lördag 6 april 2019

Kri Kri milk - yoghurt ska vara grekisk!


Först, tack till twittraren Andrew Tutt-Wixner som kom upp med det det här grekiska uppslaget! Ett land som man kanske borde tittar mer på, men som i de screeningar jag ändå gjort, aldrig kommit upp med något intressant.

Men det här var intressant: Kri Kri milk, med yoghurt och glass på produktlistan. En av de största producenterna i Grekland, men ändå ett relativt litet företag med en omsättning på bara runt 1 mdr kronor, där 2/3 säljs på hemmamarknaden. 70-75 % av försäljningen är yoghurt av olika slag, resten är glass.

Korta fakta



Omsättning: ca 1 mdr kronor (9 mån 2018)
Marketcap: 1,7 mdr kronor (vid aktiekurs 4,95 euro)
P/e: 16
Handel: på börsen i Aten, och lyckas bara handla via Avanza (courtage från749 kr). Notering i London finns, men handeln är obefintlig


Det här gör mig intresserad

Defensivt bolag med rimlig värdering. Jag har en stor förkärlek för defensiva bolag, med rimlig eller bra värdering. Sett till helheten ser Kri Kri mycket prisvärt ut; defensivt bolag, klarade greklandskrisen bra, god lönsamhet, en av de ledande aktörerna, tar marknadsandelar, tvåsiffrig tillväxt de senaste 2 åren, till p/e 15-16. När jag börjad analysera bolaget ännu något lägre.

Moat i Europa. God lönsamhet har ofta en förklaring, och Kri Kri redovisar ca ROE 20 % trots att man saknar nettoskuld. Tittar man på konkurrensfördelarna på hemmapan så är man ”bara” näst största aktören sett utifrån segmenten glass och yoghurt, men man är ledande inom nischen barnyoghurt med närmare 40 % av marknaden. Man dominerar också tillverkningen till butikskedjornas egna varumärken, och sammantaget står man för runt 1/4 av yoghurten som säljs i Grekland.

Snabbast växer dock exporten, och detta genom att man lyckats fånga allt fler livsmedelskedjor runt om i Europa.  Det som kan göra den nischen särskilt intressant är att Grekland de senaste åren haft stor framgång i sin kamp för att grekisk yoghurt ska vara tillverkad just i Grekland. Redan 2013 beslutade Storbritanniens högsta domstol att amerikanska Chobani inte får kalla sin grekiskliknande yoghurt för ”Greek”. Nu är det ”Greek Style” som gäller.

Även inom EU finns regler som gör att bara grekisktillverkad yoghurt får kallas grekisk. Så sent som i februari har Tjeckien, där frågan varit särskilt aktuell, inkommit med förslag till EU-kommissionen om hur lagstiftningen kan uppdateras. Sen verkar det inte som att alla följer reglerna, här hemma är livsmedelsbutikernas kyldiskar fulla med svensktillverkad ”grekisk”’yoghurt (och för all del även turkisk). På sportlovsresa i Frankrike nyligen var det  samma sak, fullt av ”Grekisk” yoghurt tillverkad i Frankrike. När EU-kommissionen nu drar tumskruvarna, så borde potentialen för riktig grekisk yoghurt växa!



Starka finanser. Finanserna är starka och bolaget har nettokassa. Kassaflödet betalar normalt investeringar och utdelning. Och OBS! att 2018 är för 9 månader. Utvecklingen det senaste två åren har varit mycket stark, och det handlar om både om ökad export (39 % efter 9 månader), och inhemsk försäljning (10-12 %). Och både glass och yoghurt. Tittar man historisk var 2014-16 förlorade år, men detta sammanfaller ju också med Greklands mycket svåra ekonomiska problem. 

Familjeägt. Familjeägt till 75 % talar för långsiktighet. Generellt har jag mycket goda erfarenheter av familjeägda innehav.

Det här får mig att tveka 

För stor andel ”no brand”? Företaget är stora inom ”legotillverkning” av yoghurt utan varumärke, och står för runt 3/4 av den produktionen för den grekiska marknaden. I Europa har man det som något av en expansionsstrategi. Lätt att ta sig in och växa (vilket man lyfter fram som en strategi), men också lätt att snabbt tappa stora volymer? Eller räcker den konkurrensfördel man har i att vara en av de stora producenterna i Grekland, som därmed också får kalla sina produkter grekisk yoghurt? Lönsamheten talar ju också för att det finns kraft i prissättningen

Brexit och Grexit. Under greklandskrisen talades det i bland om grexit, dvs att Grekland skulle tvingas lämna EU eller i alla fall valutaunionen. Långt framskridna planer fanns t ex  på att återinföra den gamla Drachmern, med en stor devalvering som följd. Det är långt bort just nu, men man ska aldrig vara säker på något när man kommer till Grekland och ekonomi. Och en sådan utveckling med en devalvering på tiotals % skulle såklart vara förödande för investeringen. 

Närmare till hands ligger då Brexit som ju är mer än aktuellt. Ett brittiskt utträde utan någon form av handelsavtal, skulle såklart kunna slå hårt mot bolaget som har en betydande export till Storbritannien (15 % av omsättningen 2017).

Kundfordringar med dålig kvalitet. Företaget har betydande kundfordringar med dålig kvalitet, och har återkommande tvingats till inte försumbara nedskrivningar. De senaste 9 månaderna handlar det t ex om cirka 700 tusen euro som belastar resultatet, samtidigt som vinsten är 10,6 miljoner. Och man har tvingats till nedskrivningar på miljonbelopp de senaste åren. Både nu och historiskt handlar det om inhemska grekiska fordringar, så Greklands knepiga ekonomi gör sig påmind i företagets finanser.

Sammanfattningsvis. Mycket intressant: fint starkt växande defensivt bolag till en mycket rimlig värdering. Man klarade greklandskrisen fint, och man har en mycket intressant nisch i äkta grekisk yoghurt när EU-kommissionen skruvar åt tillämpningen av att grekiska yoghurt ska vara tillverkad i Grekland. Jag har köpt.

4 kommentarer:

  1. Mycket fin spaning och research på bolaget. Jag är ganska nära köp.

    Det som håller emot är att jag helst vill ha de allra starkaste varumärkena för konsumentbolag. Grekisk yoghurt är som trend inte alls fel, nyttigt, starkare ursprungsmärkning etc. Man kan i och för sig tänka sig att samtliga aktörer gynnas och att t.ex. låg värdering kompenserar eventuella brister i varumärket (om de nu finns). Sequoia Fund nämner grekisk yogurt i samma andetag som A2, men tar upp Fage och Chobani som varumärken: https://www.sequoiafund.com/Download.aspx?ID=5f082b9c-16a1-4e59-84fb-0fbbf9ecafe6&Name=December_31st,_2018_-_Annual_Report

    Men jag äger ju Taokaenoi som också möter stark konkurrens av andra märken. Varför då? Jo, jag tror på starkare tillväxt i den asiatiska medelklassen och övergång till nyttigare produkter. Men bolaget ska fånga den tillväxten också (vilket de inte gjort så bra hittills). Barnyogurt i Grekland kan ha vissa demografiska utmaningar, men de säljer i stort till en bred målgrupp.

    Kri Kri har mycket, till ett bra pris. Ska fundera vidare!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tackar!

      Varumärkena: tror att det är lite mer komplext än starkaste varumärke i det här fallet. Här handlar det nog snarast om "greek yoghurt" och "greek style yoghurt". Både de återkommande rättsprocesserna, och Kri Kri:s framgång i UK efter domstolsbeslutet, talar i den riktningen. Hemma har vi ofta "äkta grekisk" yoghurt i kylen (sambon älskar yoghurt), och det är återkommande "äkta grekisk", men av olika märken...

      Lite som "Cider" och "Äppeldryck med ciderkaraktär". Då tänker jag att man väljer "Cider" först, och funderar mindre på om det är Herrljunga, ICA eller Kivik? Och taokaenoi är väl som sagt också ett exempel på att starkt varumärke inte är någon garanti.

      Barnyoghurt tror jag inte att man ska fundera så mycket på, det här inte något demograficase, och det är heller inte huvudprodukten.

      Radera

  2. Dra nytta av det snabba lånet, garanterat på 72 timmar och fortsätt välja ditt nya livsprojekt. Vi erbjuder lån till alla seriösa människor i nöd; offentliga och privata företag till en räntesats om 3%. Våra överföringar är försäkrade av banken för transaktionssäkerhet. Tack för att du kontaktade oss för mer information.

    Email: georges.matvinc@gmail.com

    WhastApp: +33 756924191

    SvaraRadera