lördag 9 november 2019

Portföljrapport: SCA:s skog uppvärderas, min kassa växer



En månad som gått riktigt bra, trots det tappar jag avstånd till Stockholmsbörsen. Så är det just nu, och även om jag inleder det här inlägget så, är det inget jag fäster särskilt stor vikt vid. Riktigt kul däremot är att SCA kommer att skriva upp värdet på sin skog med det dubbla! Jag var inne på det i våras när jag jämförde SCA och Holmen, men det kom snabbare än anat! Och aktien har såklart följt med uppåt. Det enda smolket är väl att jag inte höjde upp innehavets storlek mer...

Rapporterna för tredje kvartalet (i de rätt få fall mina innehav redovisar per kvartal), har sett helt ok ut, och framför allt har LEM holdings (sensorer, Schweiz) och Micro Mechanics (verktyg för halvledare, Singapore), stigit på sina rapporter.

Bank Rakyat ut, defensiv indonesier in. Bank Rakyat (Indonesen) har lämnat ett par mindre starka rapporter, inte minst har man redovisat en sjunkande räntemarginal. Analytikerna tror att det vänder, när inlåningen åter väntas bli billigare, efter att den blivit dyrare i samband med centralbankens höjningar förra året. Men det var framför allt kraftigt ökande dåliga företagslån som blev spiken. Sammantaget är bolaget inte lika attraktivt som när jag köpte; sämre krediter, lägre tillväxt, men högre värdering. Jag sålde allt med närmare +70 % i avkastning, och därmed lämnade mitt första telefonhandlade innehav portföljen efter nästan 3 år.

Under veckan tog istället ett defensivt livsmedelsbolag från Singapore plats i portföljen, nästan hela omsättningen finns dock i Indonesien, och därmed blir det lite ersättare till Rakyat. Men mer om bolaget om några veckor.

Ökat i Alaris. Sydafrikanska antenntillverkaren Alaris presterar riktigt fint, och inte minst växer det finska dotterbolaget starkt. Militärantenner som bland annat används mot drönare, ligger helt rätt i tiden, något som VD också uttrycker tydligt (se intervju med VD). Trots detta, trots att man är en av de starkare spelarna på området, och trots att bara en bråkdel av omsättningen finns i Sydafrika, så ligger värderingen och stampar kring p/e 5-6. När ska marknaden förstå? Jag har dubblat mitt innehav!

Kassan är just nu uppe i 8-9 %, men planen är att den ska halveras den närmaste tiden.

Fokus på Indonesien har det varit efter att jag sålde Rakyat, och jag skulle gärna hitta något bolag till där. Annars har jag ett par brittiska bolag på listan över djupare analyser, med tanken att det kan bli fortsatt stökigt där med tidigt nyval och eventuell hård Brexit.

lördag 2 november 2019

Bell Equipment - Deeres tunga partner i Sydafrika


Sydafrika är spännande att gräva i; dels därför att man såklart är ingången till Afrika, men framför allt därför att man har ett näringsliv med i stora delar riktigt hög kvalitet. Man har också de regelverk som krävs. Samtidigt har man en stökig och tidvis oförutsägbar politik, en skyhög arbetslöshet, höga skulder, och en mycket stor kriminalitet, förutsättningar som skrämmer bort många investerare. Säkert också kryddat med att många har Zimbabwes felsteg i bakhuvudet. 

Det här har tryckt ner värderingen på många bolag, kanske också när det är mindre motiverat, och framför allt är det många mindre bolag som kommit ner i en värdering som är sanslöst låg. Ja vi talar om p/e-tal under 5 och långt under eget kapital... Kan man i den miljön hitta bolag som också jobbar på en internationell marknad, ja då är det högintressant!

Jag fastnade snabbt för Bell Equipment, tillverkare och försäljare av sådant som dumprar och schaktmaskiner. Bolaget har en historia som går tillbaka till 1950-talet, då och under många år med fokus på innovativa (?) jordbruksmaskiner. Under apartheidåren, och den isolering som följde, blev gruvindustrin under 1980-talet tvungen finansiera utvecklingen av en egen dumper, och det var Bell som gjorde jobbet. När sedan apartheid föll gav man sig ut i världen.


Korta fakta

Market cap: ca 500 mnkr
Direktavkastning: ca 5 %
Handel: noterat i Johannesburg, men kan handlas i Tyskland och ägas i ISK eller kapitalförsäkring 

Det här gör mig intresserad:

Billigt. Prislappen är såklart det som lockar. Ett bolag som handlas under p/e 3 och kring 25-30 % av eget kapital (p/b) är ofta i mycket dåligt skick. När jag ser sådana nyckeltal räknar jag med att få läsa om en ledning som totalt misslyckats, som gjort grova felbedömningar, ja som t o m kanske ägnat sig åt tveksamheter av något slag. Jag räknar nog också med att bolaget finns i en bransch som ligger helt fel i megatrenderna, och som försöker hitta sin väg framåt för att alls överleva. Men det jag hittar här är ett bolag som mår rätt ok, som har en tydlig nisch (dumprar), som har en stark position på hemmamarknaden, och som på senare tid växer.

Värt att notera också är att värderingen historiskt varit långt mycket högre. Tittar man på de senaste 10 åren rör man sig någonstans kring p/e 10-12.

John Deere är storägare. USA-giganten John Deere äger 31 % av bolaget. Att detta välrenomerade storbolag (och Warren Buffets storfavorit!) väljer pyttelilla Bell som sin partner talar för kvalitet. Sannolikt vill man säkra Bells stora distributionsnät i Sydafrika för sina egna maskiner. Nätet förefaller förövrigt vara bland de enskilt största Deere använder. Fram till 2012 distribuerades också Bells produkter i USA som John Deere.

Konkurrenskraftiga produkter. Produkterna ser ut att vara konkurrenskraftiga, och tittar man på de större dumprarna, sådana som lastar 50-60 ton (!),  ja då träder Volvo och Bell fram som de stora aktörerna . Volvo jämför sig också med Bell i sitt produktblad!

Hemmamarknaden. Bell har historiskt dominerat försäljningen av dumprar i Sydafrika, och tittar man på andelen omsättning, så är den oförändrat 45-50 % över tid. Det här talar för att man fortsatt har en mycket stark marknadsposition på hemmamarknaden. Produkterna är tunga, och den lokala närvaron ger en fördel. Dessutom bör företaget gynnas relativt av en svag rand, även om man såklart behöver importera delar och komponenter till sin produktion. Sammantaget: 2018 fanns ca 85 % av rörelseresultatet här. 

Bra momentum. De senaste åren finns en tydligt tillväxt. Det senaste halvåret såg också riktigt fint ut med en tillväxt på 8 % för omsättningen, och mer för vinsten. Och då talar man om att man räknat med mer. 

Det här gör mig tveksam:



Kassaflödet hårt belastat av ökat rörelsekapital. Balansräkningen har på senare tid framför allt belastats av ett kassaflöde som inte finansierat expansionen, och det handlar då främst om lageruppbyggnad, dels när man börjat marknadsföra produkter från fler leverantörer, dels för uppbyggnaden av verksamheten i Tyskland. Man talar i den senaste årsredovisningen också om att en svagare försäljning än väntat i Sydafrika också påverkat lagrets storlek, och att man arbetar medvetet för att lagerhållningen ska minska. Men nej, jag gillar inte att skuldsättningen rör sig upp mot nettoskuld/EBITDA=2, även om det handlar om i huvudsak kortfristiga skulder.

Resten av världen? Lönsamheten sammantaget utanför Sydafrika är delvis svag. För resten av Afrika redovisade man förlust 2018, liksom (åtminstone) året före. I Nordamerika och Europa går det helt ok, men inte alls så starkt som i Sydafrika. Monteringsfabriken i Tyskland är dock nystartad (2018), och det kan möjligen vara för tidigt att utvärdera. Men jag ställer mig ändå frågan; är man för liten för att ha hela världen som sin marknad? På en marknad där konkurrensen ändå är tuff.

Konkurrens och cyklisk bransch
Jag tycket att bolaget sammanfattar sina förutsättningar rätt så väl:

"Whilst Bell Equipment has carved out a niche in the global earthmoving equipment industry and continues to strive to be the leading global ADT OEM, the group is cognisant of its dependence on this product, which is exposed to the commodity cycles."

Och som sagt, bolag som Volvo och Caterpiller är inte att leka med... Utvecklingen visar också att man är mycket konjunkturkänsliga. Finanskrisen slog hårt mot bolaget. 

Sammanfattningsvis. Ett bolag som inte lever upp till allt jag önskar, men ett bolag med med stora världen, starka produkter, och med ett positivt momentum på senare tid. Till stabiliteten kan också läggas att man delar ut sedan några år tillbaka, och ger en direktavkastning på runt 5 % trots att man bara delar ut en bråkdel av vinsten. Såklart tack vare den extremt låga värderingen. Lite sökning på bolaget ger för övrigt träffar på fler som gör samma analys som jag: det här bolaget är kraftigt undervärderat. 

Tilläggas bör att det för ett par veckor sedan kom ett pressmeddelande om att man förhandlar om att bredda ägandet i ett av dotterbolagen, riktat mot svarta. Det här verkar vara något som ger fördelar på hemmamarknaden, och är en del i landets ambition att minska de skillnaderna som lever kvar efter apartheid. Dock varnar man ägarna för att handla med aktien just nu - men är det bra eller dåligt? Inte självklart.

Man slåss med Volvo om att vara bäst på de allra största dumprarna, och man har Deere som storägare. Båda delarna ger någon slags kvalitetsstämpel. Jag kunde inte låta bli, och köpte en post. I Tyskland där den faktiskt också handlas trots sin ringa storlek, och den går att ha i en KF eller ISK.

Vad tror du?

lördag 19 oktober 2019

Så här letar jag bolag - och vad ska jag göra utan Morningstar?


Livskris kan låta förmätet i sammanhanget. Men för profilen Framtidinvesteringen, i rollen som fritidsinvesterare, är det precis så det är. Jag har sedan jag började med nuvarande strategi för sådär 4 år sedan, konsekvent använt mig av Morningstars öppna och (oftast) tillförlitliga data, med 10 års historik på omsättning, vinstmått och många finansiella nyckeltal som ROA och ROE. Och inte minst, med siffror för alla de marknade jag tittar på! För mitt lite okonventionella upplägg, där jag (ofta) går igenom listor från A-Z, är det här underlaget helt nödvändigt.

Så här ser min analysprocess i stort ut:

1. Sorterar bort branscher jag inte är intresserad av. Ibland framgår det av listan jag använder, ibland krävs sökning. Är det ok mot kriterierna, går jag vidare och tittar på det finansiella. 




2. Börjar med den här bilden. Tittar på omsättningens utveckling, marginalerna, lönsamheten mm. Ser den långsiktiga utvecklingen stark eller i alla fall stabil ut är det första check. Redan här kan man se om bolaget är cykliskt, och få en känsla för konkurrensfördelarna genom bolagets lönsamhet (ROA och ROE). 

3. Jag tittar på värderingen, som p/e och p/b. Om ok i förhållande till (1) och (2) går jag på femårig utveckling för kassaflöde och balansräkning.  Hur ser skuldsättningen ut? Klarar kassaflödet att betala tillväxten och andra investeringar? Är utdelningen hållbar sett till kassaflödet? Är några av de centrala frågorna. Är det check också här...

4. ...blir det djupdykning i bransch och marknad, trender, läsa årsredovisning, titta på ägarstruktur, etc. Bollar ofta av med andra bloggare, t ex Gustav. Skulle gissa att åtminstone 90 % av de bolag som klarat steg 1-3 faller bort här.

Så här vill jag fortsätta att jobba, men Morningstar ger mig inte längre det underlag jag behöver. Inte ens om jag betalar, tror jag. Alternativ som GuruFocus är på tok för dyra. Börsdata täcker inte alla marknader jag jobbar på. Har letat och letat men jag hittar inte det jag behöver. 

Någon som kan hjälpa? 

fredag 18 oktober 2019

Frågesporten: rätt svar



Vi har en vinnare! Ett helt rätt svar kom in,
grattis till twittraren Winter!

1. Vilket inlägg har haft flest läsare?

Rtt svar:  SCA eller Holmen - undervärderad skog och mycket på köpet. Vilket skogsbolag ska jag välja?

Twitterenkäten gav alltså rätt svar!

2. Vilket av mina innehav har en koppling till bilden i början av inlägget?

Rätt svar: Straco

Bolaget från Singapore äger det jättelika pariserhjulet Singapore Flyer som kan ses i stadssilhuetten.

3. Vilket av mina innehav sedan blogg-start har gått bäst? 

Rätt svar: A2 Milk, +152 %. 

Tittar man på det första köpet är set mer än en fyrdubbling, eller en uppgång på över 300 %. Detta halverades dock efter några månader, och jag har sedan åter ökat. HDFC bank kommer på en god andraplats med +135 % i totalavkastning. Och då har jag köpt och sålt vid några tillfällen.

(Siffrorna är från förra helgen då frågorna också ställdes)


lördag 12 oktober 2019

200 inlägg - 200 till?


Det som började som en liten semesterövning sommaren 2016, har bara fortsatt, och nu finns det 200 st postade inlägg!

Kul: oftast, och framför allt när man får matnyttiga kommentarer, och hittar trevliga kontakter. Segt: när man skriver ett som man tycker genomarbetat inlägg om något exotiskt bolag, och snart inser att 10 rader om Koti Pizza i Mariehamn ger fler läsare (!).

Roligaste minnet! Var när Stefan Thelenius utsåg Framtidsinvesteringen till årets blogg 2016 . Jag glömmer aldrig heller när bloggen, några veckor gammal, en eftermiddag hade haft sådär 500 besökare, från tidigare kanske en handfull. Det var Gustavs aktieblogg som skrivit en blänkare på Twitter! Tack till  er båda, utan er hade bloggen aldrig fått så bra spridning!

Hur har inläggen förändrats? Jo en hel del. Mina första inlägg innehåller en del makro (befolkningsutveckling, politisk utveckling osv) och analys av bolagens nyckeltal, finanser och historik. Och det beskriver nog rätt bra hur jag tittade på bolag då. Det som har kommit till är framför allt sådant som marknadsposition, konkurrensfördelar, ägarbild, förtroende för ledningen, och ett tydligare fokus på bolagens svaga punkter. Mina analyser idag är betydligt djupare än när jag startade, och mina köp- och säljbeslut är ofta längre processer än 2016. Omsättningen av innehav och har också minskat ordentligt de senaste två åren. Sen är mycket sig likt, inte minst min grundfilosofi. 

Inläggen växer ofta fram, först med några rubriker, med starka och svaga sidor, som sedan fylls på och blir till fylligare och fylligare text. Ibland får det ligga till sig. Ibland köper jag innan jag lägger ut, ibland inte, och ibland lägger jag ut även när jag bestämt mig för att inte köpa, när jag tycker att analysen är för genomarbetad för att bara ligga i en ”skrivbordslåda”. Andra inlägg som är mer allmänt reflekterande, kommer i regel spontant, och blir rätt så omgående till nästan färdig text. En bra tråd ska skrivas ner direkt!

Massor har hänt i portföljen sedan bloggen startade i juli 2016. Bara ett innehav finns kvar: HDFC Bank, inköpt i dec 2015. Då ett av få exotiska innehav, nu ett av många. Nedan hur portföljen såg ut i oktober 2016. 

Då stod Sverige, Kanada och USA för drygt 3/4 av portföljen i ungefär lila stora delar, idag står Nordamerika och Europa för runt 30 %. Tittar man 1 år senare så har en hel del hänt, men väldigt lite finns ändå kvar idag. Det är först det senaste dryga året som omsättningstakten av innehav har saktat in.



Frågesport!

Inget firande utan frågesport såklart.
Några frågor att klura på, vinnaren  kan bjudas på en öl på Gustavs nästa aktiepub :-)

1. Vilket är mitt mest lästa inlägg? Ledtråd: något av dessa 4 är det: https://twitter.com/framtidsaktier/status/1183371798513147905

2. Vilket av mina innehav har en koppling till bilden i början av inlägget?

3. Vilket av mina innehav sedan blogg-start har gått bäst?

Svar senast på fredag 18/10 kl 18, i kommentarsfältet eller till framtidsinvesteringen@gmail.com

200 inlägg till? Jag har kört ett inlägg i veckan sedan jag startade, med undantag för en kortare period när jag saktade in. Flera gånger har jag bestämt mig för att lägga ner, men sen har det aldrig blivit så. Det finns liksom alltid något inlägg till att skriva! Och inte minst, det är ju kul att skriva! Så, vi kör väl på, 200 inlägg till?

Och sist men inte minst, stort tack till er alla som läser och kommenterar!

lördag 5 oktober 2019

Portföljrapport: SCA får vänta, och kassan växer



Inte mycket har hänt i portföljen sedan jag uppdaterade senast för en månad sedan. Utvecklingen står och stampar kring +10 % och portföljen följer inte med index, vare sig upp eller ner. En större bred nedgång som förra hösten, skulle sannolikt vara relativt sett bäst för portföljen!

Koda ut. Som jag skrev i inlägget om möbeltillverkaren från Singapore för några veckor sedan, åkte bolaget snabbt ur portföljen. Jag köpte framför allt utifrån att bolaget med tillverkning i Vietnam och Malaysia skulle bli en vinnare på handelskriget. Den senaste rapporten var tydlig både i siffror och text att den bedömningen inte var rätt, och då var det bara att sälja. Pengarna ligger nu i kassan som är uppe i närmare 5 %. Och på den nivån ska den få ligga den närmaste tiden. 

Den "hemliga" Sydafrikanen heter Bell Equipment, och tillverkar tyngre schaktmaskiner, och framför allt dominerar man Sydafrika. Värderingen är extremt låg, man visar en fin tillväxt, samtidigt som man också har en mycket intressant ägarbild. Men mer om bolaget om några veckor. 

Ökning i SCA får vänta. Jag tittar som alltid på de innehav som ligger under min spärr på 4 %.  Sca har stigit kraftigt sedan jag gjorde min större ökning i juni. Rapporten för Q2 var ok men inte mer. Jag behöver gräva mer i bolaget, och det får bli efter Q3-rapporten. Den sydafrikanska antenntillverkaren Alaris Holdings kom med en fin rapport, men börsen har inte reagerat positivt. Jag är sugen på att öka, men samtidigt tveksam till mer Sydafrika, även om bara en bråkdel av försäljningen finns där. Dessutom är det den finländska delen av bolaget som går starkast. 

Just nu tittar jag på Londonbörsen. Jag vill  utöka min lista med intressanta bolag för läget att landet kraschar ut ur EU. Ja det som kallas en hård Brexit. Ett par intressanta kandidater har tillkommit. Jag tittar också på ett defensivt bolag från intressanta Egypten, som går att handla i London. Räkna med ett inlägg om det framöver. 

Annars brottas jag med att inte längre komma åt Morningstars användbara finansiella data. Mitt sätt att leta bolag bygger mycket på just den breda och långa statistik som gått att komma åt hos Morningstar, gratis. Men mer om också det i ett kommande inlägg.

Det här var inlägg 199 - nästa vecka firar jag 200. Läge att fira och titta tillbaka!

söndag 29 september 2019

Istället för Google och Yahoo:s finansdata - Numbers i iPhone/iPad


Många har nog tidigare använt Googles eller Yahoos ark för att hämta aktuell kursdata mm. När de alternativen sedan ett bra tag inte finns tillgängliga, har det inte varit helt enkelt att hitta alternativ, i alla fall om man inte vill betala skjortan.

Av en ren tillfällighet hittade jag under sommaren mitt alternativ: appen Numbers i min iPhone och iPad, som funnits där länge, men med möjligheter jag inte hade en aning om. Appen har nämligen en funktion som automatiskt hämtar aktuell aktiedata från Yahoo, eller närmare bestämt efter börsstängning. Tidigare har tydligen data t o m hämtats kontinuerligt. Valutakurserna hämtas däremot kontinuerligt. Datan kan man sedan använda i motsvarande ett excel-ark. 

Riktigt bra är också att nästan alla tillgängliga exotiska börser går att få fram, t ex Indonesien och Malaysia. De enda börserna i min portfölj som inte finns tillgänglig är Filippinerna, och med Grekland har det periodvis varit problem att hämta hem data.

Den data som hämtas:


Det är också möjligt att hämta historiska data, både för aktier och valuta.

Jag tycker det här är suveränt, och det har hjälpt mig att hitta ett upplägg för att dagligen följa portföljens utveckling och sammansättning inkl. valutaförändringar. Särskilt värdefullt när man som jag har portföljen spridd.

Kände du till? Har du testat?


lördag 21 september 2019

Koda, möbler från Singpore - som jag trodde var vinnare på handelskriget


Kodas historia går tillbaka till början av 1970-talet då Koh Teng Kwee, invandrad från Kina, startade en produktion av högtalar- och tv-lådor. Bolaget har dag ett tiotal fabriker i Malaysia, Vietnam och Kina, och har utvecklats mot ett högre förädlingsvärde genom att designa och producera färdiga produkter, länge som enbart underleverantör. Fokus finns på möbler för hemmet. 2011 tog man ett ytterligare steg i näringskedjan och introducerade ett eget koncept (Commune Life-style) som rullas ut i Sydostasien (framför allt i Kina) och i Australien. Butiker (franschise) öppnas med ambitionen att det ska finnas 100 på plats i Kina när 2020 är slut.

Det här gjorde mig intresserad

(Premium)möbler växer i Kina. Den kinesiska medelklassen växer som bekant både till storlek och köpkraft, och satsar då allt mer på sina hem. Konsumtionen i möbler växer, och det ser ut som att det väldigt mycket handlar om möbler i trä . Tillväxttakten för möbler sammantaget ser ut att ligga på åtminstone 10 %, kanske 15 % per år, och premiumvaror verkar vara särskilt intressanta. Som inom många områden är importerade varor intressanta. Marknaden är gigantisk, och potentialen stor, och sen ska man såklart inte bortse från hur pågående och eskalerande handelskrig kan påverka utvecklingen...

Och Koda: man är en inte helt obetydlig aktör, inte minst kanske man är störst i Sydostasien på matsalsmöbler. Som premiumtillverkare kanske man också kan undvika konkurrenter som IKEA?

Slagläge i handelskriget? Men mest intressanta av allt just nu, handelskriget slår stenhårt mot kinesiska möbelproducenter, när tullarna i juni höjts från 10 % till 25 %. Och Kina är inte vilken producent som helst, nästan 40 % av världsproduktionen finns där, och det är en industri som vuxit tvåsiffrigt under lång tid. Importen minskade med över 13 % redan det första kvartalet, och det var före den senaste höjningen. Samtidigt ökade importen kraftigt från t ex Vietnam (37 %)

Inhemska producenter, och producenter i andra asiatiska länder vädrar såklart morgonluft. Med en redan tidigare stor del av försäljningen mot USA, och med fabriker i huvudsak i Malaysia och Vietnam, har Koda såklart slagläge. Blir handelskriget långvarigt (dvs tills Trump eventuellt förlorat presidentvalet, eller längre...) kan detta även på sikt allvarligt skada kinesisk möbelindustri?

En baksida finns dock, ökad produktion i t ex Vietnam och Malaysia leder till högre konkurrens och kostnader, företaget skriver om det i sin senaste rapport:

“The US - China trade war does not present a short - term negative impact on our manufacturing business, as we do see more sourcing from Vietnam factories like ours for the time being. However, we expect this factor to escalate competition, leading to rising c osts over a longer term. 

Lönsamhet, momentum, värdering. Efter några tuffa år direkt efter finanskrisen, har man nu strukturerat om, och avyttrat olönsam verksamhet. De senaste 3-4 åren visar på att man gjort något rätt. Både tillväxt och lönsamhet har utvecklats mycket positivt; mätt som återbäring på eget kapital är den uppe i nästan 20 %, eller uppåt 25 % justerat för den stora kassan. Trots detta är värderingen bara p/e 7, eller i nivå med eget kapital (p/b 1).

De senaste två kvartalen, och framför allt det senaste visar dock på en försvagad vinst. Mer om det på slutet. 

Familjeföretag. Familjen Koh både äger och driver företaget. Farfar (som startade) är ordförande, pappa är VD, och sonen ansvarar för det nya konceptet Commune Lifestyle.



Starka finanser. Både balansräkning och kassaflöde är exemplariska. Kassan växer år för år, och bolaget har inga låneskulder, och verkar klara att expandera över kassaflödet. 

Det här gjorde mig tveksam

Darrig historik, stor konkurrens. Bolaget hade ett antal svåra år efter finanskrisen när försäljningen i USA gick ner. Sedan dess har man som sagt effektiviserat och avyttrat. Men hur mycket av den darriga historiken beror på ledningen? Och det är också svårt att se uppenbara konkurrensfördelar utöver att produktionen i huvudsak inte sker i Kina. Och hur hög är tröskeln för en kund att byta tillverkare? Det senaste kvartalets svaga resultatutveckling oroar.

Retail i sig, är det risk? Detaljhandeln genomgår en stor förändring världen över, när näthandeln tar över.

Lever man upp till expansionstakten? Följer man pressmeddelanden, rapporter, och artiklar ett par år tillbaka verkar det som om expansionstakten i Kina inte riktigt håller planen, trots att ledningen säger motsatsen. I april 2016 skrivs i en intervju med VD att det vid årets slut ska finnas 50 försäljningsställen (och nästan hela expansionen sker i Kina).  I slutet av augusti 2017 skriver man:

"We continue to build the brand and differentiate ourselves as we remain on schedule to open up to 100 stores in China by 2020."

I början av 2018 verkar man dock bara ha haft totalt 43 försäljningsställen i Kina, men i årsredovisningen bekräftar man ändå expansionsplanen:

"In China, the government continues to push towards consumer-driven growth policies, which seem to be supportive of our planned rollout of 100 Commune stores by the year 2020."

I en av resultatrapporterna under våren skriver man att man nu har 54 försäljningsställen i Kina, och 64 totalt, men inte något om målet. Klarar man verkligen detta? Kan man lita på ledningens ord? Eller kommer något förvärv i sista minuten?

Otillräcklig segmentskärning. Man verkar ha momentum för sitt eget varumärke, men de redovisar inte den verksamheten separat. Tillväxten finns i Kina, men negativa valutaeffekter när den kinesiska valutan försvagas mot USD.

En stor kund står för 15 %. Och det handlar om en kund i USA. När det gick lite svagare 2017, tappade man en hel del hos den här kunden. 

Jag har sålt. Det här blev ett kortvarigt besök i portföljen. Ett som jag uppfattade prisvärt bolag när jag köpte ca 3 % i juli - via SEB från 349 kr i courtage, men finns nu också hos Degiro från ca 100 kr. 

Men sedan dess har en rapport kommit som visar på starkt ökande kostnader för råvaror och personal. Samtidigt är man som sagt inte längre lika optimistiska i bedömningen att man är en vinnare på handelskriget pga ökad potentiell konkurrens. Eller kan det t o m vara så att det man befarat om ökad konkurrens redan finns där? Och att det är vad vi nu ser i försvagad marginal? Jag vet inte, men det ser alltför osäkert ut för att bolaget skulle få behålla sin plats. Jag sålde mitt innehav igår.

lördag 14 september 2019

Min utveckling sedan 2015


Förra veckan skrev Långsiktig investering att han började tvivla på sitt upplägg och slarvigt uttryckt att det kanske skulle gå lika bra med indexfonder. Där är inte jag, även om min årsutveckling (+12 %) liksom hans ligger långt under SIX portfolio index (och jag dessutom är väl medveten om att en betydande del av den uppgången är valutavinst).

Läge att rekapitulera efter att ha läst inlägget:

1. Utvecklingen sedan jag började med dagens strategi

Jag har i huvudsak haft samma grundprinciper sedan hösten 2015; tillväxt, låg skuldsättning, starkt kassaflöde, spridning mellan branscher och olika delar av världen. Portföljen är dock mer exotisk idag än 2015-16, och rimlig eller låg värdering har på senare tid blivit allt viktigare. Sammantaget; utvecklingen sedan tidig höst 2015 (september) bör utvärderas.

Ett problem när jag ska utvärdera är dock att jag inte har innehavet samlat. Sedan 2017-2018 är jag inte trogen Avanza. Idag finns runt 65 % av portföljen där, resten finns hos SEB, Nordea, och Degiro. Courtagekostnader är orsaken, och det kan vara värt att komma tillbaka till en annan gång. Vid årsskift 2017/18 fanns bara något enstaka innehav hos Nordea, och så sent som vid det senast årsskiftet låg 75 % hos Avanza. Utvecklingen under 2018 och 2019 ligger dessutom i princip identiskt för delen hos Avanza och övriga. Så, vi tittar på utvecklingen för innehaven hos Avanza!

+63-64 % sedan 1 september 2015 säger grafen, mot drygt +44 % för SIX Portfolio Index. Det är godkänt. Någon säger såklart då: men det är ju massor av valutavinst. Och visst, det finns valutavinst, man samtidigt låg dollarn på runt 8,50 redan vid årsskiftet 2015/16. Dessutom, att investera utomlands och sprida valutarisken, är ju också en del av min strategi!

Jämför jag mig med bankernas indexnära Emerging Marketsfonder för samma period ser det också helt ok ut:

SEB Emerging Marketsfond: +56 %
Länsförsäkringar Tillväxtmrkd Idxnära : +55 %
Swedbank Robur Global Emerging Markets: +54 %
Handelsbanken EM Index (A1 SEK): +49 %
Nordea Stabila Aktier Tillväxtmarknader: +33 %

2. Årlig utveckling, mot SIX Portfolio Index

2018 -2 % mot -4,4 %
2017 + 19 % mot +9,7 %
2016 + 21 % mot +9,5 %
2015 + 27 % mot +10,5 %

3. Hur skiljer sig min portfölj?

Min portfölj är nog som sagt mest att jämföra med en Emerging markets-fond, och tittar man på fonder som jag har ett extra öga på så ligger jag även i år lika eller lite högre (SEB t ex +10,9 %).

SIX portfolio Index är ju något helt annat än min portfölj. Utöver att jag ligger tungt i Emerging Markets har jag en annan förskjutning än de större fonderna, som framför allt ligger tungt i Kina, och där Shanghaibörsen fortsatt att utvecklas starkt.  Jag ligger framför allt mycket tyngre i Sydafrika, som inte varit marknadens favorit på senare tid. Bolag som gått svagt har förlorat stort (Shoprite), samtidigt som starkt presterande stått och stampat (Italtile). Jag har i huvudsak också mindre bolag som inte alla gånger följer starka trender uppåt. Med det sagt, har bolagen i huvudsak inte presterat svagt, snarare tvärtom. Och bolagens värdering är överlag låg.

En annan skillnad: min portfölj har en tydligt defensiv profil, t ex är runt 30 % rena livsmedelsbolag, om än till viss del snabbväxande sådana. Och andelen finans är bara drygt 10 %. På stockholmsbörsen är det ungefär omvänt.

Min egen prestation behöver såklart ständigt ifrågasättas. Har jag plockat rätt bolag? Har jag köpt och sålt vid rätt tillfällen. Min egen självkritik för 2019 ligger främst i att jag valde att inte sälja Shoprite tidigt under året. Efter redovisningen t o m dec 2018 bestämde jag mig för att bolaget skulle ut, men jag lät det sedan ligga kvar. Tyckte att bolaget straffats för hårt. Min lärdom: sälj direkt när du bestämt dig för att sälja, oavsett om du tror på bättre tider.

Även om jag vid några tillfällen - t ex då Shoprite -kunde ha agerat annorlunda, skulle jag inte säga att mina ”felbeslut” är fler eller större än tidigare år. Jag har också tagit några säljbeslut som visat sig helt rätt; Gruma, Brampton och Brasserie Cameroun, och köpt bolag som gått bättre än de jag sålt (Kri Kri, RFM).

Sammanfattningsvis, portföljen har gått trögt 2019, men starkt över en fyraårsperiod. Jag har presterat starkare än SIX portfolioindex samtliga år 2015-18. Det krävs en längre tidsperiod än innevarande år för att dra några större slutsatser.

Hur tänker du?

lördag 7 september 2019

Portföljrapport: nya innehav och god glass!



En sommar har gått sedan jag uppdaterade senast. Ingen rolig sådan får man säga, om man begränsar sig till portföljen (ja annars har den varit kanon!), även om viss återhämtning skett på slutet.

Nedgången har slagit hårt; och sämst har det gått för den schweiziska tillverkaren av rullband, Interroll och sydafrikanska Shoprite. Även Malaysiska Superlon, som tillverkar isolering för framför allt AC-rör, har varit en tråkig historia efter en åter halvrisig rapport strax före halvårsskiftet. Annars har rapporteringen överlag sett rätt bra ut, utan att något tagit riktig fart. Mer finns att läsa under "status innehav" där jag uppdaterar allt eftersom jag grävt i kvartals- och halvårsrapporterna.

Shoprite ut, ny sydafrikan in. För ett par veckor sedan fick Shoprite lämna portföljen. Den senaste  rapporten var ett steg framåt, men bolaget har uppenbart stora problem, och skulderna har dragit iväg. Man talar nu dessutom om att sälja av nyckeltillgångar som distributionscentraler  Förutsättningarna är absolut tuffa i Sydafrika, men samtidigt finns det faktiskt bolag som förmår leverera i den  miljön. Läs: Italtile i min portfölj. Jag har tappat förtroendet för ledningen, och beslutet blev tillslut enkelt, även om det sved. Det här blev ingen bra affär. 

Istället har en ny sydafrikan tagit plats i portföljen. Jag har hela sommaren tittat i Sydafrika där det finns gott om fina och undervärderade bolag. Det är inte bara jag som tycker att det börjar att se billigt ut i Sydafrika, och framför allt om man tittar på mindre bolag. De senaste tillväxtsiffrorna såg dessutom bra ut, men samtidigt lurar ett sänkt kreditbetyg bakom hörnet. Bolaget jag köpt: här talar vi om extremt lågt värde (runt p/e 3), och ett bolag med mycket stark position på hemmamarknaden. Och bolagets resultat för det senaste halvåret (som aviserades efter att jag köpt) såg starkt ut. Mer om bolaget framöver.

Och ett bolag till in.  Även Singapore har fått lite uppmärksamhet, och här hittade jag tidigt under sommaren det lågvärderade bolag med hedge mot handelskriget som nu finns i portföljen. Skriver om det inom någon vecka.



Ökning i Kri Kri. En lite större ökning har det blivit under sommaren; Kri Kri milk, som för övrigt testades på plats i Grekland under tidiga augusti. Riktigt goda glassar, och yoghurt av hög kvalitet. Med de häftiga priser de tar för yoghurten är det inte konstigt att lönsamheten är stark. På orten där vi semestrade var det dessutom tydligt att man expanderat, många glassboxar och parasoller var av färskt datum. Jag ökade, och Kri Kri är nu topp 3 i portföljen. Har dessutom ökat svagt SCA och Vitrous Glass. 

Kassan har krympt till en knapp 1 %, men ska framöver åter få växa till sig. Vill ha åtminstone 3-4 % i dessa volatila tider.

Just inte så mycket letande, men är lite sugen på att uppdatera listan över intressanta brittiska företag i dessa turbulenta Brexit-tider. Australien och Nya Zeeland vill jag också ge lite uppmärksamhet igen. Tittar man på portföljen så är det några innehav som ligger under min minimigräns på  4 %, och därmed och ska ökas eller åka ut. Just nu lutar det övervägande åt ökningar.

Sist men inte minst, under sommaren har det också skrivits inlägg, så nu väntar en välfylld blogghöst! 

Hur har din sommar sett ut?

söndag 1 september 2019

Decisive vs Vitreous - duell mellan två kanadensiska högutdelare


Idag ställer jag två bolag mot varandra; två kanadensare, Vitreous Glass och Decisive Dividend. Vitreous Glass finns min portfölj, Decisive Dividend i Gustavs: Två små bolag med utdelning som fokus. Båda med direktavkastning på runt 10 %, men annars två bolag med stora skillnader. Gustav skrev ett fördjupat inlägg om Decisive förra veckan, och idag idag skriver han om Vitreous ! 

Vitreous glass samlar in returglas i Alberta; tvättar, krossar, och säljer till tre tillverkare av glasfiberull (isolering). I princip hela kassaflödet delas ut och bolaget är en ren utdelare utan tillväxtambitioner. Decisive köper små kvalitetsbolag, i första hand utanför de kanadensiska storstadsregionerna, och tänker fortsätta att förvärva. Mer finns att läsa i tidigare inlägg på respektive blogg (Vitreous GlassDecisive Dividend).

Så, vilka starka och svaga sidor har bolagen?

Starka sidor

Vitreous Glass
Enkelt monopol. Vitreous är något av ett skolexempel på ett lokalt monopol. Varorna är tunga vilket kräver lokal närvaro. Bolaget har lång relationer med både säljarna (som alltid vet att de blir av med sitt glas) och köparna (som alltid vet att de får det de behöver). Verksamheten är dessutom lätt att förstå, två faktorer påverkar enkelt uttryckt bolagets utveckling: tillgången på glas och behovet av isolering.

Fantastisk lönsamhet. Lönsamheten är fantastisk, och antagligen en kombination av monopolställningen, men också av att verksamheten inte kräver några stora investeringar. Avkastningen på eget kapital (ROE)  är över 40 % trots att vd då plockat hem en ordentlig vinstdelning.

Inga skulder. Balansräkningen är helt fri från låneskuld.

Decisive
Smart upplägg för förvärv. Bolaget har hittat ett upplägg för att förvärva små bolag, i regel familjeägda, där generationsväxling inte varit svaret på framtiden. Delbetalning i aktier, som ger regelbunden inkomst för säljaren, är genialt och kan säkert ha bidragit till att man hittat en rad fina bolag till fantastiska priser, som sagt ofta utanför storstadsområdena. Man verkar veta vad man gör.

Riktigt billiga bolag. Trots att de förefaller vara kvalitet på allt man förvärvar har prislapparna varit riktigt låga. Här talar vi ensiffriga p/e.

Potentiell (utdelnings)tillväxt. Det här är inte en utdelare med ambitionen att bara dela ut och inte växa. Affärsidén uppfattar jag som: skapa billiga kassaflöden, och det är något jag gillar.


Svaga sidor

Vitreous Glass

Beroende av byggsektorn. Byggsektorn i Kanada har gått på högvarv ett tag, men verkar nu tappa fart. Mitt gamla innehav Brampton Brock tappar t ex omsättning efter en period av tvåsiffrig tillväxt, och hänvisar just till byggkonjunkturen. 

Bara tre kunder. Vitreous har bara tre kunder, varav en dessutom är betydligt mindre. Det här innebär såklart en tydlig sårbarhet, en av de stora bort och förutsättningarna för bolaget ser helt annorlunda ut. 

Den senaste rapporten innehöll en lite knepig nyhet. En av de två stora kunderna stängde produktionen under tre månader, vilket påverkade kvartalet mycket negativt. Kunden ska dock ha informerat Vitreous om att man har ett nytt upplägg där man kör på högre kapacitet och stänger under vissa perioder, för att sänka kostnaderna. Produktionen är igång igen sedan i början av juli, och veckoleveranserna ska vara större eller jämförbara mot tidigare. För mig väcker det dock frågetecken, både om sårbarhet och konjunktur. 

Mindre glas. Glas är tungt, och kräver dyra och energikrävande transporter, återvinningen kräver dessutom enorma mängde är energi när glaset ska smältas. Vinindustrin börjar fundera på t ex PET-flaskor, eller att använda lättare glasflaskor (med tunnare glas), som mitt gamla Concha y Toro.  Oavsett vägval, innebär det mindre glas att återvinna. Hur snabbt händer detta? Och kan bolaget hitta nya källor?

Decisive
Skuldsättningen. Bolaget har dragit iväg allt för långt med skuldsättningen, före de senaste förvärvet ligger nettoskuld/EBITDA på runt 3. Samtdigt har räntekostnaderna ökat i än snabbare takt, det senaste lånet för att finansiera Northside har en ränta på 8 %. Amorteringsfritt, men banken kanske också gör bedömningen att skuldsättningen är hög och kräver mer betalt. Det gäller att framtida vinster utvecklats som planerat, annars kan det bli ansträngt.

Beroende av olja och gruvor. Flera av bolagen ligger nära Kanadas stora naturresurssektor; ryckigt med världsmarknadspriser, och inte hållbart för framtiden.

Sammantaget: Decisive har mycket jag gillar, och har en stor fördel i tillväxtpotentialen. Men, jag tycker att de dragit på för snabbt i förvärvstakten. Man borde låtit kassaflödet jobba, och förvärva i en takt som inte kräver lån till allt högre räntesatser. Riskerna ligger i den höga skuldsättningen, men även i branscherna man verkar inom. Vitreous är det finansiellt starkare bolaget, men kan på kort sikt (byggsektorn), och längre sikt (glaset), ligga fel i trenderna. Just nu finns flaskhalsen i glastillgången, och det bör vara den mer trögrörliga av de två huvudfaktorerna som påverkar bolaget. Man bör alltså kunna klara en viss nedgång, utan att det påverkar omsättningen. En ordentlig bygg-/fastighetskrasch kan såklart få betydande konsekvenser.

Decisive måste börja tänka på sin balansräkning, och bygga kassaflöde, och amortera hårt på skulden. I dagsläget ligger de långt ifrån mina investeringsprinciper sett till skuldsättningen.

Jag har valt Vitreous, men har en liten post Decisive i sambons portfölj, och i ett av barnens. Men det här är mycket små poster. Och Vitreous, med hänsyn till den senasre nyheten kommer jag att låta innehavet av Vitrous spädas ut till 4 % av portföljen.

Vad tänker du om bolagen?

tisdag 23 juli 2019

Koti Pizza, bara för magen


På Åland, och dags att skriva om pizza tänker jag när familjen kliver in på Koti Pizzas restaurang i Mariehamn. Och pizza blir det, och smakar riktigt bra gör det. Men lite nyfiken på hur bolaget gått sedan senaste besöket för sådär ett år sen, söker jag och upptäcker att den är avnoterad. Uppköpt av norska Orkla. Och tittar jag på budet, så hade det varit ett bra köp där hösten 2016. Sånt är livet på börsen. 

Fortsätter mitt sökande i Singapore och Sydafrika efter prisvärda bolag! De finns, jag lovar.

På återseende i slutet av augusti!

Fortsatt trevlig sommar! //Framtidsinvesteringen 

söndag 30 juni 2019

Portföljrapport - och nu tar bloggen sommarlov!



Första halvåret landade på +16-17 %, vilket är under SIX portfolio Return Index, och då har valutaeffekten såklart tillfört några procent. Å andra sidan släpar mina utdelningar efter jämfört med de svenska. Samtidigt ligger jag något starkare än de flesta indexnära Emerging Markets fonder, t ex SEB och SPP, som landar runt +15 %.

Bakom utvecklingen finns såklart både plus och minus. Mest nöjd är jag med Interroll (CH), som tillverkar transportband och system för pakethantering. Bolaget har rapporterat mycket starkt, och aktien stigit från drygt 1400 CHF när jag ökade vid årsskiftet, till drygt 2400.

Sedan senast har jag:

Ökat i Scales (NZ). Den Nya Zeeländska äppelodlaren m m har sålt av delar av verksamheten (kyllager för livsmedel) för att fokusera på agri. Jag gillade egentligen verksamheten de sålt, men kärnan finns kvar, och vid närmare analys ser deras deras första förvärv efter avyttringarna (djurfoder i USA) i alla fall på siffrorna bra ut. Men framför allt är jag  nyfiken på vad de kommer att köpa mer. Jag ökade i slutet av maj, och hoppades på en positiv kursreaktion på det/de förvärv som man då utlovat inom kort. Inget förvärv har presenterats, och vid bolagsstämman i början av juni lät det som att det kan dröja. Ökning ca 2 %-enheter. 

Köpet gjorde jag för övrigt i Tyskland, via Degiro där jag nyligen öppnat ett konto. Vill testa plattformen lite försiktigt.

Ökat i SCA (SE). Har jag skrivit om i ett separat inlägg, och efter att BillerudKorsnäs i början av veckan sålde Bergviks skog öst till AMF pension, steg SCA kraftigt. Skogens värdet bekräftades! Ökning ca 1 %-enhet

Minskat i HDFC Bank (IN). Banken har rusat på under våren, inte minst efter det indiska valet. Jag tycker att värderingen börjar att se ansträngd ut, och jag vill dessutom minska mina bankinnehav till max 10 %. Minskning knappt 1 %-enhet

Kassan ligger stabilt runt 4 %.

Flera innehav under eller runt 4 %, som normalt är min minsta storlek på innehav. Så här tänker jag kring dessa:
  • Straco (SG) - Akvarier mm i Kina, pariserhjul i Singapore, och med en superstor kassa. Kommer att avvakta kommande rapport, men om inga stora negativa överraskningar finns där kommer jag att öka försiktigt upp över 4 %.
  • Shoprite (ZA) - Huvudsakligen livsmedelsbutiker i Sydafrika, men med exponering mot stora delar av kontinenten. Bolaget har underpresterat ett tag, men min bedömning är att börsen också har straffat för hårt. Jag lutar åt att sälja, men inväntar uppdatering i juli, eller rapport i augusti.
  • Alaris (ZA). Antenner, huvudsakligen militära, och med bara en mindre del av försäljningen i Sydafrika. Verksamheten svänger en del beroende på när större affärer genomförs. Tänker ligga kvar, och förväntar mig att aktien av egen kraft tar sig över 4 %. 
  • Superlon (MY). Isolering för AC-rör mm. Bolaget har inte presenterat enligt min förväntan, och bland annat verkar det bero på tilltagande konkurrens. Man har dock helt nyligen startat en fabrik i Vietnam, och jag avvaktar hur den påverkar när den är i full drift. Ingen mäklare handlar förövrigt numera i Malaysia, och det höjer min tröskel för att sälja.
  • SCA. Kommer att fortsätta öka.
Nu tar bloggen sommarlov! Men framtidsinvesteringen kommer att tillbringa mycket tid i hängmatan i sommar och därifrån fylla på med spännande case. Många exotiska, såklart! På återseende i augusti.

Trevlig sommar!

Önskar 
Framtidsinvesteringen 

fredag 28 juni 2019

Schweiziska aktierna kvar i portföljen


Upp och nervända världen: Schweiz, med en valuta med nästan samma säkerhet som guld, och med rader av företag som inte har en aning om vad skuldsättning är! Där uppstår kanske årets största spänningsmoment i portföljen. Ja det finns två schweizare i portföljen, Interroll (transportband, paketsortering mm) och LEM Holdings (sensorer för ström och spänning).

Allt handlar om att Schweiz och EU reglerar sina relationer genom ett drygt hundratal olika avtal, som nu EU vill samla i ett. Det här har gått småtrögt, och EU plockade då in kortet: att inte tillåta EU-baserade banker och mäklare att agera på schweiziska marknadsplatser. Det här hotet har hängt i luften länge, och blev definitivt nyligen, när  EU beslutade att man inte kommer att förlänga klassningen av schweiziska marknader som minst likvärdiga med europeiska (ekvivalenta), när klassningen går ut 30 juni. Schweiz kontrade då (och det blev definitivt igår) med att förbjuda handel med schweiziska aktier på börser inom EU. Och rent krasst, det här handlar nog mycket om Brexit, att statuera exempel helt enkelt. Så här kan det gå

Efter lite research har jag landat i att inte sälja.

Så här tänker jag:

1. Handel på börsen i Zürich kommer fortsatt kunna ske genom lokala mäklare. Och det är inget konstigt för en exotisk investerare. Däremot kan det nog bli knepigt med näthandeln hos Nordea. Men det vet jag inte, och får inget entydigt svar.

2. Hade jag däremot ägt aktierna genom någon börs inom EU hade jag sålt. Det kan bli trassligt när det börjar att pratas om avnoteringar.

3. Börserna har reagerat med ro. Mina två innehav steg t o m sammantaget svagt under dagen. Det här säger ju också något om hur marknaden ser på saken: inget problem. 

Hur har du gjort som äger schweiziskt? Eller hur skulle du ha gjort om du ägt?


lördag 22 juni 2019

RFM Corp - Orkla och GB i Filippinerna






Mitt senaste tillskott i portföljen: filippinska RFM Corporation. Landet är intressant, men politiken har länge hållit mig borta. När jag väl bestämde mig för att ändå ge det chansen, handlade det om något som befinner sig mycket långt ifrån politiken. Och det här defensiva caset passar fint in i portföljen!

Företaget är kort och gott ett livsmedelsföretag. Den bästa beskrivningen kanske är ett litet Orkla eller Unilever, men med bara livsmedel. Man bildades på 1950-talet som mjölproducent, och har sedan rört sig in och ut ur olika verksamheter; som kyckling, kött, läsk/juice, men framför allt med riktningen bort från commodity och mot starka varumärken.

Idag producerar man fortsatt mjöl och bröd, mot grossister (25-30 % av verksamheten), bl.a. hamburgerbröd, korvbröd och muffins (till McDonalds och 7-11). Men fokus  (70-75 %) finns mot glass och pasta, men även såser, margarin, mjölk, och div andra alkoholfria drycker. Bolaget redovisar bara för de två segmenten, grossist och konsument, men glass och pasta förefaller dominera det senare. Glasstillverkningen drivs i en 50-50 joint venture med Unilever.

Korta fakta:

Marketcap: ca 3 mdr kr
P/e: 15
Direktavkastning: ca 3 %
Handel: på filippinska börsen, via Avanza (courtage från 749 kr). Finns även genom OTC, men handeln är obefintlig. 
Ägarbild: familjeföretag, grundarfamiljerna kontrollerar



Det här gör mig intresserad:

Starka marknadspositioner. Framför allt glasstillverkningen har en riktigt stark marknadsposition med 70-75 % av marknaden, en dominans som man byggt upp under de senaste 20 åren. En riktigt häftig historia, som bland annat kan tillskrivas samarbetet med Unilever. Idag är man åminstone 5-6 gånger större än närmaste konkurrenten Nestle. Tittar man på samarbetets konstruktion verkar RFM vara i en styrkeposition, man (indirekt) kontrollerar produktionen, och med kontroll över varumärket "Selecta". Å andra sidan lär Unilevers starka produktsortiment vara en viktig anledning till framgången. Tittar man framåt ser det också bra ut, och man har nyligen expanderat kapaciteten med 40 %, vilket man bedömer kommer täcka de närmaste fyra årens tillväxt. 

Även inom pasta är man starka med ungefär 1/3 av marknaden. Man äger det största varumärke (Fiesta), och köpte 2014 upp det näst största (Royal) från Unilever. Och inte minst: VD uttalar tydligt strategin att vara stark inom de segment där man agerar.



Stabil utveckling, stabila finanser. Utvecklingen är stabil, men inte fantastisk. På 10 år har omsättningen ungefär fördubblats, och vinsten per aktie tredubblats Omsättningen har vuxit varje år, förutom mellan 2012 och 2013 när köttverksamheten avvecklades. Finanserna är starka, balansräkningen innehåller nettokassa, och kassaflödet betalar normalt utdelning och löpande investeringar.

Attraktiv värdering.
Företaget värderas runt p/e 15 eller på 1,5 gånger eget kapital. En i mina ögon attraktiv värdering för ett bolag inom branschen, och dessutom med hemvist på en verklig tillväxtmarknad. Tittar man historiskt så har värderingen under den senaste femårsperioden rört sig mellan p/e 15-22. Dessutom har man det senaste året haft lite av momentum i tillväxten.

Det här gör mig tveksam:

Lönsamheten, inte mer än förväntad. Lönsamheten imponerar inte, 6-7 % i ROA (tillgångarna) och runt 10 % ROE (på eget kapital) är inte dåligt men heller inte fantastiskt. Tittar man här hemma på snarlik bransch, så är ROA i princip som Orkla och Cloetta. I grunden handlar det nog helt enkelt om att det är lågmarginalprodukter (framför allt pastan?), och att konkurrensen är närvarande.

Valutakänslig import av råvaror. RFM är beroende av importerade råvaror; vete importeras från USA, mjölk och mjölkpulver från Oceanien, tomatpuré från Kina etc. Det här gör att man är sårbar för valutafluktuationer, och en svag peso har på senare tid påverkat resultatet negativt. 

Få stora kunder inom bröd. Produktionen av hamburgerbröd, korvbröd mm  sker i princip uteslutande till McDonalds och Seven Eleven (95 % 2017). Här finns såklart en sårbarhet. Exakt hur stor del av omsättningen det handlar om lyckas jag inte läsa ut, men det ingår i de 25-30 % som också inkluderar mjölprodukter. 

Även svaga affärer.
Historiskt har man inte bara gjort bra affärer, t ex har man dotterbolag som ligger i träda från dels vatten på flaska, och nudeltillverkning i samarbete med indonesiska Indofood. Det här bekräftar att man befinner sig i sektorer där det finns en betydande konkurrens, men man har å andra sidan lyckats parera väl. Man sålde sin dryckesdivision i början av 2000-talet, en affär som VD idag verkar ångra. Dessutom, VD har styrt bolaget i över 30 år, hur mycket beror på honom?

Sammanfattningsvis


En defensiv spelare, med starka positioner, och en bra värdering. Dessutom familjeägt, med en i huvudsak bra historia, och utländska fonder fonder finns där. Och man vet betydelsen av att vara starka inom de segment där man jobbar. Tillväxten är inte fantastisk, och uppsidan är inte enorm. Men med starka positioner i ett land med en starkt växande befolkning, och en växande medelklass, bör nedsidan vara mycket liten. Sånt gillar jag, och har köpt en post på 6-7 % av portföljen.

lördag 15 juni 2019

SCA - dags att öka?


För ett tag sen skrev jag om SCA, och strax efter plockade jag in en liten post i portföljen, med tanken att öka under våren. Sedan har aktien fallit, bl a efter sänkt rek under förra veckan då UBS sänkte från 82 till 68 kr. Men innebär det här köpläge, eller var sänkningen är motiverad? 

Till att börja med: den nordliga skogen (se ”Hard Wood” och ”Soft Wood”) har uppenbara styrkor jämfört med snabbväxande trädslag i sydliga länder. Längre fibrer (ca tre gånger längre) ger framför allt starkare papper, vilket behövs i många produkter (kartonger mm) om pappersproduktens vikt samtidigt ska hållas nere. Forskning och utveckling pågår såklart ständigt, men fibrernas längd är och kommer att förbli en konkurrensfördel. Och SCA har genom sitt ”råvarulager” i skogen såklart en mycket stor konkurrensfördel (och samma sak gäller självfallet för Holmen t ex!) utöver den unika råvara som som den nordiska skogen i sig utgör. Det kan vara värt att ha med sig när man tänker på t ex hur långsamt den svenska skogen relativt sett växer... 

Ett par saker att hålla koll på:

Sjunkande massapriser.  Massapriset ligger historiskt sett på en hög nivå, och är påväg nedåt både i USA och i Europa. Samtdigt verkar inte några större tillskott ske av produktionskapaciteten för Northern bleached softwood kraft (NBSK), som står för runt 90 % av produktionen vid massabruket Östrand, och som nyligen fördubblat sin kapacitet. Det här är dessutom massa som är gångbar i alla möjliga produkter som mjukpapper (alltså toapapper mm), förpackningar, osv, så inte något som bör avta i takt med att tryckpappret konkurreras ut av digitaliseringen. 

Kraftliner får mer konkurrens? Kraftlinern som används som ytskikt i wellpapp är en produkt som ligger helt rätt i tiden. Samtidigt verkar det ske stora utbyggnader av kapaciteten världen över. Råvarans förutsättning i andra delar av världen är som sagt inte helt jämförbar, men även i t ex Ryssland (med jämförbar råvara) sker stora investeringar. För bara någon vecka sedan fattades investeringsbeslut om en mycket stor kraftlinerfabrik i Ryssland som helt klart blir en konkurrent på världsmarknaden. Jag har inte någon fullständig bild, och produktion i olika delar av världen är som sagt inte helt jämförbar, men här bör man dock helt klart kunna räkna med konkurrens, och framför allt, växer kapaciteten mer än behovet?

Analytiker och värdering

SEB upprepade behåll, i sin senaste uppdatering i början av maj (hänvisar till den eftersom jag har tillgång till den analysen), och satte riktkursen 77 kr (76), dvs några kr under dagens kurs. Och man skriver i övrigt:

Stabilisering på den kinesiska massamarknaden och en svagare krona gynnar SCA - men vår neutrala syn på aktien grundar sig i den höga värderingen och att marginalerna har nått toppnivåer.”

Man konstaterar också att första kvartalet var något under förväntan. 

Värderingen är nere i p/e 13-14, men framför allt handlas man nu mot bara 1,3-1,4x eget kapital (p/b). Sedan jag köpte första gången vid runt 83 kr (b-aktien) har företagets marknadsvärde sjunkit med ca 5-6 mdr kr, eller från runt 1,5x egetkapital. Ett annat sätt att se det är att skogen motsvarar runt 60 % av bolagets marknadsvärdering, och då är den dessutom försiktigt värderad. Jag tycker att det ser attraktivt ut och ökade till ca 3 % vid 72,70 kr.

lördag 8 juni 2019

Lätt att bli rik på aktier?


När man följer sociala medier kan man ibland få intrycket att det är väldigt lätt att bli rik på aktier. Bara man hittar den rätta formeln och följer den, så är det bara att skörda. Lite som att skära guld med täljkniv. 

Men aktier är inte enkelt, och det gäller att ha respekt för riskerna. Fråga de som belånade hus och hem på 1920-talet för att köpa aktier i Kreuger & Toll (eller nej, de är nog döda nu), eller de som trodde på Refaat El-Sayed och Fermenta. Eller varför inte de som köpte Framfab kring millenieskiftet? Många blev rika en stund, vissa gick ur i rätt tid och tjänade bra, men många blev också väldigt väldigt fattiga, och stod kvar med bara skulder.

Det är lätt att göra fel. Framför allt om man följer med lemmeltåget och tror att ”the sky is the limit”. Jag har också gjort mina misstag, några av dem har jag skrivit om, och några finns kvar som framtida förlustavdrag. Och jag har lärt mig: nej det är inte lätt. 

Jag tänker i stora drag så här:

1. Aktier är andelar i ett företag, som handlas till ett visst pris utifrån faktiska värden, och förhoppningar. Det är när förhoppningarna blir en för stor andel av värdet som man särskilt måste vara försiktig. Jag undviker därför oftast högt värderade bolag, och jag undviker alltid bolag där det bara handlar om förhoppningar.

2. Låg skuld, starkt kassaflöde. Hög skuld innebär risk, bolag som är högt skuldsatta är mycket mer sårbara i dåliga tider. Erik Penser fick lämna över sina företag till Nordbanken (nuvarande Nordea) inte (bara) därför att banken och staten var elaka, utan därför att han faktiskt var skuldsatt upp över öronen. Ett starkt kassaflöde här och nu, som betalar investeringar och utdelningar minskar riskerna. Och skuldsätt dig inte själv.

3. Förstå vad du investerar i, fokusera på konkurrensfördelar. Följ inte vad andra tycker, gör din egen analys. Köp sådant du förstår. Själv väljer jag t ex bort läkemedel och IT därför att jag vet att jag har lätt att gå vilse där. Och titta på bolagets konkurrensfördelar, och framtidsutsikter. 

Som sagt, aktier är inte lottsedlar, aktier är andelar i företag. Och mer än något annat är det lätt att bli fattig. Historien har visat det. 

lördag 1 juni 2019

Portföljen efter 5 månader: just idag är jag stark, just idag mår jag bra


Ibland är det uppenbart att portföljen inte följer indexen, inte följer Stockholmsbörsen, ja lever ett helt annat liv än de flesta portföljer. När Stockholmsbörsen peakade, släpade min portfölj efter med sådär 4-5 %. Och detta trots att den svenska kronan fallit som en sten;

Micro Mechanics halvledarverktyg hade tappat formen med en stor svacka i världens halvledarproduktion, Bank Rakyat svajade inför de indonesiska presidentvalet, sydafrikanska Shoprite visade inget tecken på återhämtning. Och lite annat.

En del av det där finns kvar, men samtidigt är det bara att konstatera: den senaste tidens intensifierade handelskrig mellan USA och Kina har inte alls slagit lika hårt mot portföljen som mot de stora börsernas index. En förklaring är säkerligen att aktier som Vitreous Glass (CA), Kri Kri milk (GR), och Italtile (ZA), ju inte alls finns i de stora indexen och fonderna. Så när marknaden skakar och indexfonderna tvingas börja sälja av, ja då ligger de här innehaven lugnt och stilla kvar.

Samtidigt händer saker som motverkar; Kri Kri milk säljer yoghurt som aldrig förr, Indonesiens kreditbetyg höjs (bank Rakyat stiger) och Vitreous glass krossar glas som om inget hänt (ja den senaste rapporten var bra!). 

Så just idag, denna fotbollslördag, säger jag som Bajen;

Just idag är jag stark
Just idag mår jag bra
Jag har tron på mig själv på min sida


Med vetskapen att saker och ting på marknader kan svänga väldigt väldigt snabbt...

Trevlig helg!

torsdag 30 maj 2019

Belimo, schweizaren som inte fick plats


I höstas plockade jag in ett par Schweiziska bolag i portföljen: LEM och Interroll  Båda fantastiskt fina bolag som ligger helt rätt mot dagens trender, och med starka balansräkningar utan nettoskuld, och riktigt fina kassaflöden. Men jag kikade såklart på fler bolag...

I Schweiz finns nämligen långa rader av bolag som dominerar relativt små nischer, och dessutom med balansräkningar och kassaflöden som uppfyller varje kommatecken i mina kriterier. Nackdelen är möjligen att många av bolagen är relativt välbevakade, men samtidigt verkar man inte direkt satsa på att småsparare ska investera; aktier för 1000 CHF (1 CHF=9,50 SEK) och uppåt är inte alls ovanligt.

Det här blev lite en favorit inledningsvis, men det räckte inte hela vägen:

Belimo från landets tyskspråkiga del, med en mycket nischad produktion av ventiler, styrning, och sensorer för ventilation, uppvärmning och luftkonditionering. Knappt halva försäljningen finns i Europa, knappt 40 % i Amerika, och resterande i Asien/Oceanien, som för övrigt är den del av verksamheten som väger snabbast.

Korta fakta 
(1 CHF =9,50 SEK)

Marketcap: 30 miljarder kr
Skuldsättning: nej, nettokassa
Handel: Nordea, på nätet från 1 CHF
Värdering: P/E 37

Vad gör mig intresserad?

Rätt i megatrenderna. Stigande temperaturer, krav på energieffektivisering.  Företaget ligger helt rätt i de här megatrenderna, med nischade produkter som lär bli allt viktigare. Bara en sådan sak som att energiförbrukningen för luftkonditionering skenar när levnadsstandarden i länder som Indien formligen skenar. Ja här har vi lite samma argumentation som för köpet av malaysiska Superlon, som i och för sig inte imponerar så här långt...

Dominerar. Bolaget säger sig vara global marknadsledare, och ha cirka 2/3 av marknaden i Europa, och 1/3 av marknaden i Amerika. Någon siffra anges inte för Asien/Oceanien. Lönsamheten på ROE 20 % är ok men inte fantastik, men bör justeras för den stora kassan Det här talar för att man har kraft i prissättningen.

Innovativt. Man satsar 7-8 % av omsättningen i forskning och utveckling vilket är mycket högt, och i mina ögon positivt för ett bolag som måste vara bäst för att kunna ta ordentligt betalt.



Mycket solid ekonomi. Företagets finanser har allt mina kriterier kräver och lite till. En fantastisk balansräkning, ett riktigt bra kassaflöde, och en ordentlig kassa (på sådär 1,5 miljard kr). Tillväxten är stabil, historiskt inte fantastisk, men trenden är klart positiv.


Vad får mig att tveka?


Växer för långsamt, och dyr - i dubbel bemärkelse. Omsättningen växer stabilt, men långsamt; 5-6 % över både 5 och 10 år (Morningstar). Sett till det är P/E 37 är inte billigt, även om man också här bör justera för den stora kassan. Men man behöver bara gå tillbaka till 2015-16 för att hitta en betydligt med attraktiv värdering på p/e 23-25. 

Anmärkningsvärt är också priset per aktie: 5200 CHF =50000 kr, så det här är inget bolag för småsparare som vill göra månadsinsättningar. Möjligen kan detta hålla värderingen nere, och då är det ju positivt.

Extremt stark valuta. Schweizerfrancen är inte någon konkurrensfördel när man ska exportera. 1970 fick man 4 USD på 1 CHF, kring 2000 nästan 2 USD, idag står de nästan exakt i 1:1.

Stor andel Europa/Amerika. Jag skulle önskat att bolaget hade en större andel av försäljningen i Asien (13-14 %) och andra utvecklingsländer. Man har dock den bästa tillväxten där (13-14 % 2018, 12-13 % 2017), men jag skulle vilja veta om den begränsade försäljningen beror på regionens utvecklingsskede, eller om andra eventuellt dominerar.

Slutsatser
Här är det många rätt: hög kvalitet i bolaget på alla sätt, och framför allt, rätt i megatrenderna. Men prislappen är väl hög sett till tillväxten, och man ligger för tungt i väst, utan att heller ta kliv i annan riktning, Men de finns med på en långsiktig bevakningslista, vid en större krasch kan jag tänka mig att plocka in det här riktigt fina bolaget.

Vad säger du?