Schweiziska aktierna kvar i portföljen

Upp och nervända världen: Schweiz, med en valuta med nästan samma säkerhet som guld, och med rader av företag som inte har en aning om vad skuldsättning är! Där uppstår kanske årets största spänningsmoment i portföljen. Ja det finns två schweizare i portföljen, Interroll (transportband, paketsortering mm) och LEM Holdings (sensorer för ström och spänning).

Allt handlar om att Schweiz och EU reglerar sina relationer genom ett drygt hundratal olika avtal, som nu EU vill samla i ett. Det här har gått småtrögt, och EU plockade då in kortet: att inte tillåta EU-baserade banker och mäklare att agera på schweiziska marknadsplatser. Det här hotet har hängt i luften länge, och blev definitivt nyligen, när  EU beslutade att man inte kommer att förlänga klassningen av schweiziska marknader som minst likvärdiga med europeiska (ekvivalenta), när klassningen går ut 30 juni. Schweiz kontrade då (och det blev definitivt igår) med att förbjuda handel med schweiziska aktier på börser inom EU. Och rent krasst, det här handlar nog mycket om Brexit, att statuera exempel helt enkelt. Så här kan det gå

Efter lite research har jag landat i att inte sälja.

Så här tänker jag:

1. Handel på börsen i Zürich kommer fortsatt kunna ske genom lokala mäklare. Och det är inget konstigt för en exotisk investerare. Däremot kan det nog bli knepigt med näthandeln hos Nordea. Men det vet jag inte, och får inget entydigt svar.

2. Hade jag däremot ägt aktierna genom någon börs inom EU hade jag sålt. Det kan bli trassligt när det börjar att pratas om avnoteringar.

3. Börserna har reagerat med ro. Mina två innehav steg t o m sammantaget svagt under dagen. Det här säger ju också något om hur marknaden ser på saken: inget problem. 

Hur har du gjort som äger schweiziskt? Eller hur skulle du ha gjort om du ägt?

Interroll Holdings - istället för Amazon?

Som ni kunnat se i ett par inlägg är schweiziska aktier ett nytt intresse. Ingen annanstans har jag hittat så många mindre bolag som dominerar små nischer! Dessutom, allt som oftast med riktigt stark styrning, och konservativa finanser. Vissa dessutom mitt i någon stark megatrend, och då blir det riktigt intressant!

Interroll Holdings tillverkar olika typer av system som bygger på rullband; för bagagehantering på flygplatser, för livsmedelsproduktion, för post- och paketsortering, för kassadiskar i livsmedelsbutiker, och en del annat. Den gemensamma nämnaren är den motor (trummotorn) som driver banden, där bolaget är världsledande. Försäljningen finns över hela världen, och tillväxten imponerar framför allt i Asien.

Korta fakta

Marknadsvärde: 1,5 miljarder USD (small cap)
Omsättning (ttm): 4,4 mdr kr (488 miljoner CHF)
P/E (ttm): 36
Försäljning per region (första halvåret): 61 % Europa (inkl. mellanöstern och Afrika), 26 % Amerika, 13 % i Asien

Vad gör mig intresserad?

Dominerar intressanta sektorer. Uppfattar det som att bolaget har sin stora konkurrensfördel i trummotorn. .60 % av livsmedelsbutikernas rullband likaså. 80 % av flygplatserna har säkerhetskontroller där banden drivs med motorer som kommer från Interroll, dessutom har lika stor andel av flygplatserna Interrolls ”kurva” i sina logistiksystem (meningen uppdaterad). De förefaller helt enkelt vara bäst på en mycket viktig del i logistiksystemen. Och det bör rimligen ge en konkurrensfördel, även när vi kommer till t ex pakethantering.

Växande e-handel. E-handeln i världen växer så det knakar. I USA var tillväxten 16 % 2017, och omsättningen har sedan 2012 fördubblats. Inom EU var tillväxten 13 %. Men det är ingenting mot Sydostasien, där utvecklingen formligen exploderar, från mycket låga nivåer. I Kina ligger tillväxttakten på uppemot 35-40 % per år. Här säljer Interroll hackorna och spadarna.

Fler flygplatser. Flygresandet ökar, och flygets samarbetsorganisation IATA förutspår att antalet passagerare kommer att fördubblas på 20 år. Det här innebär såklart fler flygplatser, större flygplatser, och fler bagageband. Möjligen kan bagagebandens tillväxttakt bli lägre när fler flygbolag tar betalt för bagage, och fler resenärer väljer bara handbagage?

Fantastiska finanser, fin tillväxt. Företaget har fantastiska finanser, en balansräkning helt utan skulder, betydande nettokasa (ca 0,5 mdr kronor), och ett riktigt starkt kassaflöde. Tillväxten har ökat kraftigt, och framför allt är det i Asien, där orderingången ökade med 68 %, och omsättningen med 39 % det senaste halvåret.

Stabilt ägande, företagsledning som äger. Alla i ledningen har betydande aktieinnehav, och alla ökade sina innehav mellan 2016 och 2017. VD äger ca 2,5 % av bolaget, vilket motsvarar ca 400 miljoner kronor. Två familjer äger drygt 20 %.

Vad gör mig tveksam?

Hög värdering, troligen cykliskt. Värderingen p/e 36 är hög, och var tyvärr ännu något högre när jag köpte. Dålig tajming, och såklart åter en påminnelse om att högt värderade bolag alltid har stor fallhöjd. Företagets historiska tillväxt är stabil, men en inte fantastisk. Å andra sidan förändras världen snabbt nu. Men vad händer om handelskrig och annan osäkerhet fortsätter? Bolaget saktade in ordentligt vid finanskrisen, och en kommande konjunkturnedgång kan påverka på samma sätt. Även om megatrender kan balansera.

Avancerade logistiklösningar, möjlighet eller hot? Brittiska e-handelsföretaget Ocado har utvecklat mycket avancerade logistiklösningar. De inkluderar Interrolls produkter, och Ocado som kund lyfts till och med upp på hemsidan som exempel. Men kan man vara säker på att mer avancerade framtida lösningar har Interrolls band och motorer som beståndsdelar? Och är Interrolls lagerlösningar ett överlapp, där hårdare konkurrens redan idag kan uppstå?

Satsar inte så tungt på forskning. För den som minns mitt inlägg om Schweiz i början av hösten, lyfte jag en handfull schweiziska bolag som alla satsade 5-8 % av omsättningen på forskning. Interroll hade ännu inte kommit upp på min bevakningslista då. Hur som helst, satsar bolaget inte mer än 2-3 % av omsättningen i forskning. Jag hade gärna sett att man låg högre.

Lönsamheten inte fantastisk. Lönsamheten som ROE (16-17 %) är inte fantastisk, men något bättre om man justerar för den rätt stora kassan (20 %). Jämför man med ungefär jämnstora LEM Holdings, som jag skrev om senast, och som har ett drygt dubbelt så högt ROE, så ligger en stor del av skillnaden i att Interroll har en betydligt tyngre balansräkning. Hos Interroll utgör mark och byggnader närmare 30 % av balansräkningen, hos LEM är det inte ens en promille. Det här visar ju också hur svårt det är att jämföra lönsamhetsmått. För är det egentligen bättre med leasingkontrakt än egna fabriker?

Extremt stark valuta. Schweizerfrancen är inte någon konkurrensfördel när man ska exportera. 1970 fick man 4 CHF på en USD, kring år 2000 nästan 2 CHF, i dag står de i nästan exakt 1:1. En viss exponering mot CHF bedömer jag dock kan vara stabiliserande för portföljen.

Sammanfattningsvis. Bolaget har en exponering mot rätt branscher, och fångar inte minst både ökat resande och växande e-handel. Man har en stark marknadsposition, en extremt stark ekonomi, och en ledning som tror på bolaget. Bortsett från värderingen har bolaget i mina ögon allt man kan kräva. Och fortsätter tillväxten som första halvåret, ja då kan jag svälja också värderingen. Ett fint alternativ till Amazon t ex, som för övrigt är en av bolagets kunder 

Aktien har åkt in i portföljen med runt 5 %. Tyvärr köpte jag före den dipp som varade några veckor. Köpet har jag gjort via Nordea, som erbjuder courtage från 1 CHF = 9 kr samtidigt som Avanza kör maxcourtage 749 kr.

Vad säger du om bolaget?

LEM Holdings - schweizisk hidden champion med fina megatrender

I Schweiz vimlar det av mindre bolag som dominerar en smal nisch. Ofta är det här bolag som dessutom är fantastiskt välskötta, och i några fall seglar de dessutom på en eller flera megatrender. LEM Holdings är ett sådant exempel.

Företaget tillverkar sensorer (transducers) för att mäta elektriska parametrar som ström och spänning, och började sin verksamhet på 1970-talet med utrustning för ellok. Idag används produkterna inom ett brett fält, i allt från hissar, lyftkranar, vitvaror och rullstolar, till solceller, svetsutrustning och elbilar. Sådär 1/3 av försäljningen finns i Europa, ungefär like mycket i Kina, ca 15 % i resten av Asien respektive Nordamerika.

Korta fakta

Marknadsvärde: 1,3 miljarder USD (small cap)

Omsättning (2017/18): 2,7 mdr kr (301 miljoner CHF)

P/E: 25

Vad gör mig intresserad?

Hållbar energi och Asien. Hållbar enegiförsörjning är en nyckelfråga för vår planet, och LEMs produkter finns i både elbilar och solceller, som bidrar till att minska koldioxidutsläppen. Både Indien och Kina bygger solceller så det knakar (även om Kina bromsat subventionerna, mer om det senare), och antalet elbilar formligen exploderar i Kina. Det här syns i LEMs senaste rapporter. Även utöver energidelarna är man stora i Asien. Kort sammanfattat: flera megatrender!

Dominerar sin nisch, fantastisk lönsamhet. LEM är ett företag som verkligen dominerar sin nisch, Företaget skriver att man har mer än 50 % av världsmarknaden för sina industriprodukter (80 % av försäljningen, allt utom bilsegmentet) och att man har en stabil marknadsandel över 50 % i de flesta regioner. För solcellerna säger man sig ha mer än halva världsmarknaden, och för ”gröna bilar” sådär 25 %  Lönsamheten som ROE på imponerande 45-50 % visar att man har kraft i prissättningen. Och då ska tilläggas att företaget inte förefaller extremt vad avser leasingåtaganden; man har ingen finansiell leasing, men hyr sina lokaler. En del ligger dock i att man delar ut hårt, men så länge man klarar investeringarna utan lån så har jag inga problem med det. Se mer om det nedan. 

Det enda frågetecknet är lönsamheten för produkterna mot gröna bilar, som pressas av ökade kostnader för forskning, och som företaget skriver, konkurrens. 

Teknikoberoende. Jag gillar teknik- och verkstadsbolag där produkterna behövs oavsett teknikskiften. LEM är ett typiskt sådant bolag, och produkterna finns som sagt där ström- och spänninggsmätning behövs. Och det är på många ställen. 

Satsar på forskning. Liksom många schweiziska företag förstår man att man måste vara absolut bäst, och att det inte finns några genvägar dit. Man satsar stort och medvetet på forskning, 6-7 % av omsättningen, och man ska upp till 8 %. Framför allt vill man som sagt stärka sig mot ”gröna bilar”.

Stabilt ägande. Två privatpersoner personer äger ca 50 % av bolaget, och har ökat sitt ägande de senaste åren. Ordförande har ett inte helt obetydligt innehav. Innehavet för den nye VD:n sedan i våras framgår dock inte av den senaste årsredovisning.

Fantastiska finanser. Finanserna klarar mina kriterier och lite till; fantastisk balansräkning, nettokassa, imponerade kassaflöde. Tillväxten är stabil, historiskt inte fantastisk, men trenden är klart positiv och man växer brett.

Kassaflödet är starkt. För åren som visas i grafen var utdelningen större än kassaflödet, men i storleksordningen 80-90 % av vinsten. Utdelningen ska dock ses utifrån att företaget låg med en stor kassa åren som föregick ett par större utdelningshöjningar. Även om man gjorde en liten upplåning det senaste året, har man fortsatt nettokassa. Den utdelning som belastade kassaflödet åren 2017-2018 motsvarade 35 CHF/aktie, och var en sänkning från 40 CHF 2015-2016. Sänkningen bidrog till att kassaflödet i princip balanserat de senaste åren. Den senaste utbetalningen är åter på 40 CHF, vilket ger en direktavkastning på 3-3,5 %.

Vad gör mig tveksam?

Tufft för kinesiska solceller. I juni beslutade Kina oväntat att strypa sina subventiener för utbyggnad av solceller. Och redan innan var det pressat med de importtullar som Trump inför. Helt klart kommer den kinesiska solcellsindustrin ha det tufft i en nära framtid, och de närmast berörda bolagen har tappat kraftigt i värde. Såklart har även LEM dragits med. Men hur hårt kommer det här att slå, och när vänder det?

Trumps handelskrig kan få betydande konsekvenser, utöver solcellerna. Och det här är något som LEM själva noterar i sina rapporter. Men som ovan, hur stora är effekterna, och hur länge varar de?

Extremt stark valuta. Schweizerfrancen är inte någon konkurrensfördel när man ska exportera. 1970 fick man 4 CHF på en USD, kring år 2000 nästan 2 CHF, i dag står de i nästan exakt 1:1. En viss exponering mot CHF bedömer jag dock kan vara stabiliserande för portföljen.

Företaget dominerar en smal nisch, och komponenten de tillverkar är av avgörande betydelse i produkter som elbilar och solceller. Dessutom utgör transducern en liten del av den totala kostanden, vilket säkerligen kan bidra till att många företag är beredda att betala för kvalitet. Man kan också beskriva LEM som ett tråkigt och stabilt bolag, som tidigare visade en relativt svag tillväxt, men som helt plötsligt hamnat mitt i megatrender. 

Jag känner mig sammantaget rätt så säker på att företaget ligger rätt. Frågan är dock om botten ännu är nådd, eller om Trumps handelskrig kommer att fortsätta att pressa.  

Jag har köpt ca 3 % och funderar på att fylla på. Innehavet ligger hos Nordea, som erbjuder courtage från 1 CHF (9 kr). Svårt att göra något annat då Avanza kör maxcourtage dvs 749 kr i Schewiz.

Vad säger du om bolaget? Och ska jag fylla på nu, eller vänta?

Schweiz, inga genvägar till framgång

Schweiziska företag är inget jag tittat på tidigare. Men det kanske jag borde ha gjort, för här finns långa rader av bolag som dominerar relativt små nischer, och dessutom med finanser som uppfyller varje kommatecken i mina kriterier. Det fina är att några av dem också är riktigt bra ingångar till Asien.

Jag har under sommaren (tillsammans med Gustavs aktieblogg) tittat på fyra nischade schweiziska marknadsledare, alla innovativa teknik/verkstadsföretag, och alla i gränslandet större smallcap till mindre midcap (1-4 miljarder USD i marketcap). Och när vi talar marknadsledare är det allt från dominerande bolag med en andel på världsmarknaden på över 50 %, eller bolag som dominerar i någon världsdel, till de som är #1 eller 2 inom några närliggande nischer. I mina ögon talar vi om Hidden Champions.

Hur kan ett land med världens kanske starkaste valuta, lyckas med att också producera världsledande, dominerande kvalitetsbolag? Vad har de här bolagen gemensamt?

1. Satsar på forskning, inga genvägar till framgång. De här bolagen satsar alla 5-8 % av omsättningen i forskning och utveckling. Och det är riktigt mycket. Jämför vi med svenska innovativa bolag inom snarlika branscher så satsade Atlas Copco drygt 3 % av omsättningen 2017, och Trelleborg 1,5 %. Och visst är det betydligt större bolag, framför allt Atlas, men skillnaderna är å andra sidan också mycket stora.

2. Förvärvar i begränsad omfattning. Alla de här bolagen förvärvar i begränsad omfattning, och det handlar då i huvudsak om förhållandevis små bolag, som jag uppfattar har någon teknik eller metod som har fina synergier med bolagets befintliga verksamhet. Kort sagt: man köper sig inte till marknadsandelar, man jobbar upp en förädlingsnivå som gör att man kan ta betalt.

3. Fantastiska finanser. Sist men inte minst, det är säkert bekant att Schweiz är ett konservativt land, så även när man kommer till företag. Alla de här bolagen har fantastiska finanser. Balansräkningarna är alla riktigt starka, från stor nettokassa, till en mycket liten nettoskuldsättning. Kassaflödena är såklart starka, och lönsamheten mätt som ROE genomgående >20 %. Ett par av bolagen touchar 50. Och då är det som sagt skuldfria bolag. Prislapparna ligger från knappt p/e 20 till drygt 30.

4. Högt styckepris på aktierna. Här splittar man inte i tid och otid. Aktier som kostar från 1000 CHF och uppåt är snarast det normala. Och vissa kostar ännu långt mycket mer, uppåt 50000 kr per aktie är inte alls ovanligt. Det här lär knappast gynna snabb värdestegring, men här är det långsiktigt värdeskapande som gäller.

Ska man sammanfatta: de här schweiziska bolagen har insett att det inte finns några genvägar. Man måste helt enkelt vara bäst. Bara då kan man ta ordentligt betalt. Högt förädlingsvärde är ordet, så bygger man vallgrav. Och man vet att man ska hålla ordning och reda på finanserna.

Sist men inte minst, courtaget: Hos Avanza är det maxcourtage 749 kr som gäller för Schweiz, men hos Nordea startar det på 1 CHF. Dock verkar valutaomräkningen vara något sämre.

Jag gillar det här. Under hösten kommer ett par tre exempel. Ett av dessa finns redan i portföljen.