lördag 4 april 2020

Hur ser en stark balansräkning ut? - Cash is King!

För ett par veckor sedan skrev jag om min coronastrategi. Ett genomgående tema är att balansräkningen ska vara stark. Det är och har länge varit ett tydligt krav på det jag investerar i, och coronakrisen har verkligen inte fått mig på andra tankar!

Ja hur tänker jag då när jag säger stark balansräkning, hur analyserar jag?

1. Låneskuld vs kassa. Just nu ställer jag mycket höga krav, bolagen jag investerar i ska generellt ha nettokassa, d v s ha en kassa (kontanter, korttidsinvesterade sådana) som är större än de räntebärande skulderna. En kassa ger trygghet, framför allt i osäkra tider som nu. Lån kostar ränta, en kostnad man inte kan styra över, och räntan kan snabbt stiga, framför allt om risknivån på krediten ökar. Och marknaden kan i ett krisläge dessutom bli allt mer ovillig till att låna ut, och vill ha allt mer betalt från skuldsatta bolag.

Normalt har jag haft en annan tumregel; Nettoskuld/EBITDA mindre än 1. Det ger ett mått på förmågan att betala sina räntor, även om det inte tar hänsyn till framtida förändringar i räntenivå

EBITDA är EBIT (rörelseresultatet) justerat med nedskrivningar och avskrivningar, om nyckeltalet inte skulle gå att hitta. Nettoskulden=räntebärande skulder - kassa.

2. Bra kontroll på rörelsekapitalet. Rörelsekapitalet är det kapital som företaget behöver för att hantera sin löpande verksamhet (köpa varor för försäljning och produktion t ex) och det gäller att vara vaksam på hur det utvecklar sig.

Ett växande rörelsekapital låser kapital och kostar pengar, framför allt om man lånar till det, men även annars då pengarna  kunnat användas  till t ex investeringar eller utdelning. Ett (för) stort rörelsekapital indikerar att företaget inte använder sina resurser effektivt. Växande lager kan indikera att man missbedömt inköpen av råvaror eller producerar för mycket/säljer för lite, och växande fordringar att man har för långa betalningstider, alternativt och värre, att kunderna har svårt eller inte kan betala. Redan att företaget får bevilja längre betalningstider kan vara en illavarslande signal som man får vara uppmärksam på.

3. Leasingkostnader har kunnat kamoufleras. Här har man traditionellt skilt på operationell och finansiell leasing, där den förstnämnda som kunnat handla om hyror inte behövt redovisas i balansräkningen som en skuld. Man har helt enkelt behövt läsa fotnoter. Detta har ibland inneburit att bolag som vid första anblicken sett ut att vara skuldfria, i praktiken kunnat ha stora ekonomiska åtaganden i form av framtida leasingbetalningar.  De internationella bokföringsreglerna har dock förändrats och blivit mer strikta, och det ska i färska balansräkningar inte vara lika lätt att gå vilse.

4. Värdering av tillgångar. Ibland kan det vara värt att titta på hur företaget värderat sina tillgångar, är det en försiktig värdering, eller omvänt? Inte minst kan det var knepigt med immateriella tillgångar (saker man inte kan ta på till skillnad från materiella som fabriker, mark eller fordon, t ex) som kan handla om t ex det bokförda värdet av ett varumärke.

Inte minst kan högt värderad goodwill vara farligt. När ett företag förvärvar ett annat företag betalar man ofta mer än det bokförda värdet. Det övervärde som uppstår i balansräkningen kallas Goodwill, och stora sådana värden kan innebära att framtida nedskrivningar måste göras, d v s förluster uppstår (som dock inte påverkar kassaflöde och utdelningsmöjligheter). Man bör hålla koll så att stora sådana värden inte finns i balansräkningen.

Å andra sidan kan tillgångar också vara för lågt värderade, som t ex SCA:s skog när jag gick in där, eller båtarna hos Gotlandsbolaget som avskrivs i en osannolikt hög takt (och sedan helt saknar värde i balansräkningen men ha ett stort värde när de läggs ut till försäljning).

5. Skuld i utländsk valuta kan vara vanskligt. Framför allt i länder med svagare valutor kan det vara vanskligt med lån i utländska valuta. Fallande inhemsk valuta kan innebära att skuldsättning och räntebetalningar i t ex USD blir större i redovisningsvalutan.

Det är några av de saker jag tittar du på. Hur mycket tittar du på balansräkningen? Och tänker du annorlunda idag jämfört med före krisen?


9 kommentarer:

Anonym sa...

Hej,

Intressant punktlista. Kan du ge några exempel på företag du anser ha stark balansräkning?

myntaren sa...

Då antar jag att fastighetsbolag får bort direkt. Har nog aldrig sett ett skuldfritt sådant.

Framtidsinvesteringen sa...

Tack!

Ett axplock, ingen rangordning, och ingen värdering av bolagens styrka i övrigt, t ex om defensivt eller inte:

Gotlandsbolaget (Sverige)
Concentric (Sverige)
Rational (Tyskland), ugnar
Interroll (Schweiz), rullband mm för logistiksystem
Texas Roadhouse (USA), restauranger
Straco (Singapore), nöjesfält
Micro Mechanics (Singapore)
Italtile (Sydafrika), badrum, kakel
A2 Milk (Nya Zeeland), mjölk

Framtidsinvesteringen sa...

Ja i regel, Hufuvdstaden är det enda svenska jag skulle kunna tänka mig

Gustav sa...

Kloka tankar, viktigt att äga bolag med starka balansräkningar i kristider.

Daniel H. Komarica sa...

Bra inlägg med mycket matnyttigt! AP listade ditt inlägg på veckans bästa och man förstår varför :)

Några frågor från en som försöker lära sig att lära sig om balansräkningens betydelse:

-Räntebärande skulder, är det kort- och långfristiga skulder som jag hittar i BR? Eller räknas EK in här?

-nettoskuld, är det EK och skulder minus likvida medel?

-redovisas goodwill i bolagets BR eller var hittar jag det?

Tacksam för svar!

Framtidsinvesteringen sa...

Tackar tackar!

Framtidsinvesteringen sa...

Tackar, vad kul att höra :)

Räntebärande skulder: både lång- och kortfristiga. Det finns en rad för räntebärande skulder under respektive Långfristiga och kortfristiga.

Nettoskuld = räntebärande skulder - kassa

Kassan är en typ av tillgång, medan eget kapital är en finansiering, slarvigt uttryckt hur mycket av tillgångarna som är finansierade med egna pengar till skillnad från skuld.

Goodwill, finns i balansräkningen, och är en immateriell tillgång

Hoppas det var svar. Hör av dig om du har fler funderingar.

Daniel H. Komarica sa...

Grymt, tack för det!

Ja det rätade ut en del;)

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.