söndag 15 januari 2017

Min verkliga geografiska exponering



Jag har den senaste tiden funderat en del på portföljens geografiska exponering. Och det här är ju inte så enkelt som att titta på var företagen är noterade, eller har sina huvudkontor. Det handlar ju till största delen om var omsättningen finns. Svenska Atlas Copco, med runt 30 % av intäkterna i Asien, är till exempel sannolikt en större satsning på Indien än indiska Infosys, med bara några procent av omsättningen på hemmamarknaden.

Jag har i huvudsak utgått från de senaste årsredovisningarna, med undantag för husbiluthyraren CanaDream. Företaget har hela omsättningen i Kanada, men bara ca en fjärdedel av kunderna är från Nordamerika. Tyskarna är den enskilt största gruppen. Jag har därför utgått från att resten av exponeringen finns mot Europa. Respektive företags geografiska exponering har jag sedan viktat mot andelen i portföljen. Eftersom företagen såklart skär geografin olika, så blir uppdelningen relativt grov. Men en fördelning på Europa, Nordamerika, Latinamerika, Asien/Australien och Afrika säger ju ändå en hel del. 

Svårast var det annars med Starbucks, som bara redovisar USA och "utomlands". Segmentindelningen, som är delvis geografisk, ger dock en viss vägledning. Ett visst mått av uppskattning blev det här. En sak som också komplicerar för Starbucks är att verksamheten utanför USA till större del är franchise, vilket gör omsättning som mått på exponering mindre rättvisande.


Min exponering liknar den för S&P500, med bara USA-baserade företag, men min portfölj ligger tyngre framför allt i Europa, Asien och Kanada. För tungt i Nordamerika är min bedömning, inte minst med tanke på trump-administrationens föråldrade syn på ekonomisk utveckling. Obalansen förstärks av att flera av de nordamerikanska bolagen, framför allt de kanadensiska, helt riktar sig till den nordamerikanska marknaden. Samtidigt har inte minst Infosys, men även Atlas Copco, stor försäljning i Nordamerika.

Jag vill framför allt bättre fånga utvecklingen i Asien, men även i Afrika, där jag helt saknar innehav. För att förbättra balansen tittar jag nu på 2-3 företag i vardera Sydafrika (detaljhandel, restaurang, försäkring) och Indonesien (bank, dagligvaror), alla med hela eller dominerande delen av omsättningen i landet/på kontinenten. Tanken är att det ska bli ett inköp i vardera landet. Så det blir några exotiska inlägg framöver. Vad gäller Europa är tanken att stärka här hemma. Det är klokt också ur perspektivet att kronan just nu är svag. Ambitionen är att Nordamerika ska ner till runt 50 % exponering under 2017.

För den som vill ha lite koll på hur företagen sprider sin omsättning, kolla gärna in den här användbara sidan (med Atlas Copco som exempel). Begränsar sig i och för sig till svenska företag, men ändå.

Hur ser din verkliga exponering ut?

4 kommentarer:

  1. Intressant! Måste göra något sådant själv. Tror att Afrika skulle vara något högt, och USA-exponeringen hyfsad trots att inget bolag är noterat där. Tror det lönar sig att vara exponerad mot öst och syd och inte bara nord och väst (även om jag gillar Northwest Healthcare mycket) :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja du lär ju ligga rätt tungt i Afrika. Det är ju den exponeringen jag vill dra mig mot, så sakteliga, och kanske inte fullt så mycket :) Blir spännande att se din exponering.

      Radera
  2. Jag är tungt viktad mot Norden med bolag som servar andra företag eller offentlig sektor.

    En stor andel as portföljen ligger även i norskan bolag med Sverige som största marknad så skillnaden på börsexponering och marlnadsexponering är stor.

    Bevakar lite sporadiskt Mix telematics, MTN, Shoprite, famous brands och Discovery i Afrika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja vår exponering ser rätt så olika ut. Men vad det gäller de afrikanska tittar vi i stora delar på samma! Det kommer inlägg om ett par veckor eller så på temat, med lite fördjupning om Sydafrika...

      Radera