söndag 2 september 2018

Vågar man lita på Emerging Markets när valutorna faller?


I början av augusti hade vi några turbulenta dagar på finansmarknadarerna, i alla fall på sina håll. För när Trump lät konflikten med Turkiet eskalera, så spred sig valutaoron snart över världen, och länder som Sydafrika, Mexiko och Indonesien fick under några dagar känna av svallvågorna. Oron lade sig, men efter ett par veckor blåste det upp igen, den här gången med början i Argentina, och den sydafrikanska randen har fortsatt att falla.  

Men även Sverige är gungigt, i alla fall för utländska investerare, med en krona som i veckan nådde sin lägsta nivå mot Euron sedan finanskrisen. Politisk osäkerhet inför valet verkar vara en anledning. 

Hur börjar en valuta/skuldkris? Ja när börjar pengarna att flöda ut ur ett land? Det korta svaret: När marknaden ser att avkastningen inte är tillräcklig relativt alternativen, och relativt risken. 

De låga räntorna i västvärlden bidrar till att kapital söker sig till länder som kan erbjuda högre avskastning. När de västerländska räntorna sedan stiger, som när den 10-åriga USA-räntan började röra sig uppåt under våren, ja då förändras åter förutsättningarna, och kapitalflödena går i västlig riktning. Valutorna försvagas när kapitalet flödar ut, och har man då en stor skuldsättning i utländska valuta, ja då kan kan det bli riktigt skakigt. Skulden räknat i inhemsk valuta stiger, och samma sak gör såklart räntekostnaderna. 

Skuldsättningen ökar. Välbekanta Turkiet, och Argentina, som dessutom nyligen tvingades söka hjälp hos IMF, är två exempel på länder där skuldsättningen i utländsk valuta är hög. Och det är som sagt just då som det blir farligt. I Argentina är nästan 2/3 av företagens och det offentligas skuld i utländsk valuta, i Turkiet 56 %. Men de är inte de enda länderna. Sammantaget på emergin markets har skuldsättningen i utländsk valuta mer än fördubblats på 10 år.

Men länderna bättre rustade? Å ena sida ökar skuldsättningen, å andra sidan förefaller Emerging Markets idag stå stå starkare än vid tidigare kriser. Ett exempel är krediter från utländska långivare som räknas i den inhemska valutan. Här är Indien ett intressant exempel. En återkommande kommentar är också att länderna står bättre rustade när en kris väl uppstår, har bättre banksystem idag, och större valutareserver. Men alla håller inte med, t ex inte den välkände amerikanske ekonomen Krugman.

Ja det här är svåra frågor. Mina slutsatser efter genomgången är att inte öka andelen bank på exotiska marknader, att fortsätta differentiera inte bara mellan branscher, utan även mellan valutor och regioner. För trots allt: utvecklingen finns inte i väst!

Sist men inte minst, tipsar om två mycket läsvärda artiklar (länk 1länk 2)  som inspirerade mig till det här inlägget. 

Vad säger du om Emerging Markets? Och Sverige?

8 kommentarer:

  1. Vid sådana valutavindar som blåser nu så blir man inte sugen på att öka mot EM precis men kanske är det köpläge för den med is i magen?

    Att ha en stor andel mot USD har spelat ut väl men frågan är länge dollarn orkar visa styrka? USA:s skuldsättning är väl ingen höjdare den med?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Svårbedömt läge, och Trumps oförutsägbarhet skapar volatilitet, framför allt på EM. Dessutom är kronan skakig. Ligger rätt lågt just nu. Lockas inte av USA heller, hög värdering, och som sagt, skuldsättningen ingen höjdare där heller. Och så mycket högt värderad dollar.

      Radera
  2. Hej,

    Jag är långsiktigt "bullish" till Indien och Sydostasien (tex Singapore, Vietnam).
    Med det sagt så tycker jag värderingarna är på tok för höga nu. Tex kunde jag köpa HDFC bank för ett antal år sedan till P/E 18, men därefter har värderingen sprungit iväg rejält och samma sak gäller för många andra bolag.(Det är inte samma guldläge att köpa som det var för flera år sedan)
    Emerging markets är mycket volatilt och det passar inte alla. Jag tror precis som du att man måste sprida riskerna på flera länder och branscher samt satsa på bolag med stark balansräkning, exemplarisk ledning och bra historik.(det blir lättare att fortsätta vara lång då när hela havet stormar)
    Mvh Per

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej!

      Samma här som sagt vad gäller Indien och Sydostasien. Och håller med om HDFC Bank, och har länge haft i tankarna att plocka hem lite vinst. Ska ta mig en ordentlig funderare.

      Volatiliteten får man nog leva med, men med starka bolag mm som sagt så fixar man stormarna! Vi har helt klart samma filosofi där.

      Radera
  3. Ska man se på risk och valutaspridning kräver det några extra vändor. Det läskiga med en EM-exponering är att vissa valutor kan samvariera. Äger man turkiska och sydafrikanska bolag kanske båda faller. Här skulle jag vilja lära mig mer, så att diversifiering på valuta verkligen blir det (och inte samvariation).

    Bolag alltid viktigast, men valuta ska man inte bortse från, riskspridning viktig även där.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja samvariationen ska man ha respekt för. Tror det gäller att sprida också mellan olika kategorier valutor. Kanske man skulle ha in lite mera CHF i portföljen? Annars såklart, bolag viktigast.

      Radera
  4. Hej

    Jag tror aldrig Sverige kommer påverkas lika hårt som vissa länder gör. Vi har det lite som vågor, dem kommer och går. Vi klarar oss igenom detta också.

    Hälsningar Tandläkaren

    SvaraRadera
    Svar
    1. Absolut! Svensk ekonomi är fundamentalt stark och statsskulden lägre än på årtionden.

      Radera