Sidor

söndag 25 november 2018

Revidering av portföljkriterierna


När jag läser mina kriterier ser jag att de inte i alla delar stämmer med hur jag tänker idag. Och det är också snart två år sedan jag gjorde en större revidering. Så dags att revidera!

1. Långsiktiga konurrensfördelar
Jag har strukit stark tillväxt. Långsiktiga konkurrensfördelar är grunden när jag investerar. Det här kriteriet innebär t ex att jag undviker teknikbolag där teknikskiften kan vara kritiska. Vill jag fånga teknikutvecklingen så blir det genom bolag som inte är beroende av en viss teknik, och som visar det i sin historik. Ett exempel är Micro Mechanics som tillverkar verktyg mm för halvledarindustrin. 

Bolag med stark tillväxt dominerar fortfarande portföljen, men jag kan också investera i företag som har starka konkurrensfördelar, men som inte är snabbväxande, framför allt om de är uppenbart undervärderade. Just inom den senare kategorin har jag gjort mina bästa affärer.

2. Historik av starkt kassaflöde som betalar eventuell utdelning, återköp av aktier och löpande investeringar
Ingen förändring. Jag lägger stor vikt vid kassaflödet. Bolag i portföljen som bryter mot de här principerna åker ut direkt, och så gjorde t ex Starbucks när man började att låna betydande summor för att göra  återköp. Normalt tittar jag minst 5 år tillbaka, men ofta är det också intressant att se hur man klarade finanskrisen.

3. God lönsamhet, med stark och stabil historik
Ingen förändring. God lönsamhet är ofta en tydlig indikation på starka konkurrensfördelar. Jag tittar på lönsamhet på eget kapital (ROE) och totala tillgångar (ROA).

4. Rimlig värdering
Nytt kriterie. Jag lägger större vikt än tidigare vid att värderingen är rimlig. Framför allt har exemplet Unilever Indonesia lärt mig att hög värdering innebär stor fallhöjd, och att inga vallgravar är säkra, inte ens de till synes helt uppenbara. Jag är helt enkelt inte längre beredd att betala lika mycket för ”fantastiska” vallgravar. Vad som är en rimlig värdering får bedömas från fall till fall. Jag är också mycket försiktig med att väga in framtida tillväxt när jag bedömer om värderingen är rimlig.

5. Stark balansräkning med låg skuldsättning, och historik av att prioritera återbetalning av lån framför t ex återköp av aktier
Ingen förändring. Det bolag som inte klarar det här kriteriet har ingen chans att komma in i min portfölj. Hög skuldsättning ökar risken. Normalt köper jag inte bolag som har nettoskuld/EBITDA>1.

6.  Jag förstår verksamheten och klarar av att följa den. Oförändrat. Jag vill förstå verksamheten, utan att behöva lägga massor av tid på att i grunden förstå t ex olika tekniker. Därför sorterar jag bort sådant som läkemedel, bioteknologi, mer avancerad teknik, IT, finansbolag och försäkringar. Jag väljer också bort företag som är beroende av världsmarknadspriser, som t ex för mineraler och jordbruksprodukter.

7. Verksamheten är långsiktigt hållbar sett till klimat/miljö, folkhälsa, fred och demokrati
Oförändrat. Klimat/miljö tar bort tex oljebolag, kolgruvor, flygbolag/flygplatser och vissa energibolag. Folkhälsa utesluter tobak och sprit (men vin, öl och socker klarar sig). Fred och demokrati stryker bland annat krigsmateriel. Här har jag ett gränsfall i mitt nya sydafrikanska innehav, men mer om det en annan vecka. Jag undviker också länder som inte är demokratier, men exponeringen mot Kina, liksom att bolag med säte i demokratiska länder kan handla i odemokratiska, gör det svårt att vara helt skarp här. 

Annars tror jag att jag fortsatt fixar att hålla koll på cirka 15 bolag, inget innehav ska vara mindre än 4 %, och inget större än 15 %. Normalt innebär det att jag säljer av när ett innehav går över 20 %, och köper till om det går under 3 %. Och jag vill fortsatt ha en god spridning både geografiskt och mellan olika branscher. 

Vad har du för kriterier för dina investeringar?

9 kommentarer:

  1. Kloka kriterier!

    Just att du köper billiga bolag som (helst) uppvärderas snabbt, kanske är det en annan strategi, även om den går in under huvudstrategin också.

    Mycket är lika, men jag är beredd att betala mer för stark tillväxt där vallgrav finns. Ta fallen Paradox och A2 till exempel. Om de verkligen har bevisat en tillväxt historiskt (och har en vallgrav) kan jag prisa in det i värderingen.

    Råvaruberoende är svårt. Man kan argumentera för att Superlon, Taokaenoi och Decisive har sådana inslag. Samtidigt är frågan om det är till viss eller till stor del. Såklart jobbigt att de styrs över sånt de inte kan påverka, men i mindre del kan jag (och du) acceptera det.

    Slutligen öl, vin och socker. Svår gränsdragning men viktigt att ha mer perspektivet framtida hållbarhet i sina investeringar!

    SvaraRadera
    Svar

    1. Framtidsinvesteringen25 november 2018 12:57
      Tack!

      Kanske, kanske inte, för de investeringarna följer i övrigt samma kriterier. Om de fortsätter att växa på sin värderingsnivå så ligger de kvar, på samma sätt som högre värderade. Och även högre värderade bolag kan ramla ur eller minskas om värderingsmultiplar stiger kraftigt.

      En rimlig värdering behöver inte vara låg, och jag bedömer t ex att Interroll och A2 är värda sina värderingar. Men jag är mer kritisk i min värdering idag än vad jag var när jag t ex köpt Unilever Indonesia.

      Råvaruberoende. Tänker här att det finns en skillnad mellan råvaruberoende och råvarukänslighet? Superlon, Taokaenoi och Decisive är absolut känsliga, men de kanske i någon mån klarar att justera priserna med högre råvarukostnader? Ett bolag som säljer järnmalm eller olja har svårare där.

      Radera
  2. Just värderingskriteriet tror jag är väldigt vviktigt.Kombinationen av operativ risk och värderingsrisk gör det i mina ögon svårt att inte titta noga på värderingen.

    När det gäller teknikbolag tycker jag att det ofta är krångligt men högintressant. Det viktigaste som jag ser det är dock snarare produktcykler, unicitet och visibilitet. Mobilföretag har t.ex. en produktcykel på max ett år vilket innebär att både högteknologiska (FPC) och mindre avancerade bolag (t.ex. delar av Nolato) har väldigt ojämn försäljning. Så där har man en livsfarlig bransch, därigrån har vi sedan en fallande skala med t.ex. Detection Technologies som har ojämn försäljning men med längre produktlivscykler eller mer generella bolag som är högteknologiska men produktneutrala såsom Data Respons.

    Jag har undvikit FPC (och tyvärr Nolato), är sugen på Detection och äger Data Respons vilket kanske är representativt för hur jag ser på farlighet utifrån det här perspektivet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressanta tankar Aktieingenjören! Har också funderat en hel del på teknikrisker, viktigt att få ner totala risken och tror tex Paradox är ”säkert” pga lojala kunder och diversifiering. LiveChat farligare pga färre produkter, men låg ”churn” tyder på lojala kunder.

      Radera
    2. Instämmer! Mycket intressanta tankar. Teknikföretag är svåra, samtidigt som potentialen är stor. För egen del blir det som sagt hackor och spadar, bolag som jag bedömer finns med och fångar teknikutvecklingen oavsett vilka vägar den tar.

      Radera
  3. Sunda och vettiga kriterier som borde ge god risk/reward tror jag, tack för att du delar med dig!

    SvaraRadera
  4. Min investeringsfilosofi är så här. Jag vill har låg skuldsättning, den ska ha en direktavkastning (den behöver inte vara stor men den ska finnas), den ska ha en rimlig värdering och det ska finnas stor potential till kontinuitet (jag vill att företaget ska vara kvar om 30 år). Helst ska företaget vara enkel helst ganska lågteknik.

    Har ni inte gjort det tidigare kolla på Real visions intervju med Anthony Deden (finns på youtube). Min uppfattning är att hans investeringsstil är ganska lik din.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi är inte så långt ifrån varandra! Även om jag inte ställer krav på direktavkastning. Där tycker jag kassaflödet får bestämma, och att det beror mycket på i vilken fas företaget befinner.

      Anthony Deden ska jag kolla in, stort tack för tips!

      Radera