1. Hur klarar man kapitalbehovet? Begreppet fritt kassaflöde är helt centralt här. Det handlar om rörelsens kassaflöde minus de löpande investeringarna. Det kapital som finns kvar för att betala utdelning, köpa tillbaka aktier, göra förvärv osv. I min analys är det viktigt att det fria kassaflödet är positivt, växande och täcker allt utom större förvärv. Man ska inte låna till utdelning och återköp av aktier, och man ska visa kraft att förvärva utan långsiktigt stigande skuldsättning.
2. Är resursanvändningen effektiv? Goda vinstmarginaler, och stigande vinst säger inte allt. Lagret ska omsättas och inte växa, pengarna från försäljning samlas in och omsättas. Växande lager kan antyda att man har en feldimensionerad produktion, växande fordringar att man har för långa betalningstider, eller i värsta fall kunder som har svårt att betala. Med ett svagt kassaflöde följer större kapitalbehov, och ofta högre skuldsättning.
3. Är vad det är. Resultaträkningen innehåller t ex poster som avskrivningar och (ibland) nedskrivningar, poster som kräver att bedömningar görs, i och för sig utifrån givna regelverk. Ibland hittar vi också vinst som inte kommer direkt från verksamheten, som vid avyttringar, men som ändå påverkar det ofta använda p/e-talet (pris/vinst). Här gäller det att att titta bakom innan man jämför. Liknande är det med balansräkningen där tillgångarna ska värderas. Kort sagt, resultat- och balansräkning är redovisningstekniska konstruktioner som det inom vissa ramar går att skruva på. Kassaflödet är vad det är: pengar in, pengar ut.
Ett belysande exempel på hur en resultaträkning förutsätter bedömningar är Vitecs senaste kvartalsrapport, där man diskuterar vad som är en rimlig avskrivningstid för företagets utvecklingskostnader.
Ett starkt och växande kassaflöde visar i mina ögon tydligare än något annat att förutsättningarna finns där. Därför tittar jag först på kassaflödet.
Hur gör du?
