart starka, och lönsamheten mätt som ROE genomgående >20 %. Ett par av bolagen touchar 50. Och då är det som sagt skuldfria bolag. Prislapparna ligger från knappt p/e 20 till drygt 30.

4. Högt styckepris på aktierna. Här splittar man inte i tid och otid. Aktier som kostar från 1000 CHF och uppåt är snarast det normala. Och vissa kostar ännu långt mycket mer, uppåt 50000 kr per aktie är inte alls ovanligt. Det här lär knappast gynna snabb värdestegring, men här är det långsiktigt värdeskapande som gäller.

Ska man sammanfatta: de här schweiziska bolagen har insett att det inte finns några genvägar. Man måste helt enkelt vara bäst. Bara då kan man ta ordentligt betalt. Högt förädlingsvärde är ordet, så bygger man vallgrav. Och man vet att man ska hålla ordning och reda på finanserna.

Sist men inte minst, courtaget: Hos Avanza är det maxcourtage 749 kr som gäller för Schweiz, men hos Nordea startar det på 1 CHF. Dock verkar valutaomräkningen vara något sämre.

Jag gillar det här. Under hösten kommer ett par tre exempel. Ett av dessa finns redan i portföljen.

söndag 9 september 2018

Min röst: för ett öppet samhälle


Det här är en aktieblogg, och jag har allt sedan jag startade den sommaren 2016 varit i det närmaste helt konsekvent i att inte diskutera politik. Ett undantag var när Donald Trump valdes till president samma höst, då jag skrev om mina farhågor inför den kommande presidentperioden. Idag ligger "vad var det jag sa" nära till hands.

Idag är en viktig dag, idag ska vi alla som är röstberättigade välja våra representanter till riksdag, landsting/regioner, och kommuner. Det är ett val som såklart, liksom alltid, handlar som skillnader i synen på hur vårt samhälle ska organiseras, om  skatter, socialförsäkringar och balansen mellan privat och offentligt. Men den här valrörelsen har också kommit att bli ett värderingsval med helt andra skärningar.

Förutom de traditionella vänster/höger-frågorna (och jag lovar, jag har åsikter!) handlar det här valet för mig om hur vi ska se på oss själva och världen. Om vi ska se oss som en del av världen, eller gräva ner oss i vad som skiljer oss från andra. Om vi ska stänga gränser, och bygga murar, eller faktiskt tro på människor. Oavsett ursprung.

Vårt samhälle har formats under årtusenden och århundraden genom handel och influenser från olika kulturer, och inte minst genom människor som bosatt sig här; tyska köpmän och hantverkare på 1400- och 1500-talen, valloner på 1600-talet, sydeuropéer på 1900-talet. Karl XII:s fälttåg under början av 1700-talet och influenser från Turkiet (kåldolmarna!?), och Gustav III franska influenser under senare delen av samma århundrade, är andra exempel. Det samhälle vi lever i idag är en blandning av allt detta och lite till. Och det är vår styrka.

Ja bara en sådan sak som att Jimmie Åkessons favoriträtt är Pizza (dessutom med jalapeños!). Den hade han aldrig fått om hans idéer varit svensk politik under efterkrigstiden. Nej myten om en "svensk" kultur med knätofsar och annat är just bara en myt. Den har aldrig funnits.

Sverige är ett land som är beroende av sin omvärld, som är beroende handel och utbyte för utveckling och framgång. Det Sverige vill jag leva i också framöver. Ett öppet Sverige, som är en del av Europa och världen. Det är en viktig sak för mig när jag idag går till vallokalen.

Lycka till med ditt val!

söndag 2 september 2018

Vågar man lita på Emerging Markets när valutorna faller?


I början av augusti hade vi några turbulenta dagar på finansmarknadarerna, i alla fall på sina håll. För när Trump lät konflikten med Turkiet eskalera, så spred sig valutaoron snart över världen, och länder som Sydafrika, Mexiko och Indonesien fick under några dagar känna av svallvågorna. Oron lade sig, men efter ett par veckor blåste det upp igen, den här gången med början i Argentina, och den sydafrikanska randen har fortsatt att falla.  

Men även Sverige är gungigt, i alla fall för utländska investerare, med en krona som i veckan nådde sin lägsta nivå mot Euron sedan finanskrisen. Politisk osäkerhet inför valet verkar vara en anledning. 

Hur börjar en valuta/skuldkris? Ja när börjar pengarna att flöda ut ur ett land? Det korta svaret: När marknaden ser att avkastningen inte är tillräcklig relativt alternativen, och relativt risken. 

De låga räntorna i västvärlden bidrar till att kapital söker sig till länder som kan erbjuda högre avskastning. När de västerländska räntorna sedan stiger, som när den 10-åriga USA-räntan började röra sig uppåt under våren, ja då förändras åter förutsättningarna, och kapitalflödena går i västlig riktning. Valutorna försvagas när kapitalet flödar ut, och har man då en stor skuldsättning i utländska valuta, ja då kan kan det bli riktigt skakigt. Skulden räknat i inhemsk valuta stiger, och samma sak gör såklart räntekostnaderna. 

Skuldsättningen ökar. Välbekanta Turkiet, och Argentina, som dessutom nyligen tvingades söka hjälp hos IMF, är två exempel på länder där skuldsättningen i utländsk valuta är hög. Och det är som sagt just då som det blir farligt. I Argentina är nästan 2/3 av företagens och det offentligas skuld i utländsk valuta, i Turkiet 56 %. Men de är inte de enda länderna. Sammantaget på emergin markets har skuldsättningen i utländsk valuta mer än fördubblats på 10 år.

Men länderna bättre rustade? Å ena sida ökar skuldsättningen, å andra sidan förefaller Emerging Markets idag stå stå starkare än vid tidigare kriser. Ett exempel är krediter från utländska långivare som räknas i den inhemska valutan. Här är Indien ett intressant exempel. En återkommande kommentar är också att länderna står bättre rustade när en kris väl uppstår, har bättre banksystem idag, och större valutareserver. Men alla håller inte med, t ex inte den välkände amerikanske ekonomen Krugman.

Ja det här är svåra frågor. Mina slutsatser efter genomgången är att inte öka andelen bank på exotiska marknader, att fortsätta differentiera inte bara mellan branscher, utan även mellan valutor och regioner. För trots allt: utvecklingen finns inte i väst!

Sist men inte minst, tipsar om två mycket läsvärda artiklar (länk 1länk 2)  som inspirerade mig till det här inlägget. 

Vad säger du om Emerging Markets? Och Sverige?