Mo-bruk - ESG på polska?

Polen är ny mark för mig, och detta nischade ESG-bolag och familjeföretag blev mitt första fynd!

Verksamheten

90 % av omsättningen kommer från de olika delarna av återvinning. Den som förstår polska kan nog få ut en del av deras film på förstasidan, men jag har fått nöja mig med att läsa: 

1. Framställning av cementaggregat från oorganiskt avfall som slam från avloppsrening, slagg och aska från förbränningsanläggningar av bl a sopor. Man tar betalt för avfallet och säljer slutprodukten som t ex vägfylllnad. Här har man en egen och patenterad process med ensamrätt till 2031, men bara i Polen. 
2. Alternativa bränslen. Sopor bearbetas och blir till alternativt bränsle i fast form. Bränslet säljs i huvudsak till en cementfabrik, men kan också användas för t ex fjärrvärme. 
   
3. Förbränning av farligt och medicinskt avfall. Är den del där man har vuxit snabbast under 2020, och det handlar som sagt både om farligt avfall (som lim och färg) och medicinskt avfall. I båda fallen sker upphettning och energin används i det ena verket för att torka det alternativa bränslet (som får bättre egenskaper då), och i det andra till att producera ånga som säljs vidare. 
   

Sammanfattningsvis är man en nischad aktör högre upp i näringskedjan. En aktör som tar hand om avfallet från sopförbränningen (aska osv), och sådant avfall som inte andra delar av återvinningsindustrin klarar av att hantera. Därmed blir inte heller de stora aktörerna i alla delar konkurrenter till bolaget.

Korta fakta 

Ägarbild:  35 % av kapitalet  och 43 % av rösterna kontrolleras av familjen Mokrzyki (före affären 55 % av kapitalet), och drygt 33 % av en polsk fond (Value FIZ).

Notering och handel: Noterad på börsen i Warsava, handlas på Degiro från 5 euro, och på t ex Avanza från 749 kr

Market cap: ca 2-2,5  mdr SEK 

Värdering: p/e 15 (vid kurs 286 zloty)

Saker jag gillar

Mycket starkt momentum. Polen har problem med sina sopor, dels deponeras det allra mesta fortfarande rakt av (2016 42 % mot EU-genomsnittet 24 %), dels har man problem med illegal deponering. På senare tid har man dock skärpt till reglerna. 2017 infördes nationella regler för sortering, och i år skärptes reglerna ytterligare. Avgifterna för deponi har stegvis och kraftfullt höjts, och detta leder till allt större behov av anläggningar som på andra sätt tar hand om soporna och som bidrar till att återvinningen kan öka. I samklang med den utvecklingen har Mo-bruks omsättning och vinst ökat kraftigt. 

Bolaget är inne i mycket starkt momentum - flera större ordrar på senare tid, senast en i slutet av oktober som motsvarar en kvartalsomsättning - och det här ser man i både den enorma tillväxten och fina lönsamheten. Man satsar särskilt på att ta omhand farliga deponier, som uppenbart är ett stort problem i landet. Man säger sig delta i fyra sådan upphandlingar. Man nämns som en av de ledande, men kommer marknadsförutsättningarna att kvarstå på sikt om den växande marknaden lockar fler aktörer att investera?

Patent, forskning, och framtida konkurrensfördelar? Bolaget har som sagt ett patent för framställningen av cementaggregat, dessutom ett annat kopplat till återvinning av farligt/medicinskt avfall, som går ut 2032. Man har också ett antal patent tillsammans med universitet, och ytterligare flera inlämnade. Tyvärr går det inte ur den finansiella redovisningen utläsa hur mycket man satsar på forskning och utveckling. Men det förefaller vara ett bolag som är mycket mer kunskapsdrivet än vad bilderna på hemsidan ger sken av. 

Starkt inhemskt varumärke. Bolaget syns på alla möjliga ställen på polska sidor när det gäller miljö och återvinning, och det är inte svårt att hitta intervjuer med VD (länk på polska, s 38-39, länk på engelska ). Man förefaller ha bra relationer med landets lärosäten, och man har tagit emot stora statsbidrag för sina investeringar. Man har i balansräkningen mottagna bidrag som man kan avräkna avskrivningar från ändå in på 2030-talet. 

Ägande och ledning. Det här är ett utpräglat familjeföretag. Pappa (som också grundade företaget som inledningsvis verkar ha drivits som något som typ enskild firma) är VD, mamma och de tre barnen är vice och de fem utgör bolagets ledningsgrupp. Inte ovanligt att man i ett familjeföretag behåller ett stort operativt inflytande även när man noteras, men här har man inte släppt in någon utifrån. Dock finns en styrelse som förefaller bestå av oberoende personer, och som sett till meriterna ser ut att stå på egna ben.

Ägandet har dock på senare tid förändrats. Ägarfamilj och fond lade under november ut 40 % av kapitalet (i lika stora delar) till i huvudsak institutionella placerare Med på ägarlistan (med mer än 5 %) finns nu också holländska Nationale Nederlanden med 6 %. Tittar man djupare på ägarlistan hittar man också svenska SEB med två fonder (Ryssland och Östeuropa) och en fond från Swedbank (Östeuropa). Här tänker jag att det breddade ägandet och insynen också kommer att bidra till att ytterligare kompetens kommer in i styrelsen, och kanske att ledningen breddas? 

Just själva försäljningen blev dock ingen rolig upplevelse då man gick ner långt mycket lägre än aviserat (200 Pln istället för max 260 Pln), vilket gjorde att aktien dippade ordentligt, från över 300 där jag köpt i slutet av oktober till drygt 200. 

Fantastiskt kassaflöde, stark balansräkning. Kassaflödet har utvecklats på ett sätt som jag knappt har sett tidigare. Balansräkningen är stark och saknar nettoskuld, men är också förvånansvärt lätt vilket bidrar till den starka lönsamheten. Ska man ha koll på något är det fordringarnas som gått över tiden som ökat. 

Risker 

Ökad konkurrens är nog den största risken. Bolaget agerar på en marknad där behovet förefaller stort, men utbudet inte hängt med. Det är alltså återvinnarnas marknad. Som företaget själva skriver kan det här locka till sig fler aktörer, vilket kan bidra till sämre marginaler på sikt. Man är dock mycket optimistiska i närtid, och min egen bedömning är att de närmaste åren kommer vara fina. Då har man dessutom i någon mån konkurrensfördelar genom åtminstone sitt ena patent. 

Skuldsättning och investeringar. Just nu har bolaget nettokassa, men man har en historik av hög skuldsättning i samband med investeringar. Man skriver själva (i den senaste kvartalsrapporten) att man inte kommer att skuldsätta sig över nettoskuld/EBITDA=2,5. Med mina mått mätt är det en mycket hög skuldsättning, och en alltför hög sådan. Här har vi ett minus. Samtidigt är det svårbedömt hur stora investeringar som ligger framför dem, även om man ger bilden av att man har kapacitetsutrymme;

"the company may increase the volume of processed waste, responding to the growing market needs, without incurring further significant capital expenditures" 

Däremot uttrycks att man vill expandera till norra Polen och till central- och östeuropa. I flera länder där kan tilläggas att utmaningarna med avfall är än större än i Polen, så det kan mycket väl vara en intressant strategi.

Nya regler, och risk för skadestånd om något går fel? Tänker att bolaget är i en bransch där det kan bli jobbigt om något går fel. Sånt har hänt förr. Regler kan också ändras till företagets nackdel vilket kan få betydande konsekvenser.

Coronaanalys

Inga tecken alls finns på att bolaget har drabbats av coronakrisen.

Sammanfattningsvis

Ett bolag inom ESG, men hög tillväxt och rimlig värdering. Flera större fonder finns på ägarlistan efter att man ökade free float i november, bland annat i ett par av SEB:s fonder. Jag gick in tidsmässigt fel när ägarfamiljen och den andra storägaren sålde till ett lägre pris än väntat (en lärdom jag skrev om i mina nyårskommentarer), men långsiktigt ser det bra ut. Bolaget utgör nu ca 5 % av portföljen. 

Vad tror du om bolaget?

Portföljen 2020: -5 %

Året är slut, börserna är stängda, och det är dags att sammanfatta året också i siffor! Sammantaget backade jag -5 % vilket såklart är uruselt när man ser alla rusande teknikportföljer! En tråkig slutsats är såklart att jag för andra året i rad inte slog SIX portfolio index :

2020 -5 %  mot +14,8 %

2019 +18 % mot +35,0 %

2018 -2 % mot -4,4 %
2017 + 19 % mot +9,7 %
2016 + 21 % mot +9,5 %

Men tänkte ändå ägna några rader till att problematisera och nyansera. 

Tittar man på de tre börser där jag sammantaget har mer än hälften av min portfölj och där också mina tre största innehav finns så har jag klart överpresterat alla dessa börser. Alla topp 3-innehaven har tydligt slagit sina respektive index, t ex. Obs att utvecklingen är i lokal valuta . 

Singapore (STI), -11,8 %

Micromechanics (9 % av portföljen), +46 %

Delfi (6 %), -30 %

Straco (5 %), -21 %

Johannesburg (all share), +4,1%
Italtile (14 % av portföljen), +13 %
Alaris Holdings (5 %), +9 %

Aten (generalindex), -11,8 %
Kri Kri milk (13 % av portföljen), +15 %

Till det får vi lägga att alla valutor i portföljen har tappat tydligt mot kronan; Sydafrikanska randen -16%, indonesisk rupien -13 %, USD -12 %, kanadadollarn -10 %, singaporedollarn -10 % för att nämna de värsta exemplen.

Tittar man på emerging marketsfonder, och jämför med de 95 som finns hos Avanza, har jag cirka 60 fonder framför mig. Dessa ofta indexnära fonder ligger dock generellt tungt i Kina och Taiwan  (ofta runt 50 %) som gått betydligt starkare än de börser där jag har min exponering. Jag slog dock SEB Emerging markets, som jag tidigare jämfört mig med. Swedbanks Robur small cap (som jag har några innehav gemensamt med!) gick också starkare, men även de ligger tungt i Taiwan. 

Nej, ska inte vända och vrida mer, inget superår och jag sammanfattar det med; jag har inte funnits på de marknader som dragit (framför allt Nasdaq), och inom de branscher som rusat (framför allt teknikteknik), och jag har haft en negativ valutaexponering som nog varit värre än emeringmarketsfonder i genomsnitt. Men jag är generellt nöjd med hur mina bolag presterat.

Vi satsar vidare - Gott Nytt börsår!

Fotnot. Beräkningen för utvecklingen är gjord med formel för tidsviktad avkastning (TWR) och är jämförbar med t ex Avanzas grafer för utveckling, utdelning inkl och tar hänsyn till insättningar (och uttag). Data hämtar jag veckovis varje veckoslut genom Numbers i Iphone som använder data från Yahoo. Indexdata är hämtat från fondbolagen se.

Gott nytt år 2021!

Oj vilket hemskt år. Vem hade kunnat föreställa sig detta för ett år sen? Ja kanske hade man hört att det var någon märklig sjukdom som spridit sig från en marknad i Kina. Men det är ju långt bort, och hade jag råkat hamna framför en film med den här handlingen hade jag nog tyckt det varit too much och stängt av. Men det var ju ingen film utan verklighet och vårt samhälle har fått blotta sina svagheter och brister mer än någonsin. Nej till portföljen.

Vi börjar med året i korthet:

Utveckling: några %  under 0. Exakt siffra kommer på nyårsdagen

Valuta: portföljen hade varit värd ca 10 % mer med valutakurserna 31 dec 2019

Utdelning: +8 % trots i princip oförändrad storlek på portföljen

Nya bolag: Integrated diagnostics (EG), Unicharm Indonesia, Evertz (CA), Verkkokauppa (FI), två polska bolag 

Lämnat:  Scales Corp (NZ), HDFC Bank (IN), SCA, Bell Equipment (ZA), Interroll (CH), LEM Holdings (CH)

Sex bolag in och sex ut. Mest långlivad blev HDFC Bank som funnits med sen strategin startade (2015).

Ja det har varit en berg- och dalbana kan man säga. Inledningsvis under coronakrisen bestämde jag mig för att sätta upp en strategi. Har skrivit om den flera gånger, och ska inte upprepa mig, men det handlade i grunden om långsiktighet och inte kortssiktiga coronavinnare. Sen är det såklart inte fullt så enkelt.

Utvecklingen för portföljen kan sammanfattas med; när det går ner vinner portföljen terräng, när det går upp hänger den inte med. I början av krisen passerade jag snabbt stockholmsbörsen, men när det sen vände uppåt, ja då blev jag snabbt ifrånsprungen igen. Ja och så har vi valutan där inte minst den sydafrikanska randen agerat sänke.

Årets misstag såhär i efterhand var att jag inte hade någon kassa att tala om när det började falla. Trots att jag plockade lite av bufferten kunde jag inte köpa så mycket som jag ville. Men framför allt, jag missbedömde tidpunkten för uppgången, och kraften i den. Jag trodde nedgången skulle fortsätta och bli mycket djupare. Slutsats: ha kassan redo!

Årets vinnare är singaporebaserade Micro Mechanics som tillverkar verktyg för halvledarindustrin. Ett extremt välskött företag med nettokassa och hög lönsamhet som följde med i teknikuppgången. Inget annat bolag kommer nära de +45 % som den presterat i lokal valuta. Brittiska Inspiration Healthcare har varit en vinnare under året (+17 %). Man tillverkar utrustning för neonatalvård, och fick under krisen sin största order hittills, på respiratorer. Trean på listan är Kri Kri milk (+15 %) hade en ordentlig svacka i mars, men har fortsatt prestera bra och har kommit igen ordentligt. 

Sen finns det de bolag som presterat bra, men som inte belönats av marknaden. Sydafrikanska Italtile, som tillverkar och säljer kakel och badrumsutrustning hade en extremt fin avslutning på året, men kursen är bara några % högre än för ett år sedan. Även Vitreous glass som krossar returglas i Kanada har haft ett riktigt fint år och delat ut tvåsiffrigt. 

Årets förlorare är chokladtillverkaren Delfi med huvuddelen av verksamheten i Indonesien. Men det är bara till kursen, i mina ögon har man presterat stabilt och -30 % speglar inte alls året. Då är det kanske mer rimligt att Nya Zeeländska A2 Milk tappat (-20 %) och singaporebaserade Straco (-18 %), vars akvarier och pariserhjul stått helt obesökta under stora delar av året. Att de klarat sig så bra som de gjort beror mycket på den starka balansräkningen och den jättelika kassan som skapar spännande möjligheter för framtiden!

Men sammantaget; utöver A2 har egentligen inget bolag gjort mig besviken! Och högre utdelning jämfört med 2019 tycker jag ändå bekräftar min känsla.

Årets lärdom. I slutet av oktober gick jag in i ett polskt bolag som ser mycket intressant ut. Men jag gick in vid helt fel tillfälle. Jag visste att huvudägarna skulle sälja av för att öka Free float som är obefintlig. Men de sålde till mycket lägre precis än vad de aviserat. Jag borde ha köpt i omgångar. Hur som helst, jag bedömer caset som intakt och ett par etablerade banker/fonder har gått in, däribland en svensk. Mer om bolaget kommer. 

Hur blir 2021?

Nej jag ska inte spå, men visst hoppas jag på ett betydligt bättre år. Att vaccineringen verkligen fungerar och att det här eländet tar slutet. Jag hoppas också på att presidentskiftet i USA ska vara början på en mer stabil period, att frihandel åter blir norm, och att Emerging Markets kan bli vinnare. Förhoppningar som sagt, men inte orealistiska. Och det finns några bolag i startposition för att följa med!

Gott nytt år!

Önskar

Framtidsinvesteringen 

Verkkokauppa.com, e-handel på finska

Man behöver inte alltid vara exotisk för att hitta spännande case, den här finska e-handlaren inom framför allt teknik är ett exempel på det! Tack Phantas för att du tipsade om den här finska juvelen! Det knepigaste är nog namnet - Verkkokauppa.com, e-handel på finska!

Bolagets egen beskrivning av verksamheten:

"Verkkokauppa.com is Finland’s most popular and most visited Finnish online retailer, with the aim to sell to products to its customer at probably always cheaper prices. Depending on the season, the Company markets, sells, and distributes some 60,000–70,000 products in 26 different main product categories through its webstore, retail stores, and network of pick-up points. The Company has four megastores: in Oulu, Pirkkala, Raisio, and Helsinki, in addition to which products can be collected at more than 3,000 pick-up points. Verkkokauppa.com was founded in 1992 and it is headquartered in Jätkäsaari, Helsinki."

Case:Stark lokal aktör med tillväxt inom växande bransch som gynnas när handelns omställning skyndas på genom Corona. Räknar med >10 % i avkastning genom utdelning och tillväxt.

Korta fakta:

Market cap: drygt 3 mdr kr (vid kurs 6,60 euro)
Utdelning: cirka 3,2 %, kvartalsutdelning
P/e: 22-23 

Handel: Helsingforsbörsen, från 1 kr hos SEB, från ca 1 euro hos Avanza och Nordea

Gör mig intresserad:

Stark affärsmodell och unik kapitalomsättningshastighet. Bolaget har en mycket genomtänkt affärsmodell som kräver mycket små investeringar . Därmed är verksamheten lätt skalbar till nya produktsegment. En lätt balansräkning är en viktig del, och den fixar man inte minst genom att mycket skickligt hantera sina betalningsflödena: leverantörsskulderna är cirka fyra gånger större än kundfordringarna! Dessutom är ett av de två lagren outsourcat till finska posten. Det här ger en kapitalomsättningshastighet på 3,5 vilket är bättre än många jämförbara bolag. Detta driver bolagets höga lönsamhet!

Växande e-handel och konkurrensfördelar. E-handeln växer och ersätter den traditionella handeln. Bolaget är nr 2 inom elektronikhandel med 20 % av marknaden, och har mer än fördubblat sin andel från 8 % på 10 år. De två huvudkonkurrenterna Giganti (Elgiganten) med 28 %, och Power (fd Expert) med 14 % sitter båda med tyngdpunkt i traditionell handel och betydligt högre kostnader och tyngre balansräkningar. Dessutom tar det tid för de traditionellt orienterade bolagen att ställa om, vilket hjälper Verkkokaupa att fortsätta plocka marknadsandel. Kapitalomsättning och marginaler ger lönsamheten som är bolagets stora konkurrensfördel: man kan hålla lägre priser och högre lönsamhet än konkurrenterna!

Tillväxt inom vallgraven. Bolaget uttalar tydligt att man inte i dagsläget tänker expandera utanför Finland, det är där man har sitt varumärke och sina konkurrensfördelar. Man satsar på att växa inom sin vallgrav helt enkelt. Den expansion som görs utöver organisk tillväxt sker genom att man plockar på nya varugrupper, vilket kan göras utan stora investeringar. Man utesluter dock inte att i framtiden expandera.

Finanser och utdelning. Nettokassa och starkt kassaflöde är ytterligare plus för bolaget, även om svängningarna i rörelsekapital är betydande, och man under 2018 och 2019 tärde på kassan för att klara utdelningen. 2020 ser dock bättre ut, mer om det lite senare. För utdelningsjägaren är det särskilt värt att notera att bolaget höjt utdelningen varje kvartal sedan början av 2017 (!).

Den som jämför balansräkningarna några år tillbaka ser att kundfordringarna vuxit mer än omsättningen. Detta har sin förklaring i att man tagit över köp på kredit i egen regi, och därmed lagt in i den egna balansräkningen. Vertikal integrering helt enkelt, och en möjlighet att skruva upp marginalerna ytterligare.

Ägare och ledning. Bolaget ägs till 49 % av grundaren Samuli Seppälä som startade bolaget som 16-åring. Samuli var VD tills för ett par år sedan men sitter nu "bara" som ledamot i styrelsen. Ordförande (som har ett svenskklingande namn, liksom två ledamöter till i styrelsen) sitter genom bolag på cirka 5 %. VD är ägare, men inte storägare, och han är ju också bara ett par år gammal på posten. Ett frågetecken är hur involverad och engagerad huvudägaren är, en snabb sökning tyder på att han kan ha fokus på annat, eller närmare bestämt en fastighetsrenovering, en gammal skola i Kalifornien som ska bli hans lyxbostad.

Coronaanalys

Bolaget har liksom andra e-handelsbolag gynnats av coronakrisen. Åren före krisen var småtröga, men de senaste kvartalen har det tagit ordentlig fart. Under årets 9 första månader har omsättningen vuxit med drygt 9 % samtidigt som vinsten mer än fördubblats. Det tredje kvartalet var något svagare men med en stabil tillväxt på 7 % för omsättningen och drygt 30 % för vinsten. Högra marginaler hjälps inte minst av att försäljningen ökar inom de nya segmenten utanför elektronik. Sannolikt kan bolagets konkurrensfördelar förstärkas när konkurrenternas betydligt större fasta kostnader blir än mer kännbara sänken.

Risker

Konkurrenssituationen är såklart en risk, och inte minst bör lyftas fram att Amazon kan vara på gång att etablera sig i norden, sannolikt med start i Sverige. Klarar bolaget den konkurrensen eller inte? Självfallet omöjligt att ge ett helt säkert svar, men Finland är ett land där man nog mer än i andra länder är trogna sina inhemska bolag (läs Nokia!). Och man ska heller inte glömma att många konkurrensfördelar är just lokala. Bolaget har ett starkt och väletablerat varumärke!

Inte kontroll över logistiken. Bolaget har outsourcat en av sina logistikcentraler till Posti, finska posten. Man är därmed beroende av extern part för att en central del i bolagets verksamhet ska fundera. Det som ger en lätt balansräkning ger också en viss sårbarhet.

Egenutvecklat IT-system. Jag kan inte bedöma risken i detta, och det kan vara att det är mer en fördel än en nackdel. Man har kontrollen över sitt system, men samtidigt gäller att man håller jämna steg med IT-utvecklingen hos de stora systemutvecklarna.

Sammanfattningsvis:

Verkkokauppa har mycket av det som många letar efter idag; starka finanser och med tydliga konkurrensfördelar inom e-handel som gynnas starkt av coronakrisen. Mycket talar dessutom för att människors handelsmönster efter krisen inte återgår hur det var före Corana. Aktien har stigit kraftigt sedan jag gjorde mina först köp under 5 eurr men värderingen på p/e 22-23 känns fortfarande ok. Jag har ökat i omgångar under hösten och bolaget står nu för drygt 4 % av portföljen men avvaktar just nu.

Utdelningen växer! - Hur blev jag den ofrivillige utdelningsinvesteraren?

Jag söker inte utdelning - men det här året är det utdelningen som sticker ut! Trots att inte portföljen gått kanonbra på börserna, har bolagen överlag levererat och bolagen fortsatt dela ut och höja utdelningar. Bara ett av innehaven har dragit in årets utdelning, och det är svenska Gotlandsbolaget. I flera fall handlar det om en fortsatt stabil utveckling för vinst och kassaflöde, i något om att man helt enkelt har en så stark balansräkning att man kunnat fortsätta att dela ut på oförändrad nivå trots att krisen slagit hårt. 

Sammantaget är utdelningen 8 % större 2020 än 2019, och då är portföljen bara marginellt större än för ett år sedan. Dessutom ska tilläggas att jag som sagt inte bytt strategi och börjat leta utdelningscase. Strategin är fortsatt starka balansräkningar och fina kassaflöden, tydliga konkurrensfördelar, tillväxt (i första hand i defensiva branscherna), och inte minst rimliga värderingar. 

Skulle jag lyfta fram tre bolag som särskilt bidragit till att utdelningen hållits uppe så är det;

• Kri Kri Milk, grekisk producent av yoghurt och glass som exporterar framförallt yoghurt. Caset är att grekisk yoghurt måste vara tillverkad i Grekland och de har produktionen. Har tredubblat utdelningen sedan 2016, och utdelningen har höjts i takt med vinsttillväxten. I år har man höjt 20 %. Bara 30-40 % delas ut och direktavkastningen är knappt 3 %.
• Vitreous Glass. En mer utpräglad utdelare som krossar glas i Kanada som säljs till producenter av glasfiberull. En stabil utdelare som jobbar med extrautdelningar och brukar fixa runt 10 % i direktavkastning. I år har man slagit till med nästan 12 % till dagens kurs. 
• Micro Mechanics. Verktygstillverkare för halvledarindustrin med Singapore som hemmaplan. En stabil utdelare som stegvis höjt utdelningen underbyggd av växande kassaflöde och nettokassa. I år slog man till med en extrautdelning, och trots kraftig uppgång sedan i mars kan den totala utdelningen läsas till nästan 4,5 % i direktavkastning.

Tre utdelare som är olika, men har ett antal likheter. Det är bolag:

• med nettokassa och starka balansräkningar
• med stark lönsamhet grundat i tydliga konkurrensfördelar 
• som inte är "utdelningsaristokrater" som höjer för höjandets skull, utan bolag som delar ut pengar man har

Budskapet är egentligen inte att just de här bolagen är bra utdelare, det finns såklart många fler därute, men att fundamentalt starka bolag också är de som har förmåga att dela ut också i tuffa tider. De är de verkligt starka utdelarna, som i mina ögon förtjänar utdelningsinvesterarnas förtroende långt mycket mer än de ”utdelningsaristokrater” som ibland höjer utdelningen för att inte bryta en lång trend, fast de egentligen inte alltid har råd. Ibland på lånade pengar för att hålla vinsten per aktie uppe när omsättning och/eller vinst inte alls motiverar en höjning. Ja egentligen handlar det då om att kamouflera. ”Utdelningstrenden” stående ensam som vissa tittar på ger jag därför inte mycket för.

Jag har inte sökt utdelning - men har fått den på köpet. Ja nästan så jag blivit den ofrivillige utdelningsinvesteraren!

Hur tänker du som är utdelningsinvesterare när du tittar på bolag?

Min portfölj - och vad har hänt?

Ja, då var bloggen igång igen! Och vad har då hänt sedan senast?

Vi börjar med att rekapitulera. När Corona slog till formulerade jag en strategi. Kortfattat kan man säga att jag bestämde mig för att satsa på tre kategorier bolag;

1. Bolag med extremt stark balansräkning och kassa, i branscher som drabbats hårt
Här ökade jag i singaporebaserade Straco med akvarier m m i Kina och med en anläggning i Singapore. Bolaget har en sanslöst stark balansräkning och kassan skulle räcka flera år även helt utan intäkter. Här står aktien och stampar men bolaget redovisar vinst för q3 trots -65 % i omsättning. I kategorin tog jag också en liten position i Texas Roadhouse, som blev en fin resa.

2. Fina defensiva bolag som dragits med
I den här kategorin ökade jag i grekiska Kri kri (yoghurt och glass) som föll tungt, och i singaporebaserade chokladtillverkaren Delfi med större delen av omsättningen i Indonesien. Kri kri har kommit tillbaka starkt, Delfi steg under sommaren, men har åter fallit tillbaka. Lite senare under våren ökade jag också i sydafrikanska Italtile (som då inte hade stigit alls), dominerande inom tillverkning och försäljning av kakel och badrum. Det visade sig lyckosamt och bolaget är åter största innehav

3. Fina dyra bolag jag väntat på länge
Hit kom jag aldrig innan det började stiga igen.

Lärdomarna, ja att ha en kassa värd namnet. Jag hade i princip ingen alls när det slog till och fick tära på buffertsparandet. Nu satsar jag på att inte gå under 10 %

Vad har jag gjort sen?
I april sålde jag välbekanta Sca och schweiziska Interroll, tillverkare av logistiksystem (rullband mm). Efter sommaren sålde jag likaså scheweiziska  komponenttillverkaren LEM. Alla såldes på grund av i mina ögon för hög värdering, och för Sca och Interroll var jag helt klart för tidig. Det är bara att erkänna: jag trodde inte det skulle vända uppåt så snabbt, och så kraftfullt. Och jag tycker att värderingarna på sina håll (många håll) är helt galet höga.

Under sommaren och hösten har jag plockat in tre nya bolag, kanadensiska Evertz som tillverkar utrustning för tv-produktion, och så ett polskt och ett finskt bolag som jag håller lite på. Ja och ytterligare ett polskt som än så länge bara har fått en liten provposition

Hur går det?

Ja det beror på hur man ser det. Jag ligger några procent minus, och alltså sämre än Stockholm t ex. Samtidigt är en del valuta pga den  starkare kronan. Allra tyngst har det gått för den sydafrikanska randen som agerat något av ett sänke i portföljen. Med valutakurserna från årsskiftet skulle jag ligga 6-7 % högre med dagens portfölj. Dessutom, min utdelning kommer att bli större i år än förra året. Inte mycket, men med ett antal procent. Och då är portföljen till sitt omfång bara marginellt större än för ett år sedan. Jag tänker att det också säger något. Mer om det i ett senare inlägg.

Hur som helst, just nu får jag acceptera att bli betraktad som en förlorare när jag avstår från att inte investera i snabbväxande och högvärderade teknikbolag. Framtiden får utvisa om jag har rätt eller fel när jag håller fast vid min strategi som handlar om starka balansräkningar, starka kassaflöden, tydliga konkurrensfördelar, rimliga värderingar, och i huvudsak defensiva bolag. Jag tror fortfarande stenhårt på att investeringar i längden handlar om att skapa värden, och att allt för stora framtidsförhoppningar är farliga att förlita sig på. Historien talar i alla fall för det.

Vad gör jag nu?
Den senaste tiden har jag tittat en del i Polen, med ett nytt innehav som resultat, och kanske ett till som fasas in. Har också under sommaren tittat i Thailand och Österrike. Thailand går bort pga vad som kan sammanfattas med tveksam kvalitet på management, och i Österrike fick jag med ett bolag som jag tänkt gräva mer i. Jag funderar annars på att fortsätta öka i Straco och Delfi som jag nämnde ovan. Just nu har jag också en djärv tanke att börja titta på turkiska exportbolag, men vi får se om jag vågar. 

Vad tror du om min portfölj och strategin att avstå de extremt höga värderingarna?

 

Bloggen is back!

Ja i maj lade jag ner, det passade helt enkelt in i mitt liv. Och jag såg ingen snar comeback i sikte. Det var tråkigt men nödvändigt just då. Det innebar dock inte att jag lade ned allt vad investeringar heter, tvärtom har jag haft fullt fokus på portföljen. Bolag har kommit till, och andra har lämnat, och processerna bakom det har varit rätt oförändrade. Lite då och då har jag uppdaterat på twitter, där jag heter @framtidsaktier.

För att göra historien kort - nu drar jag igång bloggen igen! Ni som har följt bloggen tidigare kommer nog att känna igen er. Det kommer dock inte att bli veckovisa inlägg som tidigare, utan mer när det  faller på eller när jag helt enkelt är "färdig" med någon analys. Först tänkte jag samla ihop vad som hänt under året, och sen blir det nog något om par bolag jag plockat in under hösten. Tänker också att det då och då blir en uppdatering av vad som händer i portföljen, och lite andra reflektioner.  

Så ja - då kör vi! Välkomna tillbaka