Min investeringsfilosofi - värdeinvestering och tillväxt går att kombinera!

Min investeringsfilosofi har sedan 2015-16 handlat om att hitta bolag som växer, har ett starkt kassaflöde, låg skuldsättning, tydliga och långsiktiga konkurrensfördelar, och sist men inte minst en rimlig värdering. Över tid har dock tyngdpunkten varierat. Jämför jag mina investeringar idag och för ett par år sedan, så tittar jag mer på värdering idag. Det som gått sämst har ofta handlat om bolag där jag gått in för högt, och när det gått bra har det oftast varit när en uppvärdering kommit. Även om det finns tydliga undantag... 

Så här skulle jag beskriva min investeringsfilosofi:

1. Värdeinvestering. 

Att hitta bolag med låg eller rimlig värdering är en viktig del i min investeringsfilosofi. Det behöver inte (men kan såklart) handla om bolag som handlas långt under bokfört värde, och där det finns olika typer av dolda tillgångar. Det kan också handla om riktiga kvalitetsbolag där marknaden av någon mindre rationell anledning värderar bolaget för lågt. Ibland kan det också vara så enkelt som att bolaget är för litet för att fonder ska gå in, eller att man bara blivit kvar under radarn. Det här är kort och gott värdeinvestering.

2. Tillväxt och konkurrensfördelar

Långsiktiga förutsättningar för tillväxt. Bolaget ska ha långsiktiga förutsättningar att växa, d v s finnas på en marknad där en eller flera megatrender talar för att man långsiktigt kan öka sitt kassaflöde. Det kan t ex handla om befolkningstillväxt, en ökande medelklass, eller en ny teknik. Historisk tillväxt är inte ointressant, och jag tar i regel inte mina köpbeslut på framtidsberäkningar.

Långsiktiga konkurrensfördelar. Bolaget ska ha långsiktiga konkurrensfördelar, d v s det ska finnas en tydlig tröskel för konkurrenterna. Det kan t ex handla om betydande investeringar i produktion eller infrastruktur, starkt distributionsnät, ett starkt varumärke, eller en stark marknadsposition. Avkastning på eget kapital (ROE) är ofta en bra indikator på en stark marknadsposition, eftersom det talar för att bolaget har kraft i sin prissättning. Men det ska värderas tillsammans med balansräkningen. 

Stark ledning som äger. En stark ledning med bra track record är också en avgörande förutsättning för att både uppnå tillväxt och bibehålla eller stärka konkurrensfördelarna. Helst ska ledningen ha ett betydande ägande i bolaget. 

3. Starka finanser

Starkt kassaflöde. Kassaflöde skapar värde. Ett starkt kassaflöde skapar förutsättningar både för att växa utan stora skulder, och för att dela ut till aktieägarna (eller återköpa aktier). Kassaflödet är bland det första jag tittar på, och jag analyserar hur det har klarat sig i tuffare tider. Justerade nyckeltal och EBITDA sänker mitt förtroende.

Stark balansräkning, låg eller ingen skuldsättning. Bolaget ska ha en stark balansräkning. Låg skuldsättning innebär att man har större möjlighet att hantera påfrestningar. De flesta kostnader kan ett bolag hantera; personal kan sägas upp, lokaler avvecklas, men skulderna finns där och genererar räntekostnader. Balansräkningen delar måste såklart analyseras, och immateriella tillgångar, särskilt Goodwill, där nedskrivningar lätt kan uppstå.

4. Typ av verksamhet

Jag förstår verksamheten och klarar av att följa den. Oförändrat jämfört med tidigare. Jag vill förstå verksamheten, utan att behöva lägga massor av tid på att i grunden förstå t ex olika tekniker. Därför sorterar jag bort sådant som läkemedel, bioteknologi, mer avancerad teknik, IT, finansbolag och försäkringar. Jag väljer också bort företag som är beroende av världsmarknadspriser, som t ex för mineraler och jordbruksprodukter. När jag tittar på teknik vill jag helst ha sådant som skapar förutsättningar för flera eller bredare branscher. 

Verksamheten är långsiktigt hållbar sett till klimat/miljö, folkhälsa, fred och demokrati. Oförändrat jämfört med tidigare. Klimat/miljö tar bort tex oljebolag, kolgruvor, flygbolag/flygplatser och vissa energibolag. Folkhälsa utesluter tobak och sprit (men vin, öl och socker klarar sig). Fred och demokrati stryker bland annat krigsmateriel. Jag undviker också länder som inte är demokratier, men exponeringen mot Kina, liksom att bolag med säte i demokratiska länder kan handla i odemokratiska, gör det svårt att vara helt skarp här. 

Sammanfattningsvis

Förändras något fundamentalt för mitt köp säljer jag, och den totala avkastningen handlar om värdetillväxt och utdelning. Värdetillväxten kan i sin tur handla om både uppvärdering, och om att företagets faktiska värde växer. Jag rör mig på många olika marknader därför att det ökar sannolikheten att hitta lågvärderade bolag, och för att man lättare fånga tillväxten från megatrender i länder där de fundamentala förutsättningarna (befolkningstillväxt, växande medelklass) är mer gynnsamma. Det finns såklart bolag här hemma som också rör sig på dessa marknader, men ofta finns tyngdpunkten i väst

Annars tror jag att jag fortsatt fixar att hålla koll på cirka 15 bolag, inget innehav ska vara mindre än 4 %, och inget större än 15 %. Normalt innebär det att jag säljer av när ett innehav går över 20 %, och köper till om det går under 3 %.

Sist men inte minst, mina kriterier är vägledande, och jag har därför valt att istället tala om investeringsfilosofi. Jag har t ex ett par bolag i portföljen som absolut inte är värdeinvesteringar (HDFC Bank och A2 milk). De får ligga kvar, och det kan absolut komma in fler sådana. Och för övriga bolag ligger tyngdpunkten utifrån kriterierna mycket olika. Jag gör bedömningen utifrån en helhet. Investeringsfilosofin är en beskrivning av vad jag tror är viktigt för en bra investering, och är en ansats till att förklara att jag tror att värdeinvestering och tillväxt går att kombinera. Men det innebär inte att alla investeringar behöver uppfylla allt. 

Framtidsinvesteringen är en:

"En blogg om värdeinvestering och tillväxt med världen som spelplan"

Hur tänker du när du investerar?