lördag 25 januari 2020

Min investeringsfilosofi - värdeinvestering och tillväxt går att kombinera!


Min investeringsfilosofi har sedan 2015-16 handlat om att hitta bolag som växer, har ett starkt kassaflöde, låg skuldsättning, tydliga och långsiktiga konkurrensfördelar, och sist men inte minst en rimlig värdering. Över tid har dock tyngdpunkten varierat. Jämför jag mina investeringar idag och för ett par år sedan, så tittar jag mer på värdering idag. Det som gått sämst har ofta handlat om bolag där jag gått in för högt, och när det gått bra har det oftast varit när en uppvärdering kommit. Även om det finns tydliga undantag... 

Så här skulle jag beskriva min investeringsfilosofi:

1. Värdeinvestering. 

Att hitta bolag med låg eller rimlig värdering är en viktig del i min investeringsfilosofi. Det behöver inte (men kan såklart) handla om bolag som handlas långt under bokfört värde, och där det finns olika typer av dolda tillgångar. Det kan också handla om riktiga kvalitetsbolag där marknaden av någon mindre rationell anledning värderar bolaget för lågt. Ibland kan det också vara så enkelt som att bolaget är för litet för att fonder ska gå in, eller att man bara blivit kvar under radarn. Det här är kort och gott värdeinvestering.

2. Tillväxt och konkurrensfördelar

Långsiktiga förutsättningar för tillväxt. Bolaget ska ha långsiktiga förutsättningar att växa, d v s finnas på en marknad där en eller flera megatrender talar för att man långsiktigt kan öka sitt kassaflöde. Det kan t ex handla om befolkningstillväxt, en ökande medelklass, eller en ny teknik. Historisk tillväxt är inte ointressant, och jag tar i regel inte mina köpbeslut på framtidsberäkningar.


Långsiktiga konkurrensfördelar. Bolaget ska ha långsiktiga konkurrensfördelar, d v s det ska finnas en tydlig tröskel för konkurrenterna. Det kan t ex handla om betydande investeringar i produktion eller infrastruktur, starkt distributionsnät, ett starkt varumärke, eller en stark marknadsposition. Avkastning på eget kapital (ROE) är ofta en bra indikator på en stark marknadsposition, eftersom det talar för att bolaget har kraft i sin prissättning. Men det ska värderas tillsammans med balansräkningen. 

Stark ledning som äger. En stark ledning med bra track record är också en avgörande förutsättning för att både uppnå tillväxt och bibehålla eller stärka konkurrensfördelarna. Helst ska ledningen ha ett betydande ägande i bolaget. 

3. Starka finanser

Starkt kassaflöde. Kassaflöde skapar värde. Ett starkt kassaflöde skapar förutsättningar både för att växa utan stora skulder, och för att dela ut till aktieägarna (eller återköpa aktier). Kassaflödet är bland det första jag tittar på, och jag analyserar hur det har klarat sig i tuffare tider. Justerade nyckeltal och EBITDA sänker mitt förtroende.

Stark balansräkning, låg eller ingen skuldsättning. Bolaget ska ha en stark balansräkning. Låg skuldsättning innebär att man har större möjlighet att hantera påfrestningar. De flesta kostnader kan ett bolag hantera; personal kan sägas upp, lokaler avvecklas, men skulderna finns där och genererar räntekostnader. Balansräkningen delar måste såklart analyseras, och immateriella tillgångar, särskilt Goodwill, där nedskrivningar lätt kan uppstå.

4. Typ av verksamhet

Jag förstår verksamheten och klarar av att följa den. Oförändrat jämfört med tidigare. Jag vill förstå verksamheten, utan att behöva lägga massor av tid på att i grunden förstå t ex olika tekniker. Därför sorterar jag bort sådant som läkemedel, bioteknologi, mer avancerad teknik, IT, finansbolag och försäkringar. Jag väljer också bort företag som är beroende av världsmarknadspriser, som t ex för mineraler och jordbruksprodukter. När jag tittar på teknik vill jag helst ha sådant som skapar förutsättningar för flera eller bredare branscher. 

Verksamheten är långsiktigt hållbar sett till klimat/miljö, folkhälsa, fred och demokrati. Oförändrat jämfört med tidigare. Klimat/miljö tar bort tex oljebolag, kolgruvor, flygbolag/flygplatser och vissa energibolag. Folkhälsa utesluter tobak och sprit (men vin, öl och socker klarar sig). Fred och demokrati stryker bland annat krigsmateriel. Jag undviker också länder som inte är demokratier, men exponeringen mot Kina, liksom att bolag med säte i demokratiska länder kan handla i odemokratiska, gör det svårt att vara helt skarp här. 

Sammanfattningsvis
Förändras något fundamentalt för mitt köp säljer jag, och den totala avkastningen handlar om värdetillväxt och utdelning. Värdetillväxten kan i sin tur handla om både uppvärdering, och om att företagets faktiska värde växer. Jag rör mig på många olika marknader därför att det ökar sannolikheten att hitta lågvärderade bolag, och för att man lättare fånga tillväxten från megatrender i länder där de fundamentala förutsättningarna (befolkningstillväxt, växande medelklass) är mer gynnsamma. Det finns såklart bolag här hemma som också rör sig på dessa marknader, men ofta finns tyngdpunkten i väst

Annars tror jag att jag fortsatt fixar att hålla koll på cirka 15 bolag, inget innehav ska vara mindre än 4 %, och inget större än 15 %. Normalt innebär det att jag säljer av när ett innehav går över 20 %, och köper till om det går under 3 %.

Sist men inte minst, mina kriterier är vägledande, och jag har därför valt att istället tala om investeringsfilosofi. Jag har t ex ett par bolag i portföljen som absolut inte är värdeinvesteringar (HDFC Bank och A2 milk). De får ligga kvar, och det kan absolut komma in fler sådana. Och för övriga bolag ligger tyngdpunkten utifrån kriterierna mycket olika. Jag gör bedömningen utifrån en helhet. Investeringsfilosofin är en beskrivning av vad jag tror är viktigt för en bra investering, och är en ansats till att förklara att jag tror att värdeinvestering och tillväxt går att kombinera. Men det innebär inte att alla investeringar behöver uppfylla allt. 

Framtidsinvesteringen är en:

"En blogg om värdeinvestering och tillväxt med världen som spelplan"

Hur tänker du när du investerar?


7 kommentarer:

  1. En fin investeringsfilosofi du har och en fördel med värderingskrav är nog att nedsidan blir mer begränsad tror jag.

    Vidare så gillar jag ditt fokus på balansräkningen och även om jag inte är lika strikt som du så tycker jag att nettokassa är klart meriterande för ett case.

    Jag prioriterar tillväxt och god strukturell sådan före värde även om jag förstås inte tackar nej om jag hittar bägge som i fallet Haier Smart Home exempelvis. Däremot tror jag det krävs rejält mycket tålamod i värde då uppvärderingar kan ligga många år framåt i tiden om/när dessa sker - väntar fortfarande på att Haier ska flyga :-)

    Jag tror som sagt det är ett misstag att välja bort IT och Hälsa då dessa sektorer kanske har den starkaste strukturella tillväxten av dem alla - digitalisering och behovet av sjukvård världen över. Dock är det svårt att veta vilka bolag som är vinnare men det är ett mindre problem om man tillämpar "korgar av aktier" som jag.

    Ett case som jag tror alla kan relatera till och förstå konkurrensfördelarna är Microsoft tycker jag. Produkter som alla känner till och använder, urstarka finanser och mycket bra lönsamhet i såväl låg- som högkonjunktur (kika gärna på historisk RoE / marginaler). Förvisso ett Mega cap och värdering är historiskt hög nu men sannolikt många år av fin tillväxt under hög lönsamhet framöver tror jag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Stefan! Lite olika balans i när vi analyserar, men också likheter.

      IT och hälsa ja, där säger jag snarare IT, bioteknik, och läkemedel. Medicinsk teknik och bredare hälsobolag kan jag absolut tänka mig. Det finns sådant i min portfölj. Och IT, ska inte säga att jag stänger för allt, men det mesta, och ett bolag som Microsoft är klart intressant. Där är det värderingen som sätter krokben.

      Radera
    2. Jag kan tycka att värderingen är ganska "fair" för Microsoft med EV/EBITDA på ca 19 och estimerat eps-CAGR på nästan 15 % kommande två år :-)
      https://www.marketscreener.com/MICROSOFT-CORPORATION-4835/financials/

      Radera
    3. Ja det är mycket som ser helt rätt ut! Och värderingen bör ju också ses utifrån att bolaget har i princip en monopolställning, är en standard, world wide. Riktigt stark balansräkning, hög lönsamhet, stark tillväxt. Bör nog övervägas, kanske plockar in i sambons portfölj. Risken ligger som alltid i att ett teknikskifte kommer, men de kanske är med där också..?

      Radera
  2. Fina kriterier, instämmer i det allra mesta. Med det här får du begränsad nedsida och lägre risk. Kan ändå tänka mig något högre skuldsättning och framförallt äger jag gärna bolag om IT även om det är svåra att hitta starka småbolag till rimlig värdering.

    Äger också A2-bolag, och det är inte värdeinvestering på det klassiska sättet, däremot kan jag äga sådana bolag om PEG-talet är rimligt. Värdeinvestering är mer billigt nu, medan A2 (peppar, peppar) kan vara billigt på sikt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Ja jag är väl lite mer defensiv och tittat lite mer på nedsidan. Men ett bolag som A2 finns ju även hos mig, och värderingen har periodvis sett intressant ut. Och då har jag ökat, senast i november. Kanske kan nya köplägen uppstå i virusspåren? Dessutom kanske A2 kan gynnas av att kineserna blir (än) mer skeptiska till inhemska produkter?

      Radera
  3. Som en av få ”kända” svenska A2 ägare i alla fall i den här kretsen :) måste jag ju slänga mig in i diskussionen. A2 har ju gått fantastiskt och tangerar nu mer än 10% av min portfölj och då jag har portföljregeln att skala av vid 10% ner till 5% uppkommer således frågan om jag bör göra det. Samtidigt tror jag nog att saker som Coronavirus och liknade farsoter som kommer från Kina, borde öka efterfrågan än mer på utländska kvalitetsprodukter i Kina. Även om det kortsiktigt antagligen uppstår leveransproblem mm. Vad tror ni!

    SvaraRadera