Kamerun är nog för oss svenskar mest av allt fotboll; VM 1994 på vägen mot bronset, och Arne Hegerfors groda om en trött avbytarbänk. Bakom fotbollen finns ett land i Västafrika med drygt 20 miljoner invånare, med en historia som koloni under först Tyskland, sedan i huvudsak Frankrike, men med vissa brittiska områden i öster. Det här förklarar varför landet har både franska och engelska som officiella språk, och att både katolicism och protestantism gjort avtryck. Dessutom är ca 20 % muslimer, boende i norra delarna. För att förstå den etniska komplexiteten kan man också lägga till att ca 280 språk talas i landet.
Kamerun är ett land som uppvisat en fredlig historia och varit förskonat från inbördeskrig. Med goda förutsättningar och ambitioner, som investeringar i infrastruktur, och ett mycket bra klimat för jordbruk förefaller landet vara ett av de mer intressanta i väst/central Afrika. Mer än hälften alla pågående stora infrastrukturprojekt i Centralafrika just nu sker i Kamerun (!), och det handlar om både vägar och energiförsörjning. Investeringarna i infrastruktur är för övrigt något man får beröm för av IMF, som också konstaterar att landets tillväxt på 4-5 % stiger de närmaste åren.
Samtidigt är Kamerun ett land som liksom den stora grannen Nigeria är mycket oljeberoende. En fjärdedel av landets statsbudget finansieras med inkomster från olja. Det lägre oljepriset de senaste åren, krig mot islamistgruppen Boku Haram (i de norra delarna), och en ansträngd flyktingsituation i söder mot Centralafrikanska republiken, har dessutom gjort att statsbudgeten är ansträngd. Regeringen har därför tvingats till att både höja skatter och införa nya.
Sist men inte minst, Kamerun är ett land som gillar öl, något som förstås västerlandet (Frankrike) tjänat fina pengar på, framför genom Les Brasseries du Cameroun. Ett bryggeriföretag kort och gott, ägt av franska Castel, med Heineken som liten minoritetsägare, som producerar både öl, läsk och vatten på flaska. Finanserna ser helt ok ut, men är inte fantastiska, värderingen (p/e knappt 30) är inte låg efter att vinsten fallit under ett par år. Informationen om bolaget får man mestadels på franska, men också genom en månatlig finanstidning på engelska som gratis kan laddas ner. Redovisningen kommer årsvis.
Förutom att landet är i mina ögon är ett av de mest intressanta i centrala och västra Afrika, är det två saker som gör mig intresserad av Brasserie du Cameroun:
Marknadsdominant. Företaget dominerar stort inom både öl och läsk. Inom det förstnämnda har man sådär 75 % av marknaden i, inom läsk runt 65-70 %. Inom ölproduktioen är man mer än 5 gånger så stor som närmaste konkurrenten brittiska Diageo. Allt ackompanjerat av en massiv inhemsk produktion. Marknadsdominansen är svårslagen.
En turn around att vänta? Ambitionerna att växa finns där, med en treårsplan där man bland annat investerar i ny produktion (bland annat i PET-flaskor för läsk som verkar ha ekonomiska fördelar), och utvecklad logistik, satsar man på att åter öka marknadsandelarna. Företaget som i samband med skattehöjningen inledningsvis ha tappade i konkurrenskraft, förefaller ha återtagit initiativet, och inom läsförsäljningen verkar man redan ha återtagit marknadsandel. Dessutom har en ny vd med lång erfarenhet inom Castel-koncernen tagit över.
Och var finns riskerna?
Råvaruberoende ekonomi. Landets ekonomi är mycket råvaruberoende, och förutom oljepriset påverkas man av världsmarknadspriserna på råvaror som kaffe och kakao.
Minska ölkonsumtion. Självfallet finns en risk för att ölkonsumtionen minskar, genom till exempel nya skatter, för att förbättra folkhälsan och/eller stärka de knackiga statliga finanserna.
Har köpt
Ökad konkurrens. Det finns dock en del som talar emot företaget, på senare år har konkurrensen ökat inom alla segmenten bl a från Diageo, dock från en position av total dominans. Inom öl från över 80 % så sent som 2014, inom läsk från drygt 90 % 2011. Inom flaskvatten där konkurrensen är riktig tuff har man t o m tappat förstaplatsen. På den negativa sidan finns också höjda alkoholskatter.
Politiska risker. De politiska riskerna finns såklart också där; inte minst Boku Haram och krig i närområdet som skapar flyktingströmmar. Landets etniska komplexitet kan också bidra till att de inrikespolitiska spänningar ökar. Korruptionen är dessutom relativt hög, och i samma storleksordning som i länder som Nigeria och Kenya.
Råvaruberoende ekonomi. Landets ekonomi är mycket råvaruberoende, och förutom oljepriset påverkas man av världsmarknadspriserna på råvaror som kaffe och kakao.
Minska ölkonsumtion. Självfallet finns en risk för att ölkonsumtionen minskar, genom till exempel nya skatter, för att förbättra folkhälsan och/eller stärka de knackiga statliga finanserna.
Trots riskerna tycker jag att det här ser intressant ut. En positiv utveckling för landet, och med stora fördelar bl a i en massiv lokal produktion, bör konkurrensfördelarna finns där trots allt. Jag har köpt på mig en post på ca 4 % på Parisbörsen. Bolaget är som ni kanske nu inser det "hemliga inehav" jag nämnde för några veckor sedan.- Och ytterligare fin sak är att det går att ha i en KF eller ISK. Inte dumt alls tycker jag!
Vad säger du, är öl i Kamerun något att ha?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar