söndag 17 juni 2018

Hög avkastning till varje pris?


Lite inspirerad av Långsiktig investerings läsvärda inlägg om ROE, återbäring på eget kapital, bestämde jag mig för att försöka sammanfatta min syn på saken. Och egentligen handlar inlägget om min grundsyn: företag ska inte vara anorektiska i sin hantering av det egna kapitalet.

Ett företags effektivitet kan mätas på olika sätt. Två vanliga nyckeltal är ROE, Return on Equity, och ROA, Return on Assets. Enkelt sammanfattat: nettovinsten dividerat med eget kapital (eller med andra ord, ägarnas kapital) respektive de totala tillgångarna. Båda beskriver, men på olika sätt, hur effektivt företaget använder sitt kapital. Ett högt nyckeltal talar för att bolaget har starka konkurrensfördelar, och liten konkurrens. Man kan helt enkelt ta bra betalt för sina produkter eller tjänster. 

Så långt inga problem. Men att utöver det styra mot dessa nyckeltal, och framför allt ROE, kan också  skapa bolag som är mer sårbara. I alla fall om man gör det genom att minska det egna kapitalet. Allra tydligast blir det när man tittar på hur ett företag finansierar sin expansion.

Ett företag kan finansiera sina investeringar på enkelt beskrivet tre sätt; kassaflödet från verksamheten, tillskott från ägarna/tillföra nya ägare (nyemission) eller lån. Vilken väg man använder påverkar ROE, men inte ROA. 

Nyemission eller lån? Vid en nyemission ger företaget ut nya aktier. Vinsten ska då fördelas på fler aktier och ett större eget kapital. Kassaflödet försvagas om företaget ska fortsätta att dela ut lika mycket per aktie. Tar företaget ett lån får man såklart istället en räntekostnad, som likaså påverkar kassaflödet. Men det egna kapitalet ökar inte.

Eftersom marknaden värderar vinst per aktie och ROE högt väljer många företag att finansiera sina investeringar och förvärv med lånade pengar. Framför allt i tider då räntan är låg. 

Men är det verkligen bättre att låna av banken än av aktieägarna? Ja för så kan man faktiskt beskriva en nyemisson. Nej jag tycker ju ofta inte det. Framför allt kan det bli väldigt mycket jobbigare i svåra tider. Aktieutdelningen kan alltid sänkas av bolaget, men räntekostnaden är vad den är. 

ROE drivkraft för ett litet eget kapital. Företag som eftersträvar högt ROE drivs inte bara mot högre skuldsättning. De drivs också mot att dela ut mer än de  borde. Och de drivs mot att köpa tillbaka aktier, ibland på lånade pengar. Vissa gör vad som helst för att bli eller förbli Dividend Champions. Kort och gott: man behöver analysera balansräkning mycket noga innan man låter sig imponeras av ett högt ROE.

Jag värderar nog stabilitet högre än vad marknaden i genomsnitt gör. Och jag värderar långsiktighet. Därför gillar jag skuldfria bolag med ett starkt eget kapital. Därför gillar jag bolag med kassa. Därför tycker jag att bolag ska ta det lugnt med utdelningen. Och allt detta är sådant som sänker ROE och ROA, och framför allt ROE. Så nej, inte hög avkastning till vilket pris som helst. Inte för mig. 

Hur tänker du kring dessa nyckeltal? Hellre titta på ROA än ROE?

6 kommentarer:

  1. Jag ska erkänna att jag inte fäster så stor vikt vid ROE och ROA utan tittar mer på EPS och DA och om dessa är "hållbara". Du har fått mig att titta mer på skuldsättning vilket också blir en viktig parameter i sammanhanget. Avseende skuldsättningen så antar jag att bolagets verksamhet spelar roll i sammanhanget, ett cykliskt bolag borde ha lägre skuldsättning än ett ocykliskt allt annat lika tänker jag.

    Jag tror nog på en mix av lån och nyemission vid exempelvis förvärv men hur det ska balanseras kan förstås alltid fundera över.

    Då jag tror på ett relativt lågt ränteläge de närmaste åren spelar nog roll i min syn på skuldsättning, har jag fel så blir det förstås ansträngt för de med hög skuldsättning.

    Bra inlägg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tackar tackar! Självklart spelar det stor roll om bolaget är cykliskt eller ocykliskt. Ett cykliskt bolag behöver såklart vara mycket mer försiktigt med sin skuldsättning. Och visst är det så att en kombination av nyemission och lån kan vara klokt, så länge man inte drar väg. Lite beroende på vilket bolag det är, såklart.

      EPS är värt ett eget inlägg. Och där gäller det att hålla koll så att man inte jobbar för hårt med återköp i tid och otid, när kursen ligger för högt, och till lånade pengar. Och DA: säger bara kassaflöde!

      Radera
  2. Jag har nog inte så stort problem att äga bolag med låg eller måttlig skuldsättning. Man kan argumentera för att det blir en viss hävstång i verksamheten till en låg risk.

    Hörde någon podd som gick in på att högt skuldsatta småbolag, som förbättrar sina finanser över tid, var den bästa bolagskategorin. Kanske stämmer, men att ge sig på högt skuldsatta bolag är alltid riskfyllt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Risken i skuldsättningen beror ju såklart på vilken verksamhet det handlar om, inte minst hur cyklisk verksamheten är. Och en skuldsättning på kort sikt som ger hävstång, ger en ökad risk på lång sikt. Högt skuldsatta bolag som betalar av kan säkert vara bra investeringar, det gäller bara att de hinner betala av i tid...

      Radera
  3. Jag använder sällan RoE och RoA eftersom det är så situationsberoende om låga eller höga tal är bra. Vallgravar och högt RoE är så klart positivt men med låg värdering och svaga vallgravar är ofta låg RoA också attraktivt då man får bra avkastning men låg risk för ökad konkurrens osv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är absolut en helhetsbedömning. Tycker generellt man ska vara försiktig med att fastna vid något/några få nyckeltal när man analyserar.

      Radera