lördag 28 mars 2020

Texas Roadhouse - veckans coronahit!



Efter att i flera år helt ha avfärdat de amerikanska börserna på historiskt höga nivåer har det åter börjat bli intressant att titta västerut. På vissa håll har det fallit brutalt, även om jag just nu avstår efter de senaste dagarnas uppgång. Hur som helst har krisen gjort att vissa fundamentalt starka bolag börjat se riktigt intressanta ut. Ett jag haft på min långa bevakningslista är Texas Roadhouse, restaurangbolag med fin historik och en riktigt stark balansräkning. Såklart väntar en tuff tid, men marknaden har också gått hårt fram här.

Bolaget är bara drygt 25 år gammalt och är en riktig solskenshistoria där ägaren och grundaren Kent Taylor från två tomma händer byggt ett mångmiljardimperium av stekhus, med 580 restauranger, spridda över hela USA, och med ett 20-tal i Asien och Mellanöstern.

Korta fakta

Marketcap: 3 miljarder USD
Lista: Nasdaq
P/e: 16-17 (kurs 41 USD)

 Det här gör mig intresserad

Stark balansräkning, nettokassa. Det här är något så ovanligt som ett nordamerikansk restaurangbolag med nettokassa, och då är ändå inte balansräkningen extremt lätt. Man driver en överväldigande del av restaurangerna i egen regi, och för runt 30 % av de egna restaurangerna äger man dessutom fastigheterna. Och trots den relativt tunga balansräkningen har man en en avkastning på eget kapital (ROE) på 18 % på förra årets vinst.

Klarade finanskrisen bra. Bolaget klarade finanskrisen bra, och fortsatte att växa trots de svåra förutsättningarna. Såklart är förutsättningarna helt andra nu när människor avstår från restaurangbesök av andra skäl än ekonomiska, i alla fall inledningsvis. Men tycker ändå det är intressant att man klarade finanskrisen med god tillväxt, vilket talar för att man borde kunna klara sig ok också i en efterföljande lågkonjunktur?

Historiskt bra värdering. Marknaden har straffat bolaget extremt hårt, och halva eller mer av börsvärdet har periodvis varit borta. Även om värderingar just nu är vanskliga att göra säger det något om var bolaget kan vara om det tar fart igen.


Starkt kassaflöde. Här kan vi tala om ett riktigt starkt kassaflöde, med en oerhört fin disciplin på att inte låta rörelsekapitalet växa. Här låter man inga lager växa! Det här är kvalitet, utan minsta tvekan! Och inte nog med det, man klarar genomgående att betala både expansion och utdelning med kassaflödet. Ok, 2019 gjorde man ett större återköp av aktier som i det läget kanske inte var så mycket att säga om. Även om det såhär i backspegeln kanske inte var optimalt att återköpa så mycket på ATH.

Corona-analys
Bolaget är såklart i en extremt utsatt bransch, vilket vi ser inte minst här hemma, trots att våra restriktioner är långt mycket mindre långtgående än i många andra länder. Branschen dominerar varslen, och någon eller några veckor kan vara tillräckligt för att få många på fall. Såklart skulle bolaget drabbas hårt, och det förklarar den periodvis i alla fall slaktade aktiekursen.

Ser man till att bolaget har en kassa på ett par miljarder, vilket motsvarar sådär en månads kostnader i full drift (och då är en del avskrivningar), så ser det rätt ok ut. En stor del av kostnaderna lär dessutom gå att skala ner snabbt (2/3 är cost of sales och personal, som dessutom lär ha risiga villkor...) och mitt grova överslag säger att bara kassan borde räcka några månader även om landet stänger ner helt. Och man är ju dessutom ett synnerligen kreditvärdigt bolag!

Andra saker som gör mig tveksam
CEO och grundaren Kent Taylor har successivt minskat sitt innehav över åren, från att ha kontrollerat bolaget till att idag bara ha en aktiepost på drygt 5 %. Varför har han gjort så, samtidigt som bolaget utvecklats fantastiskt fint? Gillar ägare som äger och vågar satsa! Det andra är att bolagets tidigare "president" hastigt och oväntat slutade på dagen i juni 2019. Varför detta, finns någon hund begraven? Och hur mycket har han betytt för bolaget?

Sammanfattningsvis
Ett jättefint bolag som jag verkligen gillar, och när jag köpte i förra veckan var värderingen mycket fin. Kursen hade mer än halverats från toppen, och motsvarade p/e 12-14 på föregående års vinst (som förvisso är helt irrelevant nu...). Men när bolaget dragit sådär 50 % på tre börsdagar (för sambon och ett av barnen prickade jag +70 % på ungefär samma period!), och smittan i New York samtidigt drog iväg, nej då kunde jag inte sitta still utan sålde. Men bolaget kommer nog tillbaka, i alla fall om den dippar dit jag började!

lördag 21 mars 2020

Min coronastrategi


Börserna faller på ett sätt som bara setts vid enstaka tillfällen under det senaste århundradet, och såklart är det lätt att få panik! Även om inget är säkert, är det mycket som talar för att det är nu läget finns för att grundlägga en riktigt fin portfölj. Om man är långsiktig vill säga. För visst kan det vara så att det tar lite tid innan börserna återhämtar sig, och i värsta fall går vi in en längre lågkonjunktur, men det kan också vara så att återhämtningen kommer snabbare än väntat. Ovissheten gör att jag väljer att handla nu. Viss risk såklart, men läget är typ once (eller kanske twice) in a Life Time!

Min grundläggande utgångspunkt: jag köper bolag jag vill äga långsiktigt som är billiga nu, som klarar krisen, och inte bolag som gör bra affärer under krisen. Det är ett vägval, men jag är övertygad att det är en bättre väg om man är långsiktig. En annan strategi är att handla lite hela tiden, eftersom marknaden är omöjlig att förutsäga. Tyvärr har kassan varit för liten, men det är en helt annan sak... Och en sak till: har inte sålt något.

Man skulle kunna sammanfatta de bolag jag är intresserad av i tre grupper:

1. Bolag med extremt stark balansräkning och kassa, i branscher som drabbats hårt

Vissa branscher drabbas extremt hårt, och då talar vi inte minst flygbolag, hotell, restauranger, och turism i största allmänhet. Men det finns såklart bolag också i de här branscherna som kommer att överleva, och vissa kommer att komma ut starkare när konkurrenter gått omkull eller är ordentligt skadskjutna. Men för att vara en vinnare nu behöver man ha en riktigt stark balansräkning, och helst också en stor kassa att använda under kristiden. Här skiljs agnarna från vetet!

Flygbolag. Jag har letat efter flygbolag som saknar nettoskuld, och det är inte många; och jag fastnade för det nordamerikanska lågprisbolaget Southwest Airlines. Bolaget har den starkaste balansräkningen bland de större nordamerikanska flygbolagen, och man ser också ut att ha ett bra track record. Trots det har man fallit hårt. En snabb bedömning är att de borde klara betydligt större påfrestningar än flera av konkurrenterna, där framför allt American Airlines ser ut att ha det riktigt jobbigt. Jag väntar dock, tror inte att botten är nådd riktigt ändå 

Tittar man på andra kontinenter är det svårare. I Europa ser grekiska Aegan fin ut på screeningen, men med lite djupare research kan konstateras att de har ett stort investeringsprogram framför sig. Dålig tajming säger jag, och säger samma sak om Singapore airlines som länge hade en stor kassa, men nu vänt till skuld. 

Självklart kommer vissa flygbolag att få statliga kompensationer, men frågan är om det alla gånger kommer att räcka. Min bedömning är att det kommer rensas här, och de som överlever kommer komma ut som vinnare. Staterna kommer inte att behöva rädda alla flygbolag, men kanske några för att inte infrastrukturen helt ska gå åt pipan.

Hotell. Här finns det många bolag med hög skuldsättning, och det finns säkerligen de som kommer att krascha. Men jag hittar ingen jag riktigt fastnar för, landar i att avstå.

Turism. Här har jag en favorit sedan tidigare, Straco från Singapore med akvarier i Kina och pariserhjul i Singapore. Straco är ett bolag med en tydlig strategi att hitta billiga förvärv, och har tidigare förvärvat konkursbon. Med runt 1,3 mdr kr i kassa står man helt klart redo. Och man har tid att vänta, när högbelånade konkurrenter blöder, skulle Stracos kassa räcka i 4-5 år, och då har jag inte tagit hänsyn till att de såklart kan få ner personalkostnaderna massor, som står för ungefär halva det kassaflödespåverkande kostnaderna. Faktum är dessutom att akvariet i Shanghai, och pariserhjulet (som varit stängt av andra orsaker) öppnat upp i dagarna igen.

Tittar man på värderingen ser det också bra ut. Bolaget värderas nu till 1,2-1,3 ggr eget kapital (p/b) eller knappt p/e 5 justerat för kassan, beräknat på förra årets vinst. Och det var ingen rekordvinst, påverkad negativt av bland annat handelskriget. Såklart kommer det här året att bli mycket sämre, men det visar i alla fall på potentialen. Och ett ok förvärv skulle kunna ge en fantastisk resa!

Restauranger. Här har jag framför allt fastnat för Texas Roadhouse (USA), som uppfyller alla mina kriterier; stark balansräkning, nettokassa, och fin historik, inte minst. Dessutom har bolagets aktiekurs slaktats från ca 70 USD till runt 35 USD, men var nere kring 25 USD under veckan. Det kommer ett särskilt inlägg om bolaget om någon vecka.

2. Fina defensiva bolag som dragits med

Inget skonas i de breda nedgångarna, men vissa börser har drabbats mer, som periodvis i alla fall den grekiska. Men även där finns det fina defensiva bolag, med starka marknadspositioner och balansräkningar! Ett sådant är yoghurt- och glassproducenten Kri Kri som dragits med, och periodvis i alla fall tappat nästan lika mycket som Atenbörsen. Och det kan komma fler, på andra börser, ser t ex samma tendenser på den indonesiska börsen.

3. Fina dyra bolag jag väntat på länge

Tre bolag med fortfarande alldeles för hög värdering, men som jag håller ett öga på är:

Rational - tyskt bolag som stort dominerar marknaden för ugnar till storkök. Titta in i närmaste storkök du besöker, och du kommer att se en Rational. Bolaget fanns en kort tid i portföljen men värderingen på sådär p/e 50 sved för mycket och bolaget fick lämna.

IDP Education - ett australiensiskt mycket intressant bolag inom studentutbyten och språktester med riktigt fina konkurrensfördelar. Fastnade för bolaget för ett år sen snart, men värderingen på p/e 70 kunde jag inte betala. Den har en bra bit till köpläge, men ska det uppstå så är det nu...

Mercadolibre - ett unikt bolag som jag en gång avfärdade. Dominerar e-handel i Latinamerika och har brutala konkurrensfördelar, men även prislappen har varit brutal. Fortfarande för dyr, men vi får se.

Sist men inte minst, åter,  det är nu du har chansen! Ge inte upp även om det känns tungt. Omdisponera och fortsätt spara. Men låna inte, det är livsfarligt.

Lycka till i berg- och dalbanan, men håll i dig!

torsdag 19 mars 2020

Coronakrisen - snart en valutakris?


Krisen går igenom olika faser. Förutom att viruset sprider sig uppstår nya obalanser på marknaderna, först var det oljan som föll som en sten när inte lika mycket behövs i Coronas spår, och med Opec och Ryssland som inte kunde komma överens om produktionen.

Nu är det valutorna som börjar röra på sig ordentligt, och det har ett par huvudsakliga orsaker, mycket förenklat: 

1. När börserna faller vill marknaden växla in i något säkert; förutom U.S.-dollar söker man sig till andra säkra valutor (safe heaven) som Schweizerfranc och japanska Yen. Valutor som SEK och NOK tappar direkt, men även större valutor som den australiensiska har tappat stort.

2. När den amerikanska regeringen nu går fram med ett mycket omfattande stimulanspaket behöver de låna mer; räntorna på statspapper stiger och det blir mer attraktivt att placera sina pengar där, samtidigt som viruset fortsätter att sprida sig...

Konsekvenser? Ja den tydligaste och riktigt farliga effekten kommer för svagare ekonomier och valutor med en svag historik. Pengarna strömmar ut, vilket kan knäcka de finansiella systemen, ungefär som skedde i Sverige i början av 1990-talet och något senare under samma årtionde vid Asienkrisen. 

En mycket knepig konsekvens av svängningarna på valutamarknaden är att lån i framför allt USD blir större och dyrare räknat i inhemsk valuta. Det här kan leda till en ond spiral som tillslut kan få centralbanker att tvingas höja räntor för att hålla sina valutor uppe, när de egentligen behöver sänka räntan  för att stimulera den viruspåverkade ekonomin. Några av oss kommer ihåg 500 %-räntan här hemma i början av 90-talet, och det var precis det här det handlade om.

Och för vissa länder är situationen redan en realitet, Libanon ligger redan risigt till, och nu är det framför allt oljeproducerande länder som är på fallrepet.

De sista man ska ha just nu är bolag med stor utländsk skuld,  i länder med valutor som kan haverera...


lördag 14 mars 2020

Mitt i en börskrasch


Det här har varit den tuffaste veckan sedan jag klev in på börsen, och då var jag med under finanskrisen, även om jag då var mer spelare än investerare. Det som nu sker är extremt, och en nedgång på tvåsiffrigt tal under en handelsdag, som vi upplevde på stockholmsbörsen i torsdags, har faktiskt aldrig inträffat tidigare. Och det är ju inte den enda börsdagen från de senaste veckorna som kommer att ta sig in på "tio i topplistan" över de störst kursfallen på stockholmsbörsen.

Kan vi säga att det här är en krasch? Hur har krascher sett ut tidigare?

Världen har upplevt många börskrascher, men särskilt två sticker ut:

Wall street-kraschen i oktober 1929. Efter många år av stora börsuppgångar, där Dow Jones sexdubblades från 1921 till september 1929, trodde marknaden att detta skulle fortsätta för evigt. Tron på ekonomin var stor, arbetslösheten låg, aktier blev var mans egendom, och lånen flödade även för aktieköp. Kort sagt: det glada 1920-talet. Så sent som under hösten 1929 uttryckte ekonomen och statistikern Irving Fisher;

"Stock prices have reached what looks like a permanently high Plateau"

Lite kan det kännas igen. För inte särskilt länge sedan uttryckte många ungefär samma sak om det börsklimat vi hade fram till Corona, bland annat med det låga ränteläget som argument.

Men tillslut tog det stopp. Det började den 24 oktober, och den 29 oktober hade börsen fallit med nästan 25 %.  Triggern var inte jättetydlig, och forskarna har i efterhand diskuterat orsaken, men bidragande var bland annat en räntehöjning (från 5 till 6 %) som FED gjorde i slutet av sommaren 1929. Efter den inledande fasen sjönk börsen stadigt fram till 1932, från toppen till botten var fallet 89 %. Forskningen verkar idag vara enig i att det här också var början på den 1930-talets depression, med den höga skuldsättningen för aktieköp som en bidragande orsak.

Börskraschen 1987 (Black Monday). Ytterligare en börskrasch som föregicks av en mycket stor uppgång; bara under 1987 hade Dow Jones stigit med 43 % . Efter att ha ett par veckors nedgång kraschade Dow Jones den 19 oktober och föll med över 22 %. Triggern här var inte heller här jättetydlig, och kraschen verkar ha kommit som en överrsakning. En bidragande orsak verkar ha varit den färska automatiserade handeln där inlagda säljpunkter fick handeln att haverera. Många trodde att det här skulle bli början på en ny depression, men ett aktivt agerande från FED förhindrade.

Finanskrisen. Det här var något annat. Här var orsaken tydlig, det handlade om amerikanska banker som slarvigt uttryckt ägnat sig åt mycket kreativ utlåning med stor risk. Det egna kapitalet var litet, och skulderna enorma. Tillslut gick det över styr, och Lehaman Brothers gick i konkurs.

Det som händer nu har en tydlig trigger: coronaviruset som stänger ner hela länder och gör framtida vinster osäkra och oförutsägbara, med fallande priser på olja, och oenighet mellan oljeproducenterna som grädde på moset.

Samtidigt är inte utgångsläget heller helt olikt klimatet som föregick krascherna 1929 och 1987 med en övertro på en ständigt uppåtgående marknad, och tills nyligen med en tro att skuldsättning inte är farlig, bara räntan är låg. Så enkelt är det ju inte, framför allt som en mycket stor del av skuldsättningen på senare tid gått till redan mycket högt skuldsatta bolag (och länken handlar om USA). Högt skuldsatta bolag som inte klarar sina betalningar kan mycket väl bli nästa steg, och vi ser redan tecken på att marknaden flyr högräntelån.

Den närmaste framtiden är mer svårförutsägbar än någonsin. Det enda vi med säkerhet vet idag är att vi inte vet. Liksom att vi nog kan börja våga kalla det som nu sker för en krasch.

Trevlig helg!

lördag 7 mars 2020

Börserna faller - kan vi lära något från tidigare epidemier?


När nu coronaviruset sprider sig som en löpeld över världen kan det vara intressant att se om det går att dra några slutsatser från historien. Jag gjorde en snabbscan över litteratur i ämnet. Vad går att säga?

Spanska sjukan (1918-20) var ett influensavirus med hög dödsfrekvens som spreds över hela världen i anslutning till första världskriget (sjukdomen härstammade inte från Spanien, men eftersom de stridande parterna i Europa inte vill delge sina dödstal var det neutrala Spanien som gjorde det, därav namnet). Siffrorna går isär över hur många som drabbades, och avled men det handlar om 10-tals miljoner döda. Framför allt var det yngre och friska som drabbades, medan äldre klarade sig bra. De ekonomiska konsekvenserna sammantaget är det omöjliga att säga något om eftersom epidemin sammanföll med världskriget.

Asieninfluensan (1957-58), Hong Kong-influensan (1968-70). Var som framgår av namnen influensavirus, och det kom ur samma virus som spanska sjukan. Dödstalen här var i storleksordningen 1 miljon var, och dödstalen var procentuellt betydligt lägre än spanska sjukan. De ekonomiska konsekvenserna av båda utbrotten på världsekonomin var begränsade.

Svininfluensan (2009-2010) var likaså en  influensa, och den spreds från Mexiko och över världen och drabbade i storleksordningen lika många som influensorna på 1950- och 1960-talen. Den ekonomiska påverkan blev inte gigantisk heller här, 0,5-1,5 % i tappad BNP i de drabbade länderna, men den sammanföll med finanskrisen.

SARS-utbrottet under februari-juni 2003 är det kanske mest relevanta (bland annat därför att det också var en Corona?) även om det var en helt annan storlek; totalt identifierades knappt 8500 fall, varav cirka 7000 i Kina och Hong Kong, och fallen utanför Asien var bara några hundra. Dödsfrekvensen var dock högre, och runt 10 % avled. För att titta på de ekonomiska konsekvenserna ligger det nära tillhands att särskilt studera Hong Kong, där 1700-1800 drabbades och knappt 300 avled .

Hårdast i Hong Kong drabbades transport, turism, nöje. Antalet besökare med flyg eller båt sjönk med 70-80 %, detaljhandeln tappade ungefär 15 % när det var som värst (men återhämtade sig snabbt), och biografbesöken halverades. Exporten klarade sig å andra sidan helt opåverkad. Hong Kong-börsen tappade några %, och det inledningsvis, men visade en positiv utveckling efter bara några månader. Trots detta som framstår som rätt så begränsade effekter visar beräkningar att Hong Kongs ekonomi tappade ungefär 3 %, och påverkan begränsades sannolikt av betydande stimulanser och en devalvering. Samma beräkningar visar att Kina tappade sådär 1 %.

Och Corona?
Redan idag har vi mer än 10 ggr så många smittade och 4 gånger så många döda som under SARS, och vi ser en helt annan global spridning. Vi ser heller ingen tendens till avmattning utanför Kina, tvärtom. Börserna tappar stort. Att dra några mer kvantitativa slutsatser är såklart omöjligt, men att de ekonomiska konsekvenserna kommer att bli stora, mycket stora, kan man nog redan nu våga säga.


tisdag 3 mars 2020

Avråd från resor till norra Italien!


Just nu sprids Coronaviruset som en löpeld över världen, och i Europa och framför allt i Italien stiger siffrorna kraftigt från dag till dag. Här hemma steg antalet måndag kväll med ytterligare 9 personer. Alla nyligen hemkomna från norra Italien.

Igår stoppades direktflighterna med Iran Air. Det var klokt och nödvändigt. Myndigheterna i Iran har uppenbart inte koll på läget. Men det har inte de Italienska heller, om än på en annan nivå. Det var en tafflig hantering inledningsvis som fick smittan att spridas onödigt mycket, och viruset verkar ha fått spridas i flera veckor utan att man förstod vad som pågick.

Avråd från resor till Korea och Italien! 
Utrikesdepartement avråder från resor till Kina och Iran, men varför inte till Sydkorea (med störst antal smittade efter Kina), och Italien? Man avråder inte ens från icke nödvändig resor till de mest utsatta områdena i dessa länder. Inte förbjuda resor, inte stoppa inresande, inte stoppa flyg. Bara avråda från att resa. Men inte ens det händer. Jag har i grunden ett stort förtroende för regeringen och svenska myndigheter. Men det här förstår jag inte.

lördag 29 februari 2020

Portföljen: bästa veckan på länge, relativt sett


Viruset, livet, och portföljen. Ja i den ordningen. De senaste dagarna har det hänt som många befarat, inklusive jag själv; det ännu väldigt lite utforskade coronaviruset har börjat röra sig på ett okontrollerat sätt utanför Kina. Det handlar inte längre om spår till Kina och Wuhan, det handlar nu om spår till norra Italien och Iran och vi har ingen aning om hur spridningen ser ut därifrån. Mörkertalet kan vara stort, särskilt som det ju verkar finnas en osäkerhet om när man börjar smitta. Nej nog om viruset, men kommer tillbaka till det.

Portföljen. För den känner ju såklart av det här. Rörelserna på börsen har ju varit mer dramatiska än på ett årtionde. För mig har portföljen ändå klarat sig rätt så ok under den senaste veckan, -7 % (och då kommer -1-1,5 % från den sydafrikanska randen som av delvis andra skäl haft en tuff vecka). Generellt har faktiskt kronan gått rätt starkt under veckan, och justerat för valuta är min nedgång bara drygt -5 %.

Att der gått relativt ok under veckan kan förklaras både med portföljens geografiska spridning - jag ligger lätt i Sverige, Europa, och Nordamerika - men också med att jag har en betydande tyngdpunkt mot bolag med relativt låg värdering och dessutom finns de flesta innehav inte i de stora indexen. Det har varit en medveten strategi, som på senare tid fått en ytterligare tydlig prio mot låg värdering. Jag har helt enkelt tyckt att de västerländska börsernas värdering har dragit iväg väl mycket. En annan prio i portföljen är låg skuldsättning hos bolagen, vilket kan bli en viktig faktor den dag världsekonomins inbromsning börjar kunna läsas i bolagens finanser.

Det här innebär såklart att jag gått starkt mot index den senaste veckan. Efter förra veckan låg jag drygt 9 % under SIX Portfolio Return Index. När jag nu summerar efter denna vecka ligger jag mindre än 4 % under. Jag har tagit 5-6 % mot index!

Just nu ligger jag relativt lågt. Vad som händer framöver är skrivet i stjärnorna, men inte osannolikt fortsätter nedgången på måndag om inte positiva signaler om smittspridningen kommer under helgen. Krigskassan är påfylld med några % och jag har också ökat på ett ställe där jag tyckt värderingen börjat se riktigt attraktiv ut.

Och sammanfattningsvis. Tycker det ska bli jättespännande att se hur portföljen klarar sig, om nedgången fortsätter. Hur långt räcker egentligen min riskminimering?

Men vill skriva några rader också om själva orsaken till börskaoset och vad jag tänker att samhället borde göra. Det är såklart ett mycket svårbedömt läge, och utifrån det tänker jag att man bör agera proaktivt, utan att för den skull övergå i panik. Alla publika arrangemang som innebär större folksamlingar borde t ex ställas in, som när man i Italien förra helgen ställde in en rad fotbollsmatcher i högsta serien. Jag tänker att det här hemma borde översättas i t ex publikfria matcher i de större  sporterna, liksom att SVT avslutar sin melodifestivalssäsong utan publik. För att nämna ett par exempel. Jag kan också tycka att man borde avråda från icke nödvändiga resor till norra Italien, och kanske mer än så. Hellre något för tuffa åtgärder än att vi kommer på i efterhand att vi borde gjort mer. 

Själv försöker jag planera livet lite mer; jobba hemma när det är möjligt, avstå från resor i kollektivtrafiken så långt jag kan, och i alla fall i rusningstrafik. Handla på nätet och undvika butiker är en annan sak som är lätt att göra. Undvika arrangemang som ovan, ja t ex avstår vi melodifestivalen som vi tänkt gå med barnen på nästa vecka. Sen är det bara vänta och se, försöka tro på att regering och myndigheter agerar klokt, men jag känner mig långt ifrån lugn. Gör du?