söndag 31 december 2017

Portföljen 2017: +19 %



Ja, igår reflekterade jag kring året som gått och det som kommer. Men utvecklingen i siffror, ja den kommer nu! Totalt landade jag på en uppgång på drygt +19 %, inklusive utdelningar och valutaförändringar. (OBS! Att grafen bara visar mina innehav hos Avanza, 15 av 17). Men då finns en negativ valutaeffekt att hålla i minnet, som jag för de nuvarande innehaven beräknat till -3-4 %. Bortsett från den var det här året minst lika bra som det förra på +24 %, men då med positiv valutaffekt. Den aktie som helt klart sticker ut är A2 milk som ökat med hela +171 % sedan köpet i början av april.

Som ni ser spurtade portföljen riktigt bra i december: för det kan jag tacka mina Nya Zeeländska äpplen (Scales) som lämnade en fin resultatuppdatering, och kanske ännu mer Cyril Ramaphosa som tog över som ANC-ledare efter en rafflande ordförandestrid. I Sydafrika var en stärkt Rand en stor del i uppgången.

Och hur utvecklades då de enskilda innehaven?

För de aktier jag köpt under året (markerade med *) är kursen relativt vid första inköp. Allt är exkl. valutaförändring och utdelning. För ADR och motsvarande har jag tittat på noteringen i USD/Euro. Värt att notera är att bara fem företag finns kvar sedan förra året.

A2 Milk* (NZ), +171 %

HDFC bank (IN), +68 %
Bank Rakyat* (ID), +57 %
Scales* (NZ), +40 %
Andrew Peller (CA), +33 %
Unilever Indonesia* (ID), +31 %
Logistec (CA), +27 %
Femsa (MX), +23%
Shoprite* (ZA), +20 %
StellaJones (CA), +16 %
Italtile* (ZA), +14 %
Titon Holdings* (UK), +11 %
Sealink*(AU), +1 %
B&C Speakers* (IT), -2 %
Micro Mechanics* (SG), -2 %
Brampton Brick* (CA), -5 %
Gruma* (MX), -13 %

Hur har det gått för dig?


söndag 17 december 2017

Portföljuppdatering - förändringar och funderingar


Dags för en portföljuppdatering. Inser att det snart har gått två månader sedan senast. Inte så stora förändringar, men en del trevliga kursuppgångar kan man sammanfatta. Den stora förändringen är att jag åter sitter utan kassa, men det kommer att ändras de närmaste månaderna.

Verktyg in, kassa ut. Tyvärr fick jag offra kassan när jag hittade den lilla verktygstillverkaren Micro Mechanics (Singapore), som jag skrev om för ett par veckor sedan. Företaget tillverkar verktyg för halvledar- och komponentindustrin, och  är en satsning på trenden mot allt mer elektronik. Fint, stabilt, lönsamt, och samtidigt behöver jag inte fundera på var teknikskiftena kommer.

Ökat i Titon Holding, tecknat i Italtile. Apropå tråkiga bolag (läs förresten Gustavs läsvärda inlägg på temat idag!), har jag ökat i den brittiska ventilationstillverkaren Titon Holdings. Ökade strax före rapporten som var precis så fin som jag misstänkte, samtidigt som värderingen fortfarande ligger runt p/e 9. I rapporten kunde man också läsa att bolaget har en marknadsandel på hela 75 % för spaltventilation i Sydkorea, där också den verkliga lönsamheten finns. Innehavet har nu passerat min minimigräns på 4 %, och möjligen ökar jag ytterligare något framöver.

För några veckor sedan tecknade jag nyemissionen för den sydafrikanska badrums- och kakeltillverkaren Italtile. Nyemissionen är en del av förvärvet av produktionsverksamheten, med samma huvudägare, och där man tidigare har haft en minoritetspost. Med förvärvet blir man minst sagt dominant på området i landet. Om Cyril Ramaphosa (nu under söndagen 17/12) tar hem ordförandeskapet i ANC kan bättre tider vänta landet, och då kan det här bli intressant... Tecknade fullt, och ökad innehavet med 22 % till drygt 10 %. Tack för övrigt till Avanza som smidigt hanterade nyemissionen digitalt.

Funderar på ökning i den kanadensiska tegeltillverkaren Brampton Brick, som gått trögt på börsen trots en riktigt bra rapport senast. Värderingen ligger nu på ensiffrigt p/e och p/b på 0,6-0,7. Även för mexikanska Femsa har jag funderingar på ökning, inte minst är valutan just nu attraktivt värderad.

Tittar på Frankrike. Ligger som ni ser väldigt tungt i exotiska länder, och mycket lätt i Europa. Är dock lite nyfiken på Frankrike, där mycket händer nu med Macron vid rodret. Kanske kan det ta fart... När jag börjat titta inser jag också att Frankrike kan vara en ingång till Afrika vid sidan av Sydafrika. Men här krävs mer research.

Vad säger du om portfölj och prioriteringar?

söndag 10 december 2017

Funderar på tre innehav


Då och då dyker det upp någon nyhet som sätter frågetecken för ett innehav; en huvudägare eller ledningsperson som säljer stort, en oväntat dålig rapport, något politiskt beslut som påverkar förutsättningarna. Ibland är slutsatserna lätta att dra, ibland är de riktigt svåra. Just nu funderar jag på framtiden för tre innehav, och anledningarna är mycket olika:

B & C Speakers. Företaget har tidigare haft en riktigt stark balansräkning, men efter att en större extrautdelning nu följts av ett helt lånefinansierat förvärv, är jag inte längre lika imponerad av hur ledningen manövrerar finanserna. 

För att stanna kvar som aktieägare behöver jag bättre förstå och tro på förvärvet av högtalartillverkaren Eighteen Sounds. Är det en förstärkning, vilket jag får intrycket av när jag läser högtalarkunniga kommentarer? Eller har man spätt ut de lönsamma högtalarna för konsertlokaler och biografer, där man har en mycket stark marknadsposition (och som var avgörande för mitt köp)? Jag är för dålig på finliret för att kunna bedöma, men spontant är jag skeptisk, och börsen har inte belönat aktien efter att förvärvet presenterades. 

Shoprite. Sydafrikas ledande livsmedelskedja hade en bra månad på börsen under november, men har sedan dragits ner av en redovisningsskandal modell större inom handelskonglomeratet Steinhoff, med samma huvudägare och ordförande som Shoprite. Steinhoffs afrikanska (och i Johannesburg noterade) dotterbolag är (eller var?) dessutom på gång att samla ihop till en majoritetspost i bolaget. Detta efter att ett försök att fusionera verksamheterna havererat tidigare under året.
Självfallet väcker det här frågor. Samtidigt är Shoprite inte en del av Steinhoff-koncernen, utan ett självständigt bolag, med vad som förefaller vara en stark egen identitet. Och det finns inga som helst tecken på att något liknande skulle utspela sig inom bolaget. Jag har valt att behålla, och ser i situationen också en liten förhoppning att huvudägare Christo Wieses imperiebyggande tar stopp, och att detta välmående bolag får fortsätta att stå på egna ben.

Unilever Indonesia är ett riktigt fint företag, med svårslagna konkurrensfördelar, men värderingen är också hög, och bygger på förväntningar om en stabil och god tillväxt. På senare tid har dock tillväxten stannat av, och när jag i samma veva läser att VD:n konstaterar att de stora varumärkena inte längre betyder lika mycket, blir jag fundersam. Även om trenden inte är ny, är det en kommentar värd att notera. Samtidigt jobbar Unilever Indonesia mycket medvetet med lokala varumärken, och man är dessutom klassade som ett av världens mes innovativa företag. Jag har ett riktigt långt tidsperspektiv här, och har betydligt längre till ”sälj”... Men det är en trend att följa.

Vad säger du om mina funderingar? 

Funderar på tre innehav


Då och då dyker det upp någon nyhet som sätter frågetecken för ett innehav; en huvudägare eller ledningsperson som säljer stort, en oväntat dålig rapport, något politiskt beslut som påverkar förutsättningarna. Ibland är slutsatserna lätta att dra, ibland är de riktigt svåra. Just nu funderar jag på framtiden för tre innehav, och anledningarna är mycket olika:

B & C Speakers. Företaget har tidigare haft en riktigt stark balansräkning, men efter att en större extrautdelning nu följts av ett helt lånefinansierat förvärv, är jag inte längre lika imponerad av hur ledningen manövrerar finanserna. 

För att stanna kvar som aktieägare behöver jag bättre förstå och tro på förvärvet av högtalartillverkaren Eighteen SoundsÄr det en förstärkning, vilket jag får intrycket av när jag läser högtalarkunniga kommentarer? Eller har man spätt ut de lönsamma högtalarna för konsertlokaler och biografer, där man har en mycket stark marknadsposition (och som var avgörande för mitt köp)? Jag är för dålig på finliret för att kunna bedöma, men spontant är jag skeptisk, och börsen har inte belönat aktien efter att förvärvet presenterades. 

Shoprite. Sydafrikas ledande livsmedelskedja hade en bra månad på börsen under november, men har sedan dragits ner av en redovisningsskandal modell större inom handelskonglomeratet Steinhoff, med samma huvudägare och ordförande som Shoprite. Steinhoffs afrikanska (och i Johannesburg noterade) dotterbolag är (eller var?) dessutom på gång att samla ihop till en majoritetspost i bolaget. Detta efter att ett försök att fusionera verksamheterna havererat tidigare under året.

Självfallet väcker det här frågor. Samtidigt är Shoprite inte en del av Steinhoff-koncernen, utan ett självständigt bolag, med vad som förefaller vara en stark egen identitet. Och det finns inga som helst tecken på att något liknande skulle utspela sig inom bolaget. Jag har valt att behålla, och ser i situationen också en liten förhoppning att huvudägare Christo Wieses imperiebyggande tar stopp, och att detta välmående bolag får fortsätta att stå på egna ben.

Unilever Indonesia är ett riktigt fint företag, med svårslagna konkurrensfördelar, men värderingen är också hög, och bygger på förväntningar om en stabil och god tillväxt. På senare tid har dock tillväxten stannat av, och när jag i samma veva läser att VD:n konstaterar att de stora varumärkena inte längre betyder lika mycket, blir jag fundersam. Även om trenden inte är ny, är det en kommentar värd att notera. Samtidigt jobbar Unilever Indonesia mycket medvetet med lokala varumärkenoch man är dessutom klassade som ett av världens mes innovativa företag. Jag har ett riktigt långt tidsperspektiv här, och har betydligt längre till ”sälj”... Men det är en trend att följa.

Vad säger du om mina funderingar? 

söndag 3 december 2017

Micro Mechanics - ett ”litet” verktygsföretag


Jag investerar i bolag där jag slipper ta ställning till kommande teknikskiften. Helt enkelt vill jag undvika bolag vars starka marknadsposition bygger på produkter som snart kan gå ur tiden. I värsta fall snabbt, och i alla fall svårförutsägbart när. Svenska Facit var världsbäst på mekaniska räknemaskiner, finska Nokia dominerade den tidiga mobiltelefontillverkningen. Båda gjorde ödesdigra felbedömningar, och båda förpassades på ett brutalt sätt till historieböckerna. Facit vägrade att se de japanska miniräknarna, eller satsade i alla fall inte tillräckligt, Nokia trodde inte på smartphones. Därför finns inte elektronik i min portfölj. Jag har inte kunskapen att förutse teknikskiften, och vill inte gå på pumpen.

Micro Mechanics tillverkar verktyg och kritiska komponenter för halvledarindustrin, som i sin tur tillverkar komponenter som finns i all vår elektroniska utrustning. Det handlar om verktyg mm för framställning av halvledarplattor, och för tillverkning och testning av halvledarkomponenter. Verksamheten startade 1983 i Singapore och har större delen av tiden vuxit med en fin stabilitet. Produktion finns nu i fem länder: Singapore, Malaysia, Filipinerna, Kina och USA, och halva omssättningen finns i Kina och Malaysia.


  • 2003-2008. Företaget börsnoteras 2003, och några år av riktigt stark utveckling följer. Omsättning nästan fördubblas under perioden, och vinsten mer än fördubblas.
  • 2009-2011. Finanskrisen 2009 slår hårt på både omsättning och vinst, men utvecklingen vänder snart uppåt igen.
  • 2012-2014. Utvecklingen går trögt, företaget talar om ökad konkurrens, och osäkerhet runt om på marknaderna. Utvecklingen ser dock inte ut att bero på lägre efterfrågan på halvledare generellt. 
  • 2015- . Åter en period av stark utveckling. Det senaste kvartalet var extremt starkt, omsättningen ökade över 30 %, vinsten över 50 %. 

Vad gör mig intresserad?

Fångar behovet av halvledare, undviker skiften och konsumentmönster. Halvledarindustrin växer, sakta men säkert, och i genomsnitt med några procent per. Företagets produkter behövs dessutom oberoende av vilken teknisk produkt det handlar om. Det här har gjort att man kunnat växa oberoende av om det handlat om smartphones eller Nokias gamla tegelstenar. Som ägare behöver jag inte fundera över vart tekniken tar vägen, och vart kundströmmarna går, så länge halvledarna behövs och företaget åtminstone behåller sina marknadsandelar

Hög lönsamhet, stark marknadsposition? Lönsamheten är god (ROE 27 %) samtidigt som tillväxten varit och är fantastisk. Allt detta talar för att man gör något rätt, och har gjort under en lång tid. Ett djupt teknikkunnande verkar finnas, och kundbasen förefaller vara bred med 600 aktiva kunder. Dock saknas infon  om marknadsandelarna. Konkurrenterna finns, men är enligt företaget få, i alla fall i Asien,  och dessutom sägs ingen ha bredden som Micro Mechanics. Kanske en konkurrensfördel i sig? Vid en titt här hemma förefaller Sandvik att i någon mån överlappa.


Fin historik, stark balansräkning, rimligt pris. Historiken är stark, omsättningen ökar stabilt, balansräkningen saknar räntebärande skulder. Vissa hyreskontrakt finns dock. Lönsamheten imponerar som sagt, trots att 1/3 av tillgångarna är kassa. Kassaflödet betalar allt, och ökar på kassan. 50-60 % av vinsten delas ut och räcker till 3-4 % i direktavkastning. Priset p/e 17-18 kan jag inte se annat än som attraktivt. 

Prisad ledning, ledarskap som äger. Micro Mechanics kontrolleras av grundaren och VD:n Chris Borch, men också övriga ledande befattningshavare, har betydande aktieinnehav. Företaget har dessutom ett antal gånger prisats av Singaporebörsen (inom kategorin smalcap <300 miljoner Singaporedollar) både för ledarskap (best managed board, senast 2017) och för transparens och investor relations.

Vad gör mig tveksam?

Utanför min bekvämlighetszon. Jag känner mig inte helt övertygad att jag i alla delar kan bedöma händelserna i sektorn och företaget. Finns det någon punkt i halvledarnas utveckling där företaget kan få problem, t ex? Redan i analysen ser jag mina begränsningar, jag har t ex svårt att värdera hur spelplanen i alla delar ser ut, vilka som är konkurrenter i olika delar osv.

Har man moat? Hur starka är konkurrensfördelarna, och hur mycket handlar företagets fina utveckling om att man seglat på en positiv trend? Består konkurrensfördelarna den dag marknaden viker? Något som talar till företagets fördel är att man klarade finanskrisen utan förlustår, och med bara ett litet hack i tillväxtkurvan 2009. Redan 2010 var omsättningen större än 2008. Utvecklingen 2012-14 visar dock på att man lever på en mycket konkurrensutsatt marknad.

Jag har köpt en post på ca 8 % av portföljen. Utveckling, pris, och möjligheten att fånga teknikutvecklingen utan att behöva bedöma kommande teknikskiften tilltalar mig. Lönsamhet och historik talar för att man gör mycket rätt, och får kompensera för svårigheterna att värdera spelplanen och konkurrensen.

Aktien handlas på börsen i Singapore, vilket ger maxcourtage, dessutom gäller förvaring i traditionell depå. Men ingen källskatt kompenserar!

Vad säger du?