söndag 21 oktober 2018

Högutdelare - skenbart säkra?


Många gånger beskrivs investering i högutdelare som något väldigt säkert. Men jag håller inte med. Varje gång jag möts av kommentarer som; "jag är försiktig, jag kör utdelningsinvestering" eller "jag får ju i alla fall min utdelning" så reagerar jag. Högutdelare är inte alls med självklarhet en strategi för riskminimering. Ibland kan det till och med vara tvärt om:

Ofta bolag med betydande skulder. Många av högutdelarna är fastighetsbolag (inte minst REIT i Nordamerika) eller energibolag. Bolag med tunga investeringar bakom, och därmed också en skuldsättning som är stor, eller i alla fall inte obetydlig. Även om marknaden ofta (men inte alltid) är stabil för de här bolagen, så är de inte okänsliga för räntehöjningar. En bara marginellt stigande ränta slår direkt på kassaflödet.

Ofta bolag på mogna marknader. Inte sällan finns högutdelare på mycket mogna marknader och/eller inom mogna tekniker, där man (helt riktigt) hellre delar ut än expanderar. Telekombolag som Telia är inte ovanliga inom kategorin. Men en mogen teknik, kan också vara en övergående teknik. Och bristen på tillväxt tala för att uppsidan är liten, samtidigt som nedsidan alltid finns där.

Utdelningsinvesteringen kräver precis som all investering en noggrann analys, t ex behöver man titta på:

Kassaflödet. Till att börja med, räcker kassaflödet för att betala utdelningen? Och räcker kassaflödet till de löpande investeringarna? Den första frågan är ett absolut måste, den andra kan vid fel svar väcka varningsklockor. Dessutom behöver man vara mycket försiktig med egendefinierade nyckeltal som "visar" att pengarna räcker. Det är i slutänden bara kassaflödet som räknas.

Skuldsättningen. Hög skuldsättning väcker varningsklockor. Gör en bedömning av hur en räntehöjning påverkar bolagets resultat och kassaflöde. Är skuldsättningen hög, är utdelningen också sannolikt sårbar.

Konkurrensfördelarna och lönsamheten. Hur ser bolagets lönsamhet ut, räknat som avkastning på eget kapital (ROE) eller tillgångar (ROA)? Låg lönsamhet talar för att konkurrensen är stor, och att varorna/tjänsterna är priskänsliga. Alternativt att verksamheten är mycket investeringstung. Men man bör också ha ögonen öppna för mycket hög lönsamhet. Bolag som delar ut stort kan minska sitt egna kapital alltför mycket, och med det dopa framför allt avkastningen på eget kapital (ROE).

Utdelningen vs tillväxt och investeringar. Visst är det så att utdelning i någon mån är ett tecken på att ett bolag mår bra. Men det krävs mer analys än så. Ett bolag som växer snabbt och ändå delar ut stort väcker t ex helt klart frågor. Inte osannolikt resulterar upplägget i växande skulder.

Så, investering i högutdelare är inte ett alternativ till kassa. Och riskerna finns där, även om utdelningen stabilt tickar in varje kvartal eller månad. Skenet kan bedra. Ser det inte bra ut bakom fasaden, kan stabiliteten snart förbytas i besvikelse. Med det sagt, högutdelare kan absolut vara intressanta, i min egen portfölj finns Vitreous Glass, en på många sätt fascinerande utdelare!

Gillar du högutdelare? Och hur gör du din analys?

söndag 14 oktober 2018

Brampton Brick - tegel tegel på väggen där...


Brampton Brick som dominerar tegelproduktionen i kanadensiska Ontario är väl inte det innehav som det slår mest gnistor kring. Och trots en i huvudsak fin utveckling, den senaste rapporten var t ex klart stark, så står aktien och stampar. Ser man ett år bakåt har aktien snarast tappat i värde. Tittar man på värderingen så handlas bolaget till  p/e 6 justerat, för en nedskrivning i verksamheten i USA. Eller till p/b 0,5-0,6, där en tung del i balansräkningen är mark för utvinning av lera. 

Allt sammantaget ställer jag mig frågan, är bolaget värt sin plats i portföljen?

Har grävt lite:

Byggboom i Kanada, Ontario. Byggandet har de senaste åren slagit ständigt nya rekord mätt som beslutade byggnadstillstånd. Den senaste statistiken är dock inte entydig; i landet som helhet ökar fortsatt  antalet byggnadstillstånd svagt, men sjunker för bostäder för tredje månaden i rad. I Ontario, där Brampton har huvuddelen av omsättningen, minskar antalet beviljade byggnadstillånd. 

Bygga ny fabrik. Brampton har i bagaget en historia med en misslyckad joint venture i en reningsanläggning som kostat företaget en hel del. Företaget har dock inte haft några kostnader på senare tid, och anläggningen har hyrts ut till helt annan verksamhet. I rapporten för Q1 kunde man dock läsa att bolaget köpt upp den andra partens del och: 

"The Company intends on initially developing a portion of this site into a state-of-the-art landscape and concrete masonry production facility, thus expanding the capacity of the Company’s concrete plant network that was constrained in 2017. "

Men är det verkligen rätt läge att storinvestera när byggboomen i Kanada kanske t o m passerat sin topp? Och det finns ingen stor kassa. Jag ställer mig minst sagt mycket tveksam.

Fått nej till exploatering. Företaget har sedan flera år haft en ansökan för behandling i Bramptons kommunfullmäktige om godkännande av exploatering av lera. Efter många turer drog dock bolaget tillbaka sin ansökan. Marken verkar vara ett naturområde, och är nog inte aktuell för annan exploatering, så kanske kan det komma en nedskrivning. Å andra sidan utgör den bara ungefär en femtedel av all mark som exploateras, eller cirka en tiondel av företagets all mark. Så det bör i det stora hela inte skada balansräkningen mer än marginellt.

Stort ägande i dödsbo sedan 2014. Större delen av de rösttunga A-aktierna finns sedan 2014 i ett dödsbo, efter att VD:s mor avlidit. Men det är fyra år sedan, och även om jag inte har full överblick över hur familjen ser ut, så väcker det såklart frågor. Är familjen inte överens om vad de ska göra med sitt ägande. Kan man vara en uppköpskandidat?

Kundfordringar som gått över tiden. Nästan hälften av alla kundfordringar har gått över tiden. Även om det handlar om bara 0-3 månader för nästan alla, så är det ett dåligt tecken. Och det har skett en viss ökning de senaste åren. Viker konkunkturen kan det här bli jobbigt, så det är verkligen något att hålla ögonen på.

Stora värden i bolaget. Även om det finns en del frågetecken, finns det också en hel del värden i bolaget som alltså handlas runt 55 % av eget kapital. Aktiens värde motsvarar 3/4 av markvärdena. Och samtidigt är det ett företag som dominerar sin marknad, växer, och är lönsamt. Så jag stannar kvar, och kanske skulle ett uppköp vara det bästa som kan hända?

Vad tror du?

söndag 7 oktober 2018

LEM Holdings - schweizisk hidden champion med fina megatrender


I Schweiz vimlar det av mindre bolag som dominerar en smal nisch. Ofta är det här bolag som dessutom är fantastiskt välskötta, och i några fall seglar de dessutom på en eller flera megatrender. LEM Holdings är ett sådant exempel.

Företaget tillverkar sensorer (transducers) för att mäta elektriska parametrar som ström och spänning, och började sin verksamhet på 1970-talet med utrustning för ellok. Idag används produkterna inom ett brett fält, i allt från hissar, lyftkranar, vitvaror och rullstolar, till solceller, svetsutrustning och elbilar. Sådär 1/3 av försäljningen finns i Europa, ungefär like mycket i Kina, ca 15 % i resten av Asien respektive Nordamerika.

Korta fakta

Marknadsvärde: 1,3 miljarder USD (small cap)
Omsättning (2017/18): 2,7 mdr kr (301 miljoner CHF)
P/E: 25

Vad gör mig intresserad?

Hållbar energi och Asien. Hållbar enegiförsörjning är en nyckelfråga för vår planet, och LEMs produkter finns i både elbilar och solceller, som bidrar till att minska koldioxidutsläppen. Både Indien och Kina bygger solceller så det knakar (även om Kina bromsat subventionerna, mer om det senare), och antalet elbilar formligen exploderar i Kina. Det här syns i LEMs senaste rapporter. Även utöver energidelarna är man stora i Asien. Kort sammanfattat: flera megatrender!

Dominerar sin nisch, fantastisk lönsamhet. LEM är ett företag som verkligen dominerar sin nisch, Företaget skriver att man har mer än 50 % av världsmarknaden för sina industriprodukter (80 % av försäljningen, allt utom bilsegmentet) och att man har en stabil marknadsandel över 50 % i de flesta regioner. För solcellerna säger man sig ha mer än halva världsmarknaden, och för ”gröna bilar” sådär 25 %  Lönsamheten som ROE på imponerande 45-50 % visar att man har kraft i prissättningen. Och då ska tilläggas att företaget inte förefaller extremt vad avser leasingåtaganden; man har ingen finansiell leasing, men hyr sina lokaler. En del ligger dock i att man delar ut hårt, men så länge man klarar investeringarna utan lån så har jag inga problem med det. Se mer om det nedan. 

Det enda frågetecknet är lönsamheten för produkterna mot gröna bilar, som pressas av ökade kostnader för forskning, och som företaget skriver, konkurrens. 

Teknikoberoende. Jag gillar teknik- och verkstadsbolag där produkterna behövs oavsett teknikskiften. LEM är ett typiskt sådant bolag, och produkterna finns som sagt där ström- och spänninggsmätning behövs. Och det är på många ställen. 

Satsar på forskning. Liksom många schweiziska företag förstår man att man måste vara absolut bäst, och att det inte finns några genvägar dit. Man satsar stort och medvetet på forskning, 6-7 % av omsättningen, och man ska upp till 8 %. Framför allt vill man som sagt stärka sig mot ”gröna bilar”.

Stabilt ägande. Två privatpersoner personer äger ca 50 % av bolaget, och har ökat sitt ägande de senaste åren. Ordförande har ett inte helt obetydligt innehav. Innehavet för den nye VD:n sedan i våras framgår dock inte av den senaste årsredovisning.



Fantastiska finanser. Finanserna klarar mina kriterier och lite till; fantastisk balansräkning, nettokassa, imponerade kassaflöde. Tillväxten är stabil, historiskt inte fantastisk, men trenden är klart positiv och man växer brett.

Kassaflödet är starkt. För åren som visas i grafen var utdelningen större än kassaflödet, men i storleksordningen 80-90 % av vinsten. Utdelningen ska dock ses utifrån att företaget låg med en stor kassa åren som föregick ett par större utdelningshöjningar. Även om man gjorde en liten upplåning det senaste året, har man fortsatt nettokassa. Den utdelning som belastade kassaflödet åren 2017-2018 motsvarade 35 CHF/aktie, och var en sänkning från 40 CHF 2015-2016. Sänkningen bidrog till att kassaflödet i princip balanserat de senaste åren. Den senaste utbetalningen är åter på 40 CHF, vilket ger en direktavkastning på 3-3,5 %.


Vad gör mig tveksam?

Tufft för kinesiska solceller. I juni beslutade Kina oväntat att strypa sina subventiener för utbyggnad av solceller. Och redan innan var det pressat med de importtullar som Trump inför. Helt klart kommer den kinesiska solcellsindustrin ha det tufft i en nära framtid, och de närmast berörda bolagen har tappat kraftigt i värde. Såklart har även LEM dragits med. Men hur hårt kommer det här att slå, och när vänder det?

Trumps handelskrig kan få betydande konsekvenser, utöver solcellerna. Och det här är något som LEM själva noterar i sina rapporter. Men som ovan, hur stora är effekterna, och hur länge varar de?

Extremt stark valuta. Schweizerfrancen är inte någon konkurrensfördel när man ska exportera. 1970 fick man 4 CHF på en USD, kring år 2000 nästan 2 CHF, i dag står de i nästan exakt 1:1. En viss exponering mot CHF bedömer jag dock kan vara stabiliserande för portföljen.

Företaget dominerar en smal nisch, och komponenten de tillverkar är av avgörande betydelse i produkter som elbilar och solceller. Dessutom utgör transducern en liten del av den totala kostanden, vilket säkerligen kan bidra till att många företag är beredda att betala för kvalitet. Man kan också beskriva LEM som ett tråkigt och stabilt bolag, som tidigare visade en relativt svag tillväxt, men som helt plötsligt hamnat mitt i megatrender. 

Jag känner mig sammantaget rätt så säker på att företaget ligger rätt. Frågan är dock om botten ännu är nådd, eller om Trumps handelskrig kommer att fortsätta att pressa.  

Jag har köpt ca 3 % och funderar på att fylla på. Innehavet ligger hos Nordea, som erbjuder courtage från 1 CHF (9 kr). Svårt att göra något annat då Avanza kör maxcourtage dvs 749 kr i Schewiz.

Vad säger du om bolaget? Och ska jag fylla på nu, eller vänta?