Strategi för sambons lilla portfölj

Lite knäckande, men sambons av mig komponerade miniportfölj, med bl.a. Starbucks, Northwest, Vitreous Glass, och Emerson, klarade året bättre än min egen. Och det trots att jag ägnat den bara några minuter, och bara bytt ut ett innehav under året. Dessutom landade den över noll.

Så att nu ta tag i den lite mer aktivt kanske är en dålig idé? Skämt å sido, det handlar framför allt om att få till ett sparande, och att fylla på regelbundet. Eftersom de flesta av mina innehav telefonhandlas till lite högre courtage krävs en annan strategi här.

Jag tänker såhär: bolag som i princip klarar min portföljs kriterier, på sikt max 10 innehav, i huvudsak defensiva bolag, och bara sådant som går att handla elektroniskt.

Jag ser tre huvudkategorier:

1. Bolag jag själv har i portföljen
2. Bolag som jag känner väl till, och lite passivt bevakar för eventuellt återinträde i huvudportföljen.
3. Bolag som jag tycker ser intressanta ut, och som jag vet att andra kloka bloggare följer seriöst.

Ut åker:

Starbucks som helt har havererat i sin skuldsättning för att tillfredsställa aktieägarna, och man har till och med nedgraderats i kreditvärdighet. Sånt ogillar jag starkt. Emerson och Northwest har jag ingen direkt eller indirekt bevakning på, och jag har ingen avsikt att börja följa dem.

Så här tänker jag mig portföljen istället portföljen:

Kategori 1

Vitreous Glass (CA). Kanadensisk glaskrossare som har en häftig kombination av ingen skuldsättning, hög avkastning (ROE>40 %) och hög utdelning. Bolaget delar ut runt 10 %, men den som skannar hittar inte bolaget eftersom det handlar om "extrautdelningar"! 

Kategori 2

Andrew Peller (CA). Kanadensiskt vinbolag med stark marknadsposition. Kort sagt, en gammal favorit, som fanns i portföljen ett par år och genererade fin avkastning. Även om jag tycker bolaget gjort vissa felprioriteringar (dyra förvärv, för hög skuld), är det här vid en jämförelse det mest attraktiva vinbolag jag hittar. Defensiva produkter, och ett ökat vindrickande är en bra grund. Och man har en god vana att betala ner sina skulder. 

Atlas Copco (SE). En av mina svenska favoriter, med fin innovationsförmåga, starka marknadspositioner, och fin balansräkning. Investors största innehav, och ett bolag som kommer att fortsätta generera fin avkastning över tid, även om det såklart inte är ocykliskt. Jag sålde dels pga för hög värdering, och för att jag inte gillade att bolaget styckades, men äger en aktie för att gå på bolagsstämman. Nu har värderingen kommit ner, och bolaget är värt en plats i den här lilla portföljen. 

Kategori 3

Här blir det inledningsvis Gustavs två kanadensiska bolag, Savaria och Decisive Dividend. Två fina innehav som jag sneglat på för portföljen, men som ännu inte tagit sig in.

Savaria (CA). Trapphissar mm bör gå en ljus framtid till mötes med en åldrande befolkning i väst. Dessutom expanderar man mot öst. Ett mycket fint innehav där mina tveksamheter legat i skuldsättning, och en allt för hög värdering. Den senare har nu kommit ner, och det känns självklart att plocka in bolaget här. 

Decisive Dividend (CA). Ett bolag nästan lika udda som Vitreous Glass. Och jag ska ärligt erkänna att jag starkt ogillar namnet. Men strategin är intressant, att förvärva mindre och mycket lönsamma företag till bra pris, i regioner i Kanada som inte är stekheta. Jag har inte gillat att man dragit på med utdelningen innan man byggt kassaflöde, och att man samtidigt tryckt nya aktier för att betala förvärven med. Men det finns något där, Gustavs intervju med VD visar att det finns en mycket seriös och tilltalande strategi bakom namnet. 

Jag börjar så här. Ska sälja allt utom Vitreous Glass, och börja köpa i nämnda bolag. Sen blir det månadssparande, och i regel ett köp i månaden. Framöver kan något bolag till komma till. 

Vad tror du om strategin?