Det här blir det sista inlägget. Allt har sin tid, även det som är kul. Har tillslut tvingats inse att bloggen inte passar in i mitt liv just nu. Tråkigt såklart, och det är lätt att bli sentimental, men ibland måste man inse livets realiteter. Och det handlar inte om vare sig dålig hälsa eller bristande intresse eller inspiration. Det handlar heller inte om sviktande intresse från läsarna, snarar tvärtom. Jag kommer fortsätta investera, jag kommer fortsätta leta (mestadels) exotiska case, och jag kommer att fortsätta dyka upp på Gustavs aktiepubar. Men, jag kommer inte att dela med mig av mina erfarenheter och tankar här.
Ja vad ska man säga mer: de sista månaderna har hur konstigt det än kan låta, varit de kanske allra roligaste. Någonstans kom det jag väntade på - intresset för de starka balansräkningarna, och bolagen med låg skuldsättning. Ett litet tag i alla fall, och jag är övertygad att det intresset kommer tillbaka.
Sist men inte minst, ett särskilt tack till tre bloggare/twittrare som jag lärt känna lite mer;
Gustavs aktieblogg - vi har massor gemensamt i hur vi ser på investeringar. Är djupt imponerad över din förmåga att se utanför boxen, och hitta riktigt bra case. Du har lärt mig jättemycket och det tydligaste avtrycket är hur jag idag analyserar bolag utifrån marknad och konkurrensfördelar. Och ett stort tack för hjälp med spridning av bloggen från start! Ovärderligt.
Stefan Thelenius - du har fått mig att fundera mycket mer på hur jag diversifierar. Och stort tack för hjälp med spridning, och inte minst att jag fick äran att bli årets aktiebloggare 2016!
Där sätter vi punkt.
Tack alla läsare, tack för alla kommentarer. Lycka till!