söndag 11 november 2018

Fem försäljningar, tre lärdomar



Ibland är det bra att titta i backspegeln, för att lära av misstag och framgångar. Jag tog därför och tittade närmare på de fem försäljningar jag gjorde under första halvan av 2018. Och det finns helt klart saker att ta med sig.

Bolagen jag sålt:

Andrew Peller. Kanadensiskt vinbolag som låg i portföljen i drygt 2 år. Sammantaget blev det en riktigt bra affär, +80 % inkl utdelningar. Framför allt handlade det om en ordentlig uppvärdering, från runt p/e 12 till p/e 20, när bolaget tog sig in på radarskärmen. Jag sålde efter att bolaget gjort tre i mina ögon alltför dyra förvärv. Förtroendet för ledningen var skadat.

Titon Holdings. Brittisk tillverkare av framför allt spaltventiler för fönster, och med den huvudsakliga försäljningen i Storbritannien och Sydkorea. Sammantaget blev också det här en riktigt bra affär, +55 % på mindre än ett halvår. Liksom för Peller handlade det om en uppvärdering, här från mycket låga p/e 8 till p/e 13. Aktien stack (helt omotiverat) iväg i samband med att årsredovisningen presenterades, trots att siffrorna mm var kända sedan länge, och trots att det var första halvåret som imponerade.

B&C Speakers. Något av en parentes i portföljen. Sålde när bolaget förvärvade på lånade pengar efter att man bara några månader tidigare gjort en stor extrautdelning. Jag tappade tron på ledningen, och dessutom trodde jag inte på förvärven.

Unilever Indonesia. Den här försäljningen har jag filosoferat kring tidigare. Bolaget som har en fantastisk lönsamhet och historik, men också hade en brutal värdering, slutade tvärt att växa. Ledningen verkade tagen på sängen, och talade om att varumärkena inte längre spelade lika stor roll. Med p/e på över 50 är det långt ifrån ok. Jag såg tecknen efter Q4 2017, men sålde dumt nog inte. Jag gick nästan på kronan plus minus 0.

Stella Jones. Kanadensisk tillverkare av impregnerat timmer, framför allt för järnvägsslipers och elstolpar. Bolaget stod och stampade under de ca 2 åren det fanns i portföljen. Jag väntade på att bytet av gamla ruttna stolpar skulle sätta igång. Men det tog inte fart, och ledningen sa återkommande att det blir bättre snart. Det blev allt som allt några % på rätt sida inkl. utdelningar. 

Det jag tar med mig:

Leta bolag under radarn. Mina bästa affärer är bolag under radarn som uppvärderats. Till listan över de nu sålda kan jag  åtminstone lägga äppelodlare Scales, som gjort en liknande resa. Jag tror att det här är en kategori jag borde lägga mer tid på.

Hög värdering är alltid en risk. Marknaden betalar ibland massor för fantastiska vallgravar, men exemplet Unilever Indonesia visar för mig att en vallgrav aldrig är säker. Jag har efter den här affären blivit mycket mer skeptisk till att betala höga multiplar, även när det ser näst intill perfekt ut. 

Viktigt att hålla sig rationell. Ser du tydliga tecken på att utvecklingen inte går den väg du vill och hoppas, tro på din analys och sälj. Jag borde ha sålt Unilever Indonesia efter det första varningstecknet, som var tydligt. Och jag borde ha släppt Stella Jones när jag inte längre kände tilltro till ledningens förklaringar.

Hur tänker du? Och känner du igen dig?

4 kommentarer:

Gustav sa...

Känner igen mig! Jag faller många gånger i fällan att betala dyrt för hög tillväxt som sedan stannar in. Ingen vallgrav är säker, det stämmer, och då spelar värdering och ledning än större roll. Däremot finns det vallgravar som är mycket säkrare än andra. Finns de dessutom under radarn kan de vara värda mer.

Jag borde se upp mer för hög tillväxt till högt pris och när ledningen inte ger klockrena svar. Låter lite som A2 här...men där är jag, som jag ser det nu, helt övertygad att de har en moat.

Aktieingenjören sa...

Jag tror ditt breda trålande kommer till sin rätt just när du köper billiga men bra bolag. Det uppstår hela tiden köplagen där någon vill komma ur ett bolag och det inte finns köpare som vill betala motiverat pris vilket gör aktien billig.

Att kunna fånga såna lägen tror jag är en rätt bra approach och de här utfallen ser ut att stödja den teorun.

Framtidsinvesteringen sa...

Helt klart finns det vallgravar som är säkrare än andra. MEN, kan det också vara så att marginalkostnaden för de allt finare vallgravarna inte är värda att betala? Om man inte kan hitta under radarn såklart :-)

Framtidsinvesteringen sa...

Ja känner mig rätt så övertygad om det. Den nya sydafrikanen har jag för övrigt stora förhoppningar på att kunna vara nästa bolag till uppvärdering. Mer om det bolaget om någon vecka!

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.