Mitt i en börskrasch

Det här har varit den tuffaste veckan sedan jag klev in på börsen, och då var jag med under finanskrisen, även om jag då var mer spelare än investerare. Det som nu sker är extremt, och en nedgång på tvåsiffrigt tal under en handelsdag, som vi upplevde på stockholmsbörsen i torsdags, har faktiskt aldrig inträffat tidigare. Och det är ju inte den enda börsdagen från de senaste veckorna som kommer att ta sig in på "tio i topplistan" över de störst kursfallen på stockholmsbörsen.

Kan vi säga att det här är en krasch? Hur har krascher sett ut tidigare?

Världen har upplevt många börskrascher, men särskilt två sticker ut:

Wall street-kraschen i oktober 1929. Efter många år av stora börsuppgångar, där Dow Jones sexdubblades från 1921 till september 1929, trodde marknaden att detta skulle fortsätta för evigt. Tron på ekonomin var stor, arbetslösheten låg, aktier blev var mans egendom, och lånen flödade även för aktieköp. Kort sagt: det glada 1920-talet. Så sent som under hösten 1929 uttryckte ekonomen och statistikern Irving Fisher;

"Stock prices have reached what looks like a permanently high Plateau"

Lite kan det kännas igen. För inte särskilt länge sedan uttryckte många ungefär samma sak om det börsklimat vi hade fram till Corona, bland annat med det låga ränteläget som argument.

Men tillslut tog det stopp. Det började den 24 oktober, och den 29 oktober hade börsen fallit med nästan 25 %.  Triggern var inte jättetydlig, och forskarna har i efterhand diskuterat orsaken, men bidragande var bland annat en räntehöjning (från 5 till 6 %) som FED gjorde i slutet av sommaren 1929. Efter den inledande fasen sjönk börsen stadigt fram till 1932, från toppen till botten var fallet 89 %. Forskningen verkar idag vara enig i att det här också var början på den 1930-talets depression, med den höga skuldsättningen för aktieköp som en bidragande orsak.

Börskraschen 1987 (Black Monday). Ytterligare en börskrasch som föregicks av en mycket stor uppgång; bara under 1987 hade Dow Jones stigit med 43 % . Efter att ha ett par veckors nedgång kraschade Dow Jones den 19 oktober och föll med över 22 %. Triggern här var inte heller här jättetydlig, och kraschen verkar ha kommit som en överrsakning. En bidragande orsak verkar ha varit den färska automatiserade handeln där inlagda säljpunkter fick handeln att haverera. Många trodde att det här skulle bli början på en ny depression, men ett aktivt agerande från FED förhindrade.

Finanskrisen. Det här var något annat. Här var orsaken tydlig, det handlade om amerikanska banker som slarvigt uttryckt ägnat sig åt mycket kreativ utlåning med stor risk. Det egna kapitalet var litet, och skulderna enorma. Tillslut gick det över styr, och Lehaman Brothers gick i konkurs.

Det som händer nu har en tydlig trigger: coronaviruset som stänger ner hela länder och gör framtida vinster osäkra och oförutsägbara, med fallande priser på olja, och oenighet mellan oljeproducenterna som grädde på moset.

Samtidigt är inte utgångsläget heller helt olikt klimatet som föregick krascherna 1929 och 1987 med en övertro på en ständigt uppåtgående marknad, och tills nyligen med en tro att skuldsättning inte är farlig, bara räntan är låg. Så enkelt är det ju inte, framför allt som en mycket stor del av skuldsättningen på senare tid gått till redan mycket högt skuldsatta bolag (och länken handlar om USA). Högt skuldsatta bolag som inte klarar sina betalningar kan mycket väl bli nästa steg, och vi ser redan tecken på att marknaden flyr högräntelån.

Den närmaste framtiden är mer svårförutsägbar än någonsin. Det enda vi med säkerhet vet idag är att vi inte vet. Liksom att vi nog kan börja våga kalla det som nu sker för en krasch.

Trevlig helg!