lördag 16 mars 2019

Mat - i alla lägen, eller bara i syd och öst?

Följ länken:
https://framtidsinvesteringen.blogspot.com/2019/02/mat-i-alla-lagen-eller-bara-i-syd-och.html

(Inlägget dök inte upp på andra bloggars länkningar, antagligen pga att det skrevs för en tid sedan, och jag glömde justera datumet i appen när jag lade upp)

Mat - i alla lägen, eller bara i syd och öst?


Först handlar det om riktigt fina bolag. Sen handlar det om rätt plats, och rätt bransch. Och allt krävs för att jag ska bli intresserad. Därför varvar jag också bolagsletande med annat grävande. Sånt som befolkningstillväxt i olika delar av världen, urbaniseringens betydelse, eller som idag: hur påverkar ökat välstånd livsmedelskonsumtionen?

Först mat, sen annat. När levnadsstandarden ökar handlar det från mycket låga nivåer om livsmedel, och mera livsmedel. Men andelen sjunker snabbt med inkomsten. Redan i mitten av 1800-talet konstaterade den tyske statistikern Ernst Engels (inte att förväxla med Karl Marx kompis Fredrich Engels!) att andelen av ett hushålls inkomst som går till mat, sjunker när inkomsten ökar (Engels Law). Det här är något som är allmänt accepterat in i våra dagar, och det finns en hel del forskning som bekräftar det


Passade också på att titta på lite data över andel matkonsumtion mot BNP per capita. Grafen utgår data från Världsbankens International Comparision Program (2011). Alltså inte helt färskt, och Sveriges BNP-siffra förefaller något lägre än vid tidpunkten. Så grafen får tas med de förbehållen, men bilden säger i alla fall något kvalitativt om hur det ser ut.

Samtidigt konsumerar högre inkomsttagare och rikare länder i faktiska pengar allt mer i mat, därför att man köper dyrare och bättre mat. Ser man per land blir det här också rätt så tydligt. Det här är värt att ha med i bakhuvudet (Engel’s Law Around the World 150 Years Later, Richard Anker)

"South African data (Statistics South Africa, 2002) demonstrate how much food share of household expenditure varies by household income. Whereas “very low income” and “low income” households in South Africa together are responsible for 4 percent of total household expenditure and have a food expenditure share of 47 percent, “very high income” households in South Africa are responsible for 71 percent of total household expenditure and have a food expenditure share of only 14 percent"



Data över matkonsumtion vs BNP per capita. Samma data som ovan, och med samma förbehåll. Men det är ändå tydligt att man inte ska stirra sig helt blind på andelen mat av total konsumtion.

Tittar man på hur livsmedelskonsumtionen förändras med ökat välstånd är det svårare, och de regionala skillnaderna är stora. För at slå in en vidöppen dörr: det som man genomgående ser är att basvaror som bröd tappar relativt sett, och att köttkonsumtionen går upp. På senare år har vi dock sett en minskande konsumtion i väst, men samtidigt äter länder som Kina och Brasilien allt mer kött. Välståndstrenden att äta mer kött lever i länder på väg upp, men hälso- och klimattrenden tar över i väst?

Men sen skiljer det sig en del regionalt. I sydostasien t ex, där mjölkkonsumtionen är generellt är låg, kan man se en rätt tydlig trend när man jämför länder som har stora likheter. T ex dricker man i Singapore, där man lever på västerländsk nivå, 3-4 gånger mer mjölk per invånare än i Indonesien. Gustavs investering i indonesisk mjölk (Ultrajaya) är ur det perspektivet helt rätt. (Sen har bolaget en del utmaningar, men det är en annan historia). Eller A2 milk, som kanske öppnar för mjölkdrickande i fler delar av världen med sin mjölk fri från A2 protein. Det går såklart att spinna vidare här en bra bit, med hälsotrender och annat. Men vi stannar där också sammanfattar.

Sammanfattningsvis: Så svaret på frågan, är nära ett ja. Det behöver inte vara fel att investera i livsmedel i ett land där medelklassen växer, eller redan är stor. Men det gäller att ha koll på de regionala eller till och med lokala trenderna och förutsättningarna.

Och vad gör man sen då, när man har ätit färdigt? Mer om det en annan vecka!

Investerar du i livsmedelsbolag?

söndag 10 mars 2019

A-kassan - ingen vanlig försäkring


Elin Agorelius ställde igår en fråga på Twitter om A-kassan. Är det något man ska vara med i? Sparo följde upp nu på morgonen. Ett intressant ämne som har en rad infallsvinklar. Jag hänger på tråden eftersom jag tycker att det inte riktigt kommit fram vad A-kassan är för ett system:

A-kassa är ingen vanlig försäkring. A-kassan är ingen vanlig försäkring, som t ex en hemförsäkring, där premien finansierar utbetalningarna. Lite slarvigt kan man säga att A-kassan är ett mellanting mellan bidragssystem och försäkring. Ett bidragssystem som kräver en egenavgift, eller en försäkring med statlig finansiering. Förenklat finansieras utbetalningarna med premierna och den arbetsmarknadsavgift som är en del av arbetsgivaravgiften. Huvuddelen av finansieringen kommer från statskassan, och i kristider är det skattebetalarna som skjuter till.

Diskussionen på Twitter kom att handla om man bör vara med eller inte. Om man tjänar på det eller inte, med vissa utvikningar. Och visst betalar man några tusenlappar om året att spara om man avstår. Men lite slarvigt uttryckt avstår man i praktiken ett bidragssystem som i huvudsak är finansierat andra vägar. Eller för att uttrycka sig i investerartermer: Att vara med i A-kassan är lite som att köpa aktier i ett bolag som handlas under eget kapital. Sen blir det som potentiell investering en sämre sådan ju mer man tjänar, då 7 av 10 slår i taket. Men ändå.

Jag är med i A-kassan. 

lördag 9 mars 2019

Portföljuppdatering - kassan bara växer


Under sportlovet hann jag läsa en del, och det blev framför allt ett gäng hel- och delårsresultat. Eftersom de flesta innehaven följer det brittiska upplägget att bara rapportera halvårsvis, så blir det mycket att läsa under februari. Och det var ömsom vin, ömsom vatten. Eller det var snarast mjölk! För A2 milks rapportering var kanske den allra största positiva överraskningen. 

Rapportsäsongen. Som jag flaggade lite för i förra veckan finns kommenterar till (de flesta) rapporterna under menyraden ”status innehav”. Den korta versionen; förutom A2 milk överraskade Interroll (CH), Scales (NZ), och Italtile (ZA). Också HDFC Bank (IN) kanske ska läggas till den raden, även om en tillväxt på över 20 %, stabil marginal, och knappast några dåliga krediter alls, inte får någon att höja på ögonbrynen. Och det är ju lite läskigt i sig...  Bank Rakyat (ID) rapporterade likaså stabilt, liksom under omständigheterna Micro Mechanics (SG). LEM Holdings (CH), Straco (SG), Gruma (MX), och Sealink (AU) kunde dock helt klart ha levererat starkare. 

Tappat tron på Shoprite. Men den utan tvekan största  besvikelsen var Shoprite (ZA), som skyllde på en lång rad händelser när omsättningen stod stilla, och vinsten per aktie tappade 24 %. Det finns mycket att säga här, och jag tvekar över innehavet långsiktighet i portföljen. Men även om jag tappat det mesta av tilltron, tror jag att bolaget har tagit mer stryk än vad som är berättigat. Jag avvaktar sannolikt nästa halvårsrapport, man mycket lutar åt att Shoprites dagar i portföljen är räknade.

Sealink ut. Sealink Travel Group har varit under min lupp en tid, och helårsrapporten var något av en avstämningspunkt. Och rapporten var än en gång, i alla fall i mina ögon, en besvikelse. Kort sagt står man och stampar, och även om man har förklaringar, så förväntar jag mig mer. Särskilt besviken är jag över att sightseeingtrafiken går trögt, och även om den inte väger särskilt tungt i räkenskaperna, har den varit en del jag haft särskilt stora förväntningar på, med inte minst en stark kinesisk turism. Man skyller på hård konkurrens, vilket ju inte är särskilt tilltalande. Trafiken till Kangaroo Island, som är något av bolagets stöttepelare, bedrivs enl avtal med delstatsregeringen som dessutom går ut 2024. Bolaget bekräftar för övrigt i rapporten att det då kommer att bli en ny upphandling. Tappar man den är det jobbigt läge. Så, jag har sålt, och det blev i princip plus minus noll inkl utdelning.

Kassan växer och är uppe i drygt 8 %. Men tanken är att den ska ner till ca hälften. 4-5 % vill jag dock ha i de här turbulenta tiderna. Ett grekiskt defensivt bolag är hetast. Jag har också fortsatt att titta i Indonesien, men inte hittat något. Straco, som jag funderat på att öka i, får med den svaga rapporten vänta. Så sammanfattningsvis, rätt lugnt i portföljen!

Sist men inte minst, det blir inlägg på lördagarna nu framöver istället!

tisdag 26 februari 2019

Sammanfattning av rapporter - under menyrubrik ”status innehav”


För den som inte varit inne under menyrubriken ”Status innehav”, så försöker jag där att kontinuerligt uppdatera läget i bolagen efter rapporter och uppdateringar, eller om något annat viktigt händer. Där uppdaterar jag också när jag ökat eller minskat, och ungefär när. 

Allt är inte alltid fullt uppdaterat, inte nu heller. Och det kommer jag nog inte att lyckas med framöver heller. Men för mig fyller det ändå en funktion att ordentligt dokumentera mina genomgångar av rapporter. Om än mycket kortfattat. 

Ja, för den som kanske undrar varför jag sällan kommer tillbaka till uppföljningar av mina innehav i blogginlägg...

Hur gör du?

torsdag 21 februari 2019

Apropå Swedbank -vågar man investera i banker?


Rapporteringen kring Swedbanks penningtvätt väcker frågor. Många frågor. Såklart i första hand kring vad banken egentligen pysslar med? Men även, vågar man investera i banker?

Vi minns alla finanskrisen för 10 år sedan, och Lehman Brothers äventyr som slutade i katastrof och konkurs. Här hemma minns några av oss också bankkrisen på 1990-talet, när i praktiken hela det svenska finanssystemet helt höll på att kollapsa efter det glada 1980-talets äventyrligheter. Det krävdes både statliga räddningspaket (bankakuten), och förstatligande för att undvika ett totalt haveri, och för att rädda flera av våra storbanker. Ja, egentligen var det bara Handelsbanken som klarade sig helskinnade. 

Idag sitter vi åter med en skyhög privat skuldsättning i de skenande bostadsprisernas spår. Hur väl förberedda är bankerna för den dag räntorna stiger?

Bättre att titta utomlands? Själv har jag mycket medvetet valt att inte investera i svenska banker. Jag litar helt enkelt inte på att de har koll, eller kanske ännu värre, att de inte är transparenta nog kring risken med den höga skuldsättningen. Istället har jag valt att investera i ett par banker på Emerging Markets; HDFC Bank i Indien, och Bank Rakyat i Indonesien. Den stora fördelen där är att väldigt få överhuvudtaget har en relation till banksystemet, och att en ökad utlåning därför i första hand sker genom att fler lånar. Det lär minska risken. Men  såklart finns andra risker, i Indonesien en valuta som ofta tar stryk när det gungar, och det kan göra lån i utländsk valuta till farlig materia. Asienkrisen på 1990-talet påminner oss om det. För HDFC Bank är det snarast värderingen som skrämmer, runt p/e 30 får man betala för 20 % i tillväxt, och nästan inga dåliga krediter. 

Intressanta dokumentärer. ”Lehman Brothers - en lektion i girighet”, som sänts av Dokument utifrån i SVT är ett intressant tidsdokument där högt uppsatta personer ger sin bild av det som hände. Tyvärr verkar den inte ligga uppe längre på SVT play. En annan dokumentär från Dokument Utifrån är ”Banksters”, om HSBC, på lite samma tema som Swedbank. Den ligger uppe några veckor till på SVT play.

Vågar jag investera i banker? Rapporteringen kring Swedbank påminner om hur svårt det är att värdera risk när man köper bankaktier. Oberoende av var i världen man investerar.  Har de koll på läget? Och är de tillräckligt transparenta? Som småsparare har man insättningsgarantin, men som aktieägare har man ingen livlina. Min slutsats: att långsiktigt inte ha mer än 10 % bankaktier i portföljen.

Hur tänker du, vågar du investera i bankaktier?

onsdag 20 februari 2019

Sportlovspaus - något lästips?


Nu tar framtidsinvesteringen ett par veckors sportlovspaus, och ägnar sig åt att vara ledig, från jobb och bloggande. Kanske blir det skidåkning, kanske något annat. I väntan på snön, är det någon som har något spännande lästips på aktie-/investerartema?

Trevliga veckor i snön!

Önskar
Framtidsinvesteringen