lördag 29 februari 2020

Portföljen: bästa veckan på länge, relativt sett


Viruset, livet, och portföljen. Ja i den ordningen. De senaste dagarna har det hänt som många befarat, inklusive jag själv; det ännu väldigt lite utforskade coronaviruset har börjat röra sig på ett okontrollerat sätt utanför Kina. Det handlar inte längre om spår till Kina och Wuhan, det handlar nu om spår till norra Italien och Iran och vi har ingen aning om hur spridningen ser ut därifrån. Mörkertalet kan vara stort, särskilt som det ju verkar finnas en osäkerhet om när man börjar smitta. Nej nog om viruset, men kommer tillbaka till det.

Portföljen. För den känner ju såklart av det här. Rörelserna på börsen har ju varit mer dramatiska än på ett årtionde. För mig har portföljen ändå klarat sig rätt så ok under den senaste veckan, -7 % (och då kommer -1-1,5 % från den sydafrikanska randen som av delvis andra skäl haft en tuff vecka). Generellt har faktiskt kronan gått rätt starkt under veckan, och justerat för valuta är min nedgång bara drygt -5 %.

Att der gått relativt ok under veckan kan förklaras både med portföljens geografiska spridning - jag ligger lätt i Sverige, Europa, och Nordamerika - men också med att jag har en betydande tyngdpunkt mot bolag med relativt låg värdering och dessutom finns de flesta innehav inte i de stora indexen. Det har varit en medveten strategi, som på senare tid fått en ytterligare tydlig prio mot låg värdering. Jag har helt enkelt tyckt att de västerländska börsernas värdering har dragit iväg väl mycket. En annan prio i portföljen är låg skuldsättning hos bolagen, vilket kan bli en viktig faktor den dag världsekonomins inbromsning börjar kunna läsas i bolagens finanser.

Det här innebär såklart att jag gått starkt mot index den senaste veckan. Efter förra veckan låg jag drygt 9 % under SIX Portfolio Return Index. När jag nu summerar efter denna vecka ligger jag mindre än 4 % under. Jag har tagit 5-6 % mot index!

Just nu ligger jag relativt lågt. Vad som händer framöver är skrivet i stjärnorna, men inte osannolikt fortsätter nedgången på måndag om inte positiva signaler om smittspridningen kommer under helgen. Krigskassan är påfylld med några % och jag har också ökat på ett ställe där jag tyckt värderingen börjat se riktigt attraktiv ut.

Och sammanfattningsvis. Tycker det ska bli jättespännande att se hur portföljen klarar sig, om nedgången fortsätter. Hur långt räcker egentligen min riskminimering?

Men vill skriva några rader också om själva orsaken till börskaoset och vad jag tänker att samhället borde göra. Det är såklart ett mycket svårbedömt läge, och utifrån det tänker jag att man bör agera proaktivt, utan att för den skull övergå i panik. Alla publika arrangemang som innebär större folksamlingar borde t ex ställas in, som när man i Italien förra helgen ställde in en rad fotbollsmatcher i högsta serien. Jag tänker att det här hemma borde översättas i t ex publikfria matcher i de större  sporterna, liksom att SVT avslutar sin melodifestivalssäsong utan publik. För att nämna ett par exempel. Jag kan också tycka att man borde avråda från icke nödvändiga resor till norra Italien, och kanske mer än så. Hellre något för tuffa åtgärder än att vi kommer på i efterhand att vi borde gjort mer. 

Själv försöker jag planera livet lite mer; jobba hemma när det är möjligt, avstå från resor i kollektivtrafiken så långt jag kan, och i alla fall i rusningstrafik. Handla på nätet och undvika butiker är en annan sak som är lätt att göra. Undvika arrangemang som ovan, ja t ex avstår vi melodifestivalen som vi tänkt gå med barnen på nästa vecka. Sen är det bara vänta och se, försöka tro på att regering och myndigheter agerar klokt, men jag känner mig långt ifrån lugn. Gör du?

lördag 22 februari 2020

Brighton Pier - brittiskt turismcase?


Inför det brittiska valet i december gav jag mig ut på jakt efter något att köpa vid en eventuell labourseger och efterföljande börsnedgång. Jag hittade ett litet turistbolag med en unik anläggning - en gammal nöjespir på brittiska sydkusten. I portföljen finns också ett antal barer, och några minigolfanläggningar. Och med en intressant infallsvinkel - ett bet på asiatisk turism? 

Korta fakta

Market cap: ca 250-300 miljoner kr
Värdering: P/e  10-11, p/b 1
Handlas: AIM i London. Handlas hos t ex Avanza (courtage från ca 20 pund) eller Degiro och kan ägas i ISK. Finns inte upplagd i Nordeas elektroniska utbud.

Det här gjorde mig intresserad:

Unikt välbesökt landmärke Brighton Pier, en klassisk pir på brittisk sydkusten byggd 1899, är ett stycke historia med nöjesfält, spelhall, och restauranger/barer. Och man är ett verkligt landmärke, det femte mest besökta i Storbritannien, och det mest besökta utanför London. Varje år besöks anläggningen av 5 miljoner besökare.

En intressant potential finns därmed  i asiatisk turism? Det är ju ingen kioskvältare att asiatiska turister söker sig till miljöer och byggnader med stark och unik historia. Piren i Brighton verkar höra till den kategorin! Man konstaterar t ex i den senaste årsredovisningen att kampanjer i Asien har givit bra resultat och att man ser en betydande ökning av besökare från bl a Kina:

”Campaigns reaching as far as China have featured our iconic pier and we have witnessed a significant rise in the numbers of visitors from Asia and further afield.”

Att Corona-viruset när det dykt upp i Storbritannien framför allt har gjort det med koppling till Brighton kanske talar för att bolaget har lyckats?

Fin värdering. Värderingen ser helt ok ut, p/e 10-11 och bokfört värde, men den har stigit sedan jag tittade i december, då den handlas till p/e 7-8 och en bra bit under eget kapital (75-80 %). Kursen är dock fortsatt betydligt lägre än efter förvärvet av piren 2016. Och det finns sannolikt en förklaring i att storägaren varit inblandad i en konkurs omgärdad av frågetecken, mer om det nedan. Resultatet 2018 talar dock för att piren utvecklas bra, samtidigt som man som man tappat omsättning på att några sv gruppens barer på andra platser har stängt. 

Momentum på kort sikt. Det senaste året drabbades piren av reparationsarbeten på tåglinjen till Brighton, kombinerat med dåligt väder. Tåglinjen är i full gång igen sedan i maj (men för sent för att det skulle fått någon påverkan på senaste rapporterade halvåret t o m 30 juni). Dessutom talar man om goda väderförutsättningar under juli och augusti 2019.

Det här fick mig att avstå

Tveksam huvudägare. Huvudägaren Luke Johnson med 27 % av aktierna, har en mycket knepig och färsk historia i bagaget.. Hösten 2018 uppenbarades grova felaktigheter i bokföringen för kafékedjan Patesserie Valerie, där Johnson var huvudägare och ordförande. Balansräkningen var en helt annan än vad som redovisats. Finanschefen greps misstänkt för bokföringsbrott, och företaget gick inte att rädda i sin dåvarande form. Johnson påstår i efterhand att han blivit förd bakom ljuset, och inte haft en aning vad som pågått. Det är såklart svårt att bedöma om det är trovärdigt, men även om det skulle stämma borde han ha bättre koll...

Förlorare på Brexit? Den största effekten av Brexit verkar vara risken att turistindustrin får svårare att rekrytera medarbetare om rörligheten mot övriga kontinenten försvåras. Och man verkar se sådana effekter redan efter resultatet från folkomröstningen. 

Lite hög skuld, men betalar av. Skulden på runt Nettoskuld/EBITDA på 2-3 är i mina ögon för hög. Det är det senaste förvärvet av minigolfanläggningen inomhus 2018 som dragit upp skulden. Samtidigt är kassaflödet starkt och man amorterar i bra tempo. Jag hade dock föredragit fokus på piren, en mer konservativ balansräkning, och utdelning av det som blir över.

Förfallen pir byggs upp? Historiskt har det funnits två pirar, men den ena har förfallit och drabbats av brand. Drömmar och planer finns om att bygga upp, men det verkar vara en krokig väg dit. Och byggs den upp talar mycket för att den inte kommer att innehålla verksamhet som konkurrerar. Invånarna vill inte ha hög exploatering, och i de senaste planerna talar man om ett utbildningscentrum.

Sammantaget. Jag avstod vid p/e 7-8 och där står jag kvar. Tvivel på huvudägarens agerande och omdöme är sådant som alltid håller mig borta.

lördag 15 februari 2020

Min geografiska exponering: fortfarande mest exotisk?


För tredje året har jag tittat lite närmare på min geografiska exponering. Liksom tidigare utgår jag från respektive bolags senaste årsredovisning, och den geografiska skärning som redovisas där. Även om man kan diskutera hur geografisk exponering ska definieras, bör detta ändå ge en mer rättvis bild än om man bara tittar på bolagens säten.

Ett problem är självfallet att bolagen redovisar sin geografiska skärning olika, och ibland går det inte alls att härleda försäljning till världsdel. Dessa har samlats under "ej specificerat". Flera bolag redovisar också Asien och Oceanien tillsammans, och jag har därför sammanfört dessa till en världsdel.


Sedan förra året har min exponering mot Europa ökat till 27 % (17 %), vilket framför allt beror på grekiska Kri Kri som har sin försäljning i Europa, men även SCA som ligger tungt här. Exponeringen mot Asien/Oceanien är något lägre, men Asien ligger fortfarande strax under 40 %. Afrika med 17 % (13 %) har en högre exponering, bland annat har Italtile har en störrre andel idag, Shoprite, har visserligen lämnat, men ett nytt afrikanskt innehav har tagit plats.

Min aktieportfölj är något mer exotiskt än tyngdpunkten i världsekonomin sett till BNP, dels har jag en något större andel Asien, och framför allt en mycket större andel Afrika som bara står för någon enstaka procent av världens BNP. De asiatiska ekonomierna utgör drygt en tredjedel av världsekonomi räknat som BNP, medan USA står för knappt en fjärdedel. Men med en tillväxt på knappt 2 % per år i väst, och det dubbla för Emerging och Developing Markets, kommer världsekonomis tyngdpunkt att över tid kraftigt förskjutas. Jag vill vara med på den resan. 

Och visst går det att följa med i den utvecklingen utan att handla på börser som Johannesburg och Jakarta, men väljer man att fånga exponeringen genom västerländska bolag får man nästan aldrig mer än 10-20 % Emerging Markets, och massor av exponering mot tröga marknader som Europa och USA.

Hur tänker du kring geografisk exponering? Och Gustav, är jag fortfarande mest exotisk?

lördag 8 februari 2020

Är börsen övervärderad? Kan Buffet-indikatorn ge vägledning?


Det talas en hel del om övervärderade börser, som t ex i artikeln på bilden från DI i november om Stockholmsbörsen. Och det här stämmer rätt bra också med min egen upplevelse när jag letar bolag, t ex här hemma. Inte så konstigt kanske, när vi sett börsuppgångarna det senaste året...

Ett sätt att bedöma om en börs är övervärderad är den s k Buffet-indikatorn, och den är enkel: börsens marknadsvärde dividerat med landets BNP. Indikatorn speglar helt enkelt börsens värdering i förhållande till BNP. Tittar vi på USA-börsernas värdering i förhållande BNP-utveckling ser vi att dessa följer varandra rätt så bra över tid, periodvis med avvikelser, men dessa har med jämna mellanrum korrigerats.

Som alla indikatorer har den såklart sina svagheter, och en rimlig invändning här är att många bolag har verksamhet internationellt. D v s börsvärde i ett land, genererar BNP i ett annat land, och därmed också förändras med en ökad internationalisering. Olika länder har såklart också olika stor andel av sitt näringsliv på (den egna) börsen. Det här gör att värdena för två länder inte är rakt av jämförbara. Att Hong Kong har ett indikatorvärde på sådär 700 % behöver t ex inte innebära att börsen där är högre värderad än den amerikanska aktiemarknaden som visar 150 % mot BNP. Däremot säger det att börsvärdet i Hong Kong är betydligt större i förhållande till landets BNP.


Sammanfattningsvis: Buffet-indikatorn verkar kunna ge en bild över hur en börs är värderad, och den ska ses utifrån förhållanden för respektive land och följas över tid.

Hur ser det ut nu?

Stockholmsbörsen (nedan). Visar med ca 160 % det högsta indikatorvärdet sedan (åtminstone) runt år 2002, som är så långt som Guru-focus data sträcker sig. Går vi tillbaka till årsskiftet 2018/19 låg indikatorn kring 120-130. Mycket talar alltså för att Stockholmsbörsen är ordentligt övervärderad.


USA-börserna. Här går statistiken tillbaka till 1970-talet, och man ligger med 156 % på ATH också i det långa perspektivet. Värt att notera är att Gurufocus för USA klassar allt över 115 % som "significantly overvalued". Det var i så fall alltså en kraftigt övervärderad börs redan vid förra årsskiftet, när värderingen "bara" låg kring 120 % av BNP .

Som man kan se i grafen över BNP och börsvärde följer dessa varandra långsiktigt, vilket ju också är rimligt om marknaden över tid ska värdera faktisk ekonomisk utveckling. Värt att notera är dock att den avvikelse vi ser nu är större än den varit vid någon tidpunkt för de cirka 50 år som grafen spänner över. Det här ger anledning till viss eftertanke och försiktighet!

Andra börser. Tittar man på västerländska börser ser det på flera tyngre börser som London, Australien, och Kanada betydligt mindre övervärderat ut än i Sverige och i USA. Men även i t ex Schweiz ser värderingen ansträngd ut. På mer exotiska börser varierar det också en hel del; tittar man på börser där jag har stor exponering så ser det ok värderat ut i Singapore och Indonesien, men verkar vara övervärderat i Indien och Filippinerna. Hos "Become a better Investor" finns en bra sammanställning för en rad asiatiska börser, obs att den dock är några månader gammal 

Sammanfattningsvis. Det finns såklart också andra sätt att titta på hur värderingen påverkar framtida utveckling, men det ser oavsett indikator ut att finnas en tydlig korrelation mellan värdering och framtida avkastning. Ett historiskt lågt ränteläge över lång tid påverkar såklart, men håller det i längde?

Min egen slutsats är att man bör vara försiktig där det ser ansträngt ut, som i Sverige, USA, och Schweiz, även om det såklart kan se helt annorlunda ut för ett enskilt bolag. Man bör vara särskilt försiktig med fonder mot länder som visar hög värdering, framför allt  sådana som följer eller ligger nära index. För egen del bekräftar det i stora drag den bild jag hade utan indikatorn, och gör mig fortsatt intresserad av t ex Indonesien och Singapore.

Hur tänker du om värderingen i Sverige och USA?

lördag 1 februari 2020

SCA - stora värden, större än väntat


Den senaste veckan har varit tålamodskrävande för den som liksom jag ligger tungt i Asien. Allt har i princip sjunkit, och särskilt de innehav med stark exponering mot Kina. Och i synnerhet mot turism. Det här ger såklart köplägen. Min strategi är att utnyttja de mest uppenbara köplägena, och samtidigt bygga kassa. Långsiktigt ser jag detta som ett köpläge. Läget med virusets spridning är dock riktigt svårförutsägbar, och därtill har vi marknadens reaktion. Är botten nådd? - kanske inte.

Men fokus här idag är SCA. Skogsjätten som var en av veckans glädjeämnen. Bolaget presenterade sin rapport  som fick aktien att ta skutt under slutet av veckan. Men innan vi gör några nedslag i rapporten, varför äger jag SCA? Ja, för mig är det en tydlig värdeinvestering. Något så ovanligt som ett storbolag med stora värden som marknaden inte riktigt förmått värdera. Kort sagt, skulle jag säga att marknaden tittat för mycket på verksamheten, och för lite på tillgångarna.

Jag skrev för snart ett år sedan, när jag började titta på bolaget, och jämförde med Holmen

"Med värderingar på 1,4-1,5 gånger eget kapital (P/B), och försiktig värdering på skogen, ligger nog i alla fall SCA i praktiken nära en värdering på eget kapital."

Uppvärdering av skogen. Sedan dess har bolaget (liksom Holmen) valt att skriva upp värdet på sina skogsinnehav. Uppvärderingen bygger på faktiska transaktionspriser, och innebär att bolagets skogstillgångar skrivs upp med mer än det dubbla; från tidigare 34 miljarder till nu 70 miljarder. Detta var mer än vad i alla fall vissa analytiker bedömt, SEB skrev t ex i sin senaste analys av bolaget i november att man räknade med en uppskrivning till 63-67 miljarder kronor. 

Med ett eget kapital på 68,51 miljarder kronor, och en marknadsvärdering på knappt 68 miljarder kronor vid börsens stängning den 31 januari, handlas bolaget faktiskt under sitt egna kapital! Inte illa för ett storbolag på stockholmsbörsen. Marketcap=skogens värde, och då får man massor av fin industri på köpet, inte så tokigt. 

Ett annat glädjeämne var också att bolaget skrev upp sin faktiska skogstillgång, sett till volymen från 238 till 249 miljoner kubikmeter, vilket i alla fall delvis beror på snabbare tillväxt enligt vad som presenterades vid bolagets presskonferens. 

Jag äger bolaget framför allt därför att jag ser värdena, men det är ju också värt att ta en snabbtitt på verksamheten kortsiktigt:

Massa. Det senaste kvartalet har för massa visat högre volymer men lägre priser. Här ser man nu uppåtgående priser

Kartong (kraftliner).  Kraftlinern som används som ytskikt i wellpapp är en produkt som ligger helt rätt i tiden. Samtidigt verkar det ske stora utbyggnader av kapaciteten världen över. Volymen och priserna är ner det senaste kvartalet, men man ser en uppgång av priserna. Här har bolaget under året beslutat att bygga ut sin produktion i Obbola. Långsiktigt är trenden positiv för kartong, inte minst i e-handelns spår, samtidigt ökar produktskapaciteten i världen. Dock har de långa nordiska fibrerna unika egenskaper som gör att snabbväxande i mer exotiska delar av världen inte kan konkurrera när det kommer till styrkeegenskaper. Jag tror långsiktigt på verksamheten.

Höjd utdelning. Styrelsen föreslår höjd utdelning från 1,75 till 2,00 kr.

Sammantaget. Jag äger SCA som en värdeinvestering, som en investering i skogen. Men får också en industriverksamhet jag tror på och som ligger rätt i tiden. Mitt innehav är efter en ökning, och efter den senaste uppgången (i kombination med nedgångar i Asien...) uppe i över 4 %. Avvaktar lite nu. Men SCA ligger stabilt och långsiktigt i portföljen.