Min portfölj - och vad har hänt?

Ja, då var bloggen igång igen! Och vad har då hänt sedan senast?

Vi börjar med att rekapitulera. När Corona slog till formulerade jag en strategi. Kortfattat kan man säga att jag bestämde mig för att satsa på tre kategorier bolag;

1. Bolag med extremt stark balansräkning och kassa, i branscher som drabbats hårt
Här ökade jag i singaporebaserade Straco med akvarier m m i Kina och med en anläggning i Singapore. Bolaget har en sanslöst stark balansräkning och kassan skulle räcka flera år även helt utan intäkter. Här står aktien och stampar men bolaget redovisar vinst för q3 trots -65 % i omsättning. I kategorin tog jag också en liten position i Texas Roadhouse, som blev en fin resa.

2. Fina defensiva bolag som dragits med
I den här kategorin ökade jag i grekiska Kri kri (yoghurt och glass) som föll tungt, och i singaporebaserade chokladtillverkaren Delfi med större delen av omsättningen i Indonesien. Kri kri har kommit tillbaka starkt, Delfi steg under sommaren, men har åter fallit tillbaka. Lite senare under våren ökade jag också i sydafrikanska Italtile (som då inte hade stigit alls), dominerande inom tillverkning och försäljning av kakel och badrum. Det visade sig lyckosamt och bolaget är åter största innehav

3. Fina dyra bolag jag väntat på länge
Hit kom jag aldrig innan det började stiga igen.

Lärdomarna, ja att ha en kassa värd namnet. Jag hade i princip ingen alls när det slog till och fick tära på buffertsparandet. Nu satsar jag på att inte gå under 10 %

Vad har jag gjort sen?
I april sålde jag välbekanta Sca och schweiziska Interroll, tillverkare av logistiksystem (rullband mm). Efter sommaren sålde jag likaså scheweiziska  komponenttillverkaren LEM. Alla såldes på grund av i mina ögon för hög värdering, och för Sca och Interroll var jag helt klart för tidig. Det är bara att erkänna: jag trodde inte det skulle vända uppåt så snabbt, och så kraftfullt. Och jag tycker att värderingarna på sina håll (många håll) är helt galet höga.

Under sommaren och hösten har jag plockat in tre nya bolag, kanadensiska Evertz som tillverkar utrustning för tv-produktion, och så ett polskt och ett finskt bolag som jag håller lite på. Ja och ytterligare ett polskt som än så länge bara har fått en liten provposition

Hur går det?

Ja det beror på hur man ser det. Jag ligger några procent minus, och alltså sämre än Stockholm t ex. Samtidigt är en del valuta pga den  starkare kronan. Allra tyngst har det gått för den sydafrikanska randen som agerat något av ett sänke i portföljen. Med valutakurserna från årsskiftet skulle jag ligga 6-7 % högre med dagens portfölj. Dessutom, min utdelning kommer att bli större i år än förra året. Inte mycket, men med ett antal procent. Och då är portföljen till sitt omfång bara marginellt större än för ett år sedan. Jag tänker att det också säger något. Mer om det i ett senare inlägg.

Hur som helst, just nu får jag acceptera att bli betraktad som en förlorare när jag avstår från att inte investera i snabbväxande och högvärderade teknikbolag. Framtiden får utvisa om jag har rätt eller fel när jag håller fast vid min strategi som handlar om starka balansräkningar, starka kassaflöden, tydliga konkurrensfördelar, rimliga värderingar, och i huvudsak defensiva bolag. Jag tror fortfarande stenhårt på att investeringar i längden handlar om att skapa värden, och att allt för stora framtidsförhoppningar är farliga att förlita sig på. Historien talar i alla fall för det.

Vad gör jag nu?
Den senaste tiden har jag tittat en del i Polen, med ett nytt innehav som resultat, och kanske ett till som fasas in. Har också under sommaren tittat i Thailand och Österrike. Thailand går bort pga vad som kan sammanfattas med tveksam kvalitet på management, och i Österrike fick jag med ett bolag som jag tänkt gräva mer i. Jag funderar annars på att fortsätta öka i Straco och Delfi som jag nämnde ovan. Just nu har jag också en djärv tanke att börja titta på turkiska exportbolag, men vi får se om jag vågar. 

Vad tror du om min portfölj och strategin att avstå de extremt höga värderingarna?