tisdag 29 november 2016

10 år som aktieägare idag - vad har jag lärt mig?


Den 29 november 2006 köpte jag min första aktie, BioInvent. Jag sålde den några timmar senare med helt ok förtjänst. Jag tänkte att day trade kunde vara värt att testa, men insåg snart att det inte var min grej, framför allt eftersom jag jobbade hela dagarna och missade de snabba rörelserna på börsen. Istället övergick jag till vad man kan kalla förhoppningsföretag. Mest handlade det om läkemedel, naturresurser och innovativa teknikbolag.

Innan vi fortsätter ska jag väl tillägga att jag också gjorde en hel del bra affärer också inledningsvis, och har på totalen gjort en fin förtjänst

Men vad var det då jag sökte lyckan i:

Artimplant var ett av de första företag jag köpte aktier i. Företaget, som jobbade med implantat tillverkade av biomaterial, fick aldrig det verkliga genombrottet. Istället drabbades man av stämningar från patienter, vilket till slut ledde till konkurs. Jag köpte och sålde i omgångar, och gjorde inledningsvis helt ok vinst. Men på totalen kan den här investeringen bara sammanfattas med ett stort minustecken, även om jag lämnade före konkursen.

SwitchCore var ett annat av mina tidiga köp. Företaget utvecklade avancerad elektronik för dataväxlar, men produkterna fick aldrig genomslag. Det hela slutade med att man sålde verksamheten för nästan ingenting och kvar blev bara förlusterna. Jag sålde när jag redan förlorat för mycket.

Fingerprint tog också plats i portföljen. Men det gick trögt, och jag sålde med förlust. Vad innehavet skulle varit värt nu har jag avstått från att räkna på.

Northland Resources var en något senare investering. Behöver inte beskrivas. Mina affärer gick inledningsvis riktigt bra. Köpte på ca 6 kr och sålde på dubbla och tredubbla. Men mycket vill ha mer, så när aktien gått ner kraftigt köpte jag på mig mer. Ja och sen vet alla hur det gick. Ett fint avdrag i deklarationen blev resultatet. Faktum är dock att jag just inte förlorat pengar på företaget, vilket ju är lite av en prestation!

Det finns några till, och jag ska inte trötta ut med fler. Egentligen finns det bara ett förhoppningsföretag som jag verkligen tjänat pengar på: Sensys trafic. Jag köpte första gången 2008, och har varit med på hela berg och dalbanan: från förhoppningar om storaffär i Mellanöstern (som gick om intet), till botten och nästan kk, och så småningom ny affär med Trafikverket och fusion med Gatso. Jag fyllde på nära botten, och sålde en hel del nära toppen förra året.

Ja vad har jag då lärt mig, ja en hel del. Man skulle kunna sammanfatta i tre punkter:

Lärdom 1: jag ska förstå verksamheten och kunna bedöma utvecklingen.

Lärdom 2: företaget ska visa att det kan generera kassaflöde.

Lärdom 3: vara långsiktig!

Ur dessa lärdomar har sedan mina nuvarande kriterier vuxit fram de senaste åren, där tillväxt, låg skuldsättning och geografisk spridning, är viktiga kompletteringar.

Lärdomarna har kommit i portioner, och principerna har utvecklats allt eftersom. Tilläggas ska väl att jag också haft perioder då jag knappast alls hunnit ägna min portfölj någon tid. Utan dessa lågintensiva perioder hade nog principerna mognat snabbare. Och utan misstagen, inga lärdomar!

Har du gjort en liknande resa?

söndag 27 november 2016

Pizzakampen fortsätter: Är du redo för en Koti Pizza?


Dags för en ny pizzakamp. För en tid sedan så jämförde jag Boston Pizza med mitt innehav i den kanadensiska restaurangkedjan Imvescor. Både föll väl ut, och valet avgörs mycket av om man uppskattar Boston Pizzas höga utdelning, eller föredrar den potential som finns i skuldfria Imvescor.

Den här gången beger vi oss österut mot Finland för att titta på Koti Pizza, som får utmana både Imvescor och Boston Pizza.

Koti Pizza är Finlands svar på de många frachiseföretag inom pizza som växt fram värden över. Förutom drygt 250 pizzarestauranger, som genomgående drivs som franchise, levererar företaget råvaror till pizzarestaurangerna, men även till andra restauranger och kaféer. Till detta lägger man nu en restaurangkedja som ska servera mexikansk mat. Efter en lyckad försöksperiod i egen regi, rullas den nu ut som franchise.

Företaget har en historia med hög skuldsättning. I årsredovisningen 2014 var skulderna nästan lika stora som tillgångarna. För att stärka företaget finansiellt genomfördes en börsintroduktion under 2015. Med kapitalet har skulderna halverats, och räntekostnaderna mer än så. Skuldsättningen är nere i nettoskuld/EBITDA under 2, alltså helt klart hanterbart. Det här har såklart också förbättrat kassaflöde och lönsamhet. Nöjer mig med att visa kassaflödet för det senaste halvåret, först då som det nått sin stabilitet. Värt att notera är att utdelningen är för helår. Kassaflödet betalar alltså mer än väl räntor, investeringar och utdelning.


Samtidigt har man jobbat aktivt med att utveckla koncept, menyer och visuell design, något som också ser ut att ge resultat. Företaget växer fantastiskt fint, de senaste två kvartalen redovisar jämförbara restauranger ökad försäljning med över 15 %. Tillsammans med en fin utveckling även för företagets restaurangleveranser, utvecklas rörelseresultatet ännu bättre.

Utdelningen motsvarar en direktavkastning på närmare 4 %. Även om kassaflödet (just nu) ser ut att klara det, hade jag hellre sett att man prioriterat ytterligare avbetalning av skulderna.

Så till jämförelsen:

Storlek och verksamhet. Koti Pizza är sett till antalet enheter något större än Imvescor, men omsätter bara ungefär hälften så mycket per restaurang. Likheterna finns också i att man har ett ben i distribution av råvaror.  Imvescor jobbar med flera varumärken, Koti Pizza och Boston pizza bara med ett.

Tillväxt och lönsamhet. Företagets utveckling visar stora likheter med Imvescor. Båda har tagit tag i sin skuldsättning genom nyemissioner. Båda har också inlett ett medvetet arbete med att utveckla koncept och restauranger, och har stängt ett antal olönsamma enheter som en del i ett effektiviseringsarbete. Koti Pizza tänker sig att åter börja öka antalet restauranger, och är som sagt i startgroparna med sitt nya mexikanska koncept. Företaget visar dock till skillnad från sina kanadensiska motsvarigheter en stark tillväxt för jämförbara restauranger.

Effektivitet och lönsamhet. Här är det mest rimligt att jämföra frachisesegmenten för Imvescor och Koti. Båda företagen redovisar vissa koncernövergripande kostnader som egna segment, men vi bortser från dessa (med brister som kan följa.) Rörelsemarginalen för Koti är lägre, runt 45 %, mot drygt 60 % för Imvescor. En förklaring kan såklart var Imvescors  licensiering av varumärkena för färdigmat, en ofta lönsam affärsidé. Eftersom Koti bara redovisar EBIT per segment, och inte specificerar kostnaderna, är det svårt att avgöra var den lägre lönsamheten ligger. Kanske handlar det om den lägre omsättningen per enhet? ROE ligger för båda företagen kring 12-14%, men är inte helt jämförbar eftersom Koti är betydligt högre skuldsatt.

Värdering. Koti pizza handlas till runt p/e 16-17, det vill säga marginellt högre än Imvescor. Och där någonstans ligger också i praktiken Boston Pizza.

Tycker att Koti Pizza står sig bra i jämförelsen. Tillväxten är riktigt fin och företaget har verkligen momentum för tillfället. Och så kan det nog fortsätta, framför allt om också det mexikanska konceptet slår rot.

Efter att ha testat en pizza för ett par veckor sedan, är jag också helt övertygad om att maten håller måttet! Så långt skulle man nog också klara den svenska marknaden. Däremot tvivlar jag på att man skulle kunna hålla samma marginaler. Med många konkurrenskraftiga fristående pizzerior skulle ett startpris på 9 euro knappast fungera. Hur som helst, med den fina tillväxten, och en prislapp på samma nivå som Imvescor, är Koti intressant. En ökad geografisk spridning i portföljen skulle inte heller vara fel. Det som talar emot är den högre skuldsättningen och marginalen som förefaller lägre. Jag ska fundera.

torsdag 24 november 2016

Funderingar inför #uppesittarkväll - handla på valutadip?


Den här månaden påverkar valutasvängningarna mina prioriteringar mer än på länge. Kronan har blivit allt svagare, och framför allt är det dollarn som blivit dyr. Med en kurs på 9,20-9,30 kommer jag den här månaden att ligga lågt med mina direktnoterade USA-aktier, som alla också gått bra på börsen. Samma sak gäller Atlas Copco.

Den kanadensiska dollarn har inte stigit till så skrämmande nivåer, men portföljen ligger redan väl tungt i Kanada. Nej, det lutar istället åt att öka i mina mer exotiska innehav. Här har vi också noteringar i USD, men samtidigt sjunkande kurser pga sjunkande värde på de inhemska valutorna. De tre aktier jag särskilt funderar på är:

HDFC bank. Aktien har sjunkit i värde med runt 10% sedan presidentvalet i USA, varav sådär 3 % handlar om att den indiska rupien försvagats. Eftersom det inte finns några stora negativa nyheter, är nedgången sannolikt en effekt av att bankaktier i väst blir mer intressanta med förväntat högre räntor. Samtidigt är de indiska räntorna på väg nedåt. Hur som helst, en av historiskt få dippar som kanske ska användas?

Mexikanska Femsa, som bland annat producerar Coca Cola, har som sagt tappat kraftigt. Mitt dollarnoterade innehav har tappat ca 15 % sedan dagen före presidentvalet, varav runt 2/3 beror på pesons fall. Köpläge i ett riktigt fint bolag är min bedömning.

Och så funderar jag lite på den chilenska vinproducenten Concha y toro, som i kronor räknat legat stilla sedan jag skrev om och köpte aktien i september/oktober. Värderingen är fin.
Vin, bank eller Coca cola, vad säger ni?

söndag 20 november 2016

Sålt Peab med 114 % i vinst! - långsiktighet lönar sig!


Peab har varit varit långlivad i portföljen. Om man bortser från att jag sålde och köpte några gånger under 2008-09, har jag ägt aktien sedan årsskiftet 2009/10. Under en tid har jag dock övervägt att avveckla, jag är nämligen övertygad om att det finns investeringar som har betydligt större potential.

Tittar man på omsättning och marginal är det tydligt att företaget har stagnerat. Samtidigt har värderingen över en längre tid blivit allt högre. Strax före den senaste rapporten låg värderingen på 23-24, vilket är ungefär det dubbla mot vad jag en gång betalade. Det här är en värdering som är svår att motivera. Ja det finns såklart förhoppningar, men det är ju just förhoppningar.



Den 7 november, d v s före kvartalsrapporten, sålde jag för 75,80 kr. Sett till en genomsnittlig inköpskurs på drygt 41 kr, blev vinsten över 83 %. Till det får man lägga utdelningar som motsvarar 31 % av inköpskostnaden. Före skatt (ja den har tidigare legat i depå) blev vinsten 114 %!

För pengarna investerade jag i vad jag trodde skulle vara vinnare med Hillary Clinton som president. Jag ökade försiktigt i Atlas Copco och Illinois Tool Works, som jag bedömde skulle haft mest att vinna på en frihandelsvänlig president. Jag gick också in med en liten post i mexikanska Femsa, som producerar för Coca Cola i Mexiko och stora delar av Latinamerika, och dessutom driver bl.a. en detaljhandelskedja. Har länge tittat på företaget, vars kurs hållits tillbaka av rädslan för en seger för Donald Trump. Så här i efterhand var det såklart inte någon klok investering på kort sikt, aktien och den mexikanska peson har fortsatt att falla. Har i det läget ökat något, eftersom jag är övertygad om att det är köpläge i en långsiktigt bra investering. Det kommer för övrigt en genomgång av företaget framöver.

Med pengar från försäljningen av Peab har jag senare också ökat försiktigt i Andrew Peller och CanaDream. Sedan jag kommenterade innehavet senast har jag också fortsatt att öka i Starbucks, HDFC Bank, och i möbeltillverkaren Flexsteel. Det sistnämnda företaget lämnade en relativt svag rapport, men föll oproportionellt mycket. Återhämtning efter Trumps seger är dock fantastisk, och aktien handlas nu högre än precis före kvartalsrapporten.

Sist men inte minst, jag har köpt ett mikrolitet innehav i Pacific safety products. Företaget som jag lovade att köpa in mig i om Trump vann valet. Och det gjorde han ju... Faktum är att aktien stigit runt 10 % sedan dess. Innehavet ligger för övrigt i en aktiedepå utanför "portföljen". Hög risk är orsaken.

Passar också på att lansera en nyhet i bloggen. Från och med nu finns en sida där jag kontinuerligt sammanfattar status för företagen (”status” i menyraden), med en kort kommentar till den senaste rapporten. Än så länge saknas de svenska innehaven, men de kommer.

söndag 13 november 2016

Mercado Libre - Argentinsk Tradera som växer mot skyn?


Internet har i grunden förändrat vårt samhälle, ja det är slitna ord, men sällan blir de så tydliga  som när vi kommer till vår konsumtion. För ett ett par årtionden sedan var vi i princip hänvisade till butiker. Ja postorder fanns också, där man efter att ha fått en katalog hem i brevlådan kunde göra sin beställning per post. Och ville man köpa begagnat kunde man kolla in annonserna i tidningen, eller invänta föräldraföreningens nästa bytardag i skolan. Mycket har hänt sedan dess, idag är eBay och Tradera (numera ägt av eBay) självklarheter i våra liv. Inte minst för oss småbarnsföräldrar som ständigt ska köpa (vinter)kläder till våra barn är det här såklart fantastiskt. Och för vårt klot är det inte heller så tokigt, när vi lättare kan utbyta begagnade varor.

Tillbaka till Sydamerika och Argentina. Där finns företaget MercadoLibre, bildat 1999 av Marcos Galperin, som fortfarande är storägare och VD. Upplägget är detsamma som för eBay, som för övrigt också varit storägare, men nyligen minskat sitt innehav från 18 % till 6 %. Företaget har nästan 160 miljoner registrerade användare, och är det e-handelsföretag i Latinamerika som har överlägset flest unika besökare, nästan tre gånger så många som närmaste konkurrent. Och för att skjuta hål på min inledning, 90 % av produkterna är nya, och bara en bråkdel säljs genom budgivning.

Innan vi fortsätter: ett stort tack till Gustavs aktieblogg som uppmärksammade mig på det här företaget. Det borde såklart ha varit med i min genomgång av Argentina för ett par månader sedan.


MercadoLibre, med med drygt 80 % av omsättningen i Argentina (37 %) och Brasilien (45 %), har på några få år utvecklats till en verklig gigant i Sydamerika. Omsättningen är uppe i över 6 miljarder kronor, och den växer snabbt. På 10 år har omsättningen tiodubblats, och det senaste kvartalet steg den med 37 % (förstärkt av en allt starkare brasiliansk valuta). Detta trots att man finns på marknader med både hög inflation och svaga valutor, och företaget redovisar i USD.

Just nu är dessa problem störst i Venezuela, där MercadoLibre har 6 % av sin omsättning. Landet befinner sig i en mycket knepig politisk situation, med en konflikt mellan presidenten och parlamentet, som tillhör olika politiska läger. Dessutom lider landet av hyperinflation som man har svårt att få ordning på. Även den Argentinska peson har sjunkit kraftigt i värde sedan den släpptes fri i slutet av 2015. Argentina är dock sannolikt på väg mot en ökad ekonomisk stabilitet, även om inflationen fortfarande är hög (ca 35 %). Under långa perioder har också en försvagning av den brasilianska valutan dämpat omsättningen.

MercadoLibre växer som sagt extremt snabbt, och bakom detta finns såklart starka tillväxtfaktorer och drivkrafter:

En snabb utbyggnad av internet i Argentina och Brasilien lär vara en viktig faktor bakom företagets snabba expansion. I Argentina har idag runt 80 % av befolkningen tillgång till internet, i Brasilien ungefär 2/3. Det är i nivå med eller högre än länder som Italien, Spanien och Grekland. Även om den här drivkraften kanske passerat sin topp i Argentina och Brasilien, finns det en lång rad länder att växa i där inte utbyggnaden inte nått samma nivåer.

Nya produkter, ökad konsumtion per registrerad kund. De registrerade kundernas trafik har ökat kraftigt på senare tid. Just nu ligger antalet slutförda köp cirka 40 % högre än för ett år sedan, samtidigt som antalet nya användare ökar med 15-20 %, dock något avtagande på slutet. En butikskedja skulle tala om att både trafik och nota ökar. Det här är en dramatisk förbättring på kort tid, sannolikt kopplat till företagets nya tjänster för betalning och transport, som tagit ordentlig fart. Baksidan är att de nya växande tjänsterna pressar marginalerna.


Som framgår av grafen pressas marginalerna också av ytterligare ett par faktorer:

Nedskrivning i Venezuela. Inflationen i landet har tvingat företaget att skriva ner sina tillgångar. Framför allt förklarar det pressen på marginalen under 2014, men även 2015 och 2016 har påverkats.

Ökade utvecklingskostnader. Företaget satsar allt mer på utvecklingen, sannolikt kopplat till  expansion och nya tjänster. Som jag konstaterade redan i min genomgång av Argentina har lönekostnaderna stigit kraftigt i landet efter det att man släppte valutan fri, möjligen kan det vara en effekt också för MercadoLibre.


Finanserna är starka. Kassaflödet från verksamheten, som växer varje år, finansierar investeringar i verksamheten och den lilla utdelningen på några tiondels %. Sett i bolagets redovisningsvaluta USD har dock kassaflödet på senare år påverkats av de sydamerikanska valutornas sjunkande värde. En trevlig detalj är för övrigt att företaget saknar nettoskuld.

Att uppvisa en tillväxt på MercadoLibres nivåer, trots valutaproblematiken, visar såklart på en otrolig styrka. MercadoLibre har en extremt stark marknadsposition, som gynnats av att man inte har eBay som konkurrent på kontinenten. Företaget har som sagt nästan tre gånger så många besökare som närmaste konkurrent. eBays kraftigt minskade innehav i företag väcker dock frågor om framtiden. Risken finns såklart att de eller någon annan stor aktör (t ex Amazon) ökar sin marknadsnärvaro, t ex genom förvärv. Ett möjligt scenario är också att företaget blir uppköpt av någon internationell aktör, men med dagens prislapp är det kanske mindre sannolikt.

Värderingen är mycket hög. Med ett pris på cirka p/e 55 har marknaden redan intecknat en fortsatt extrem tillväxt, och den kan det bli svår att leva upp till även utan eBay som konkurrent. Dessutom har internetuppbyggnaden i Argentina och Brasilien som sagt redan tagit de stora stegen. Med hänsyn till dessa faktorer, att marginalerna har pressats på senare år, och att valutariskerna är stora, är min slutsats att aktien pressats upp för högt. Men vid p/e 30-40 tycker jag att detta kvalitetsföretag börjar att bli intressant, som för övrigt finns i Arisaig partners latinamerikafond, i sig en kvalitetsstämpel.

Och bilden, ja den har framtidsinvesteringen tagit själv i Buenos Aires för några år sedan.

fredag 11 november 2016

Påverkar valet av Trump ekonomin?



Efter att ha läst några blogginlägg på temat Trump de senaste dagarna, kan jag inte låta bli att också reflektera över det som hänt. Många, och även på Twitter, drar slutsatsen att allt är lugnt nu. Det här blir inte nog inte så farligt, eller det kanske till och med blir bra.

Vi vet ännu väldigt lite om vad som kommer att hända, mer än att USA kommer att få en president som gått till val på ett program som med snälla ord kan beskrivas som populistiskt. Ja, där finns också drag av den retorik som fascismen hållit sig med. Retorik om nationens förträfflighet som de styrande misskött, och som nu ska återupprättas. "Make America great again" sammanfattar det mer än väl. Att lägga skulden på det främmande, att vilja sluta sig mot omvärlden, bekräftar ytterligare de fascistiska dragen.

Vi som bloggar om aktier och ekonomi tangerar såklart politik. Det är ofrånkomligt. Den politik som förs påverkar i allra högsta grad ekonomins utveckling, och möjligheten att på lång sikt få en god avkastning på sin investering. Det är därför jag vänder mig emot tankegångar som att allt rullar på nu. Låt mig utveckla:

Att sluta sig leder inte till välstånd. Exemplen är många på hur länder som sluter sig med tiden stagnerar och går bakåt. Ett av de kanske mest talande exemplen är Argentina. Som jag skrivit om tidigare var landet för hundra år sedan ett av världens rikaste, innan en nationalistisk och protektionistisk politik personifierad av Juan Peron gjorde slut på det. Ja, det finns mer att läsa om det. Likheterna med Trump är uppenbara. Exemplen på länder som trott på öppenhet, och som det gått bra för är många, t ex Sverige.

När Trump nu vill förhandla om Nafta sätter det förutsättningarna i gungning, framför allt för Mexikos inte oansenliga ekonomi, som också är en viktig kugge i den samlade latinamerikanska ekonomin. Än värre är om hans aggressiva retorik mot Kina blir verklighet och sätter tydliga avtryck i politiken. Ja och så det internationella handelsprotokollet förstås, som man absolut kan ha invändningar emot.

Klimatet och våra ängsliga resurser. När resten världen inser att medeltemperaturen stiger, och de ändliga resurserna är just ändliga, förnekar den tillträdande administrationen klimathotets existens. När resten av världen jobbar på att utveckla nya tekniker och förnyelsebara bränslen, tänker USA snart på att hacka mer kol igen, och på hur man kan få upp den sista oljan. Det här kan såklart ge fart på vissa aktier inom dessa sektorer, men innebär knappast någon ökad konkurrenskraft långsiktigt. Det är som att kissa i byxorna, varmt nu, kallt sen. Och det ger ju knappast långsiktig tillväxt.

Stimulanser, försvar och underskott. Nationalekonomi är komplext. Det gäller kort sagt att stimulera när det går trögt, och att hålla igen när det snurrar. Obama gjorde det där rätt så bra. Trump har gått till val på stora skattesänkningar, såklart ofinansierade, och talar om hur många nya jobb det ska ge. Men stimulans med finanspolitiken kan ju få effekter på penningpolitiken. Vad blir t ex den sammantagna effekten om FED motverkar med en högre räntebana?

Och så försvaret. Trump talar om ett mindre aktivt USA och samtidigt om att satsa på försvaret. Nya lån och i praktiken stimulanser till försvarsindustrin kan såklart få fart på ett och annat företag, i alla fall kortsiktigt. Men åter, det är knappast heller så man bygger långsiktig och hållbar tillväxt.

tisdag 8 november 2016

eWork lånar till utdelningen


Vinst och kassaflöde. Båda behövs för att ett företag långsiktigt ska kunna betala växande utdelning till sina ägare. Det är därför som jag alltid i mina genomgångar tittar på hur kassaflödet utvecklats, eller närmare bestämt, att kassaflödet från verksamheten kan finansiera löpande investeringar, utdelning och eventuella återköp av aktier. För större investeringar och förvärv kan såklart upplåning vara aktuell, men det löpande ska man klara.

Konsultförmedlaren eWork har blivit populär på börsen, drygt 2500 ägare hos Avanza är ett exempel på det. Företaget visar en fin utveckling, det senaste kvartalet med en omsättning som ökade 25 %. Och vinsterna följer i stort med. Med en verksamhet som inte kräver några investeringar, kan det då tyckas självklart att nästan hela vinsten kan delas ut till ägarna. Men kravet på kapital är större än man kan tro, alla betalningar till och för konsulter går nämligen via företaget.


Kundfordringar och leverantörsskulder i balansräkningen ligger på 1,7 - 1,8 mdr kronor. På senare år är det också tydligt att kundfordringarna (resultatförda och förväntade inbetalningar från kunder) ökat i snabbare takt än leverantörsskulder (kostnader för konsulter som ännu inte fått betalt), vilket talar för att inbetalningarna släpar efter. Det här syns också i kassaflödet från verksamheten, som trots den fina vinstutvecklingen försämrats de senaste åren, och 2015 var det t o m negativt. I och för sig inte konstigt för ett företag som växer snabbt.

Den stora omsättningen ställer som sagt krav på kapital. I den mån företaget inte bättre än idag förmår att omvandla fordringar till kassaflöde, måste man ha ett kapital som buffert. Här har man istället valt att först (2015) göra en extra utdelning på 2,00 kr (på då ordinarie 2,50 kr) och sedan höja utdelningen till 3,25 kr 2016. Över två år har det här belastat kassaflödet med runt 47 miljoner kronor extra. För att finansiera detta har man tagit upp lån på totalt 70 miljoner, och gått från att vara skuldfria i årsredovisningen 2014, till en skuldsättningsgrad på drygt 60 %. Och detta kostar ju räntekostnader helt i onödan. Inte så man bygger långsiktig utdelning, tycker jag.

Eller vad tycker du? Och hur mycket tittar du på kassaflödet?

söndag 6 november 2016

Presidentvalet kan sluta oavgjort - och jag satsar på skyddsvästar och gasmasker vid Trump-seger



På tisdag röstar världens mäktigaste land om vem som ska efterträda den briljante Barack Obama, detta efter en kamp som lär vara den mest bisarra i modern tid. Trump har sprutat ur sig uttalanden som vart och ett borde göra vilken kandidat som helst politiskt stendöd. Men inte, och med de senaste mailturerna kring Clinton, finns fortfarande risken att denna man faktiskt kliver in i vita huset i januari. Hemska tanke.

Ja vad ska man då investera i om Trump skulle stå som segrare. Mycket skrivs så klart om detta, och jag ska undvika att slå in öppna dörrar. Men det finns väl åtminstone tre sektorer som har möjlighet att dra nytta av en Trump-seger:

Industri relaterad till försvar, vapen och säkerhet. "Make America great again": Militärmakten ska byggas ut, vapenlagarna ska vara liberala.

Oljeindustrin. För att hårdra: det ska borras med alla tänkbara tekniker på alla ställen där det är möjligt. Och växthuseffekten finns ju inte enligt Trump.

Betongindustri. Ska verkligen en mur byggas mot Mexiko kommer det utan tvekan att krävas enorma mängder betong

Det finns såklart en mängd företag som kan sorteras in under dessa kategorier. Men jag har plockat ut ett litet kanadensiskt företag med momentum i USA, och som lär kunna accelerera vid en Trump-seger.

Pacific safety products är ett kanadensiskt företag med tillverkning och försäljning av skyddsvästar, gasmasker, militärkläder och andra tillbehör som militär och polis kan tänkas behöva. Företaget har ungefär halva omsättningen i Kanada, framför allt genom längre kontrakt med myndigheter på olika nivåer. Den stora tillväxten finns dock utanför Kanada, där USA förefaller vara den dominerande marknaden. Tillväxten utanför Kanada var över 50 % föregående verksamhetsår.


Företaget har efter ett antal riktigt jobbiga år kommit på fötter och ökar omsättningen år för år. Rörelsemarginalen var under förra året ansträngd, något som bland annat förklaras av ökade kostnader för utveckling, marknadsföring m m. Det senare inte minst för att fortsätta växa på USA-marknaden.

Företaget har i princip ingen nettoskuld och kassaflödet från verksamheten för 2016 är positivt. Dock varierar resultatet stort från kvartal till kvartal. Med fortsatt ökad volym lär vinsten kunna stiga fint.

Med Trump som president kommer USA:s vapenlagar att förbli liberala, och de initiativ som tagits av Obama lär vara historia blott. Fler vapen och ökade behov av skyddsvästar är såklart vad det här företaget drömmer om. Värderingen p/e 6 är attraktiv, även om den också innehåller en betydande positiv skattepost, relaterad till företagets tidigare förluster.

Och hur ser det då ut inför valet på tisdag? Ja då behöver man titta på hur de 538 elektorsrösterna kan komma att fördelas. Efter att ha tittat på opinionsundersökningar på deltstatsnivå är det bara att konstatera att det är mycket jämnt, möjligen har Clinton en liten fördel. Räknar med att Trump vinner jämna men troliga stater som Iowa, Ohio, Nevada och Arizona, och dessutom lilla New Hampshire (där han ser ut att ha tagit ledningen). Det sistnämnda påverkar matematiken en hel del. Räknar samtidigt med att Clinton vinner jämna stater som Pennsylvania, Colorado och Virginia. Då avgörs det i Florida där Clinton har ett visst försprång. Tips: Clinton vinner med 298-240.



Allt annat lika på kartan, men förlust i Colorado och Pennsylvania för Clinton (där Trump för övrigt knappat in) så blir det lika, 269-269. Samma sak om hon förlorar Florida, men vinner i Colorado och Pennsylvania. Då väljer representanthuset president, med en röst per stat, och mycket talar för att Trump vinner. Senaten utser vice president, och där kan demokraterna komma att ha majoritet.

Kuriosa i sammanhanget är att två stater som brukar rösta på segraren, Nevada och Ohio, nu ser ut att rösta på Trump. Ohio har för övrigt inte röstat på en förlorare sedan 1960. Men man ska kanske inte fundera för mycket på historia...  Hur som helst, upplagt för en rysare är det.

Och vid Trump-seger: då trycker jag på onsdag på köpknappen för Pacific safety products.

torsdag 3 november 2016

Fint kvartal för Starbucks - men tillväxten kunde ha varit bättre


Starbucks redovisade en fin kvartalsrapport, omsättningen ökade med 16 %, men då ska man ta hänsyn till att kvartalet innehöll en 14:e vecka. Justerat för den blev tillväxten lite mer måttliga 7,6 % (min beräkning). Alltså bara något bättre än förra kvartalet. Samtidigt steg marginalen till 21,5 % (+1,8 %). Försäljningen i jämförbara butiker ökade med 4 %, mot förväntade nästan 5 %. Kunderna handlar mer (+5%), men sjunker till antalet (-1%). Starbucks nya lojalitetsprogram, med fokus på inköpets storlek och inte antal besök, verkar ha fungerat som incitament.

Tillväxten i Asien fortsätter, omsättningen ökade med 19 % (justerat för den 14:e veckan) driven av nästan 1000 nya butiker under de senaste 12 månaderna. Samtidigt steg marginalen till 22,9% (+3,0). Shanghai är nu för övrigt den stad i världen som har flest Starbuckscaféer, 500 st!

Gillar. Företagets segment chanel development (butiksförsäljning) visade en rörelsemarginal på över 47 % (+4).

Gillar inte. Återköpen av aktier ökade under året, och samtidigt lånar man. Det skulle man inte behöva göra med det fantastiskt fina kassaflödet som dessutom utvecklas fint.

Värt att hålla ögonen på. Asien gick fint, men jämförbara butiker stod nästan stilla.

Under konferenssamtalet har vi också fått veta att det kommer att öppnas ett rosteri också i Europa, dock ännu inte klart var. Det var en nyhet i alla fall för mig.

Icke att förglömma, utdelningen höjs med 25 % till 1 dollar per aktie och år!

Annons