Många gånger beskrivs investering i högutdelare som något väldigt säkert. Men jag håller inte med. Varje gång jag möts av kommentarer som; "jag är försiktig, jag kör utdelningsinvestering" eller "jag får ju i alla fall min utdelning" så reagerar jag. Högutdelare är inte alls med självklarhet en strategi för riskminimering. Ibland kan det till och med vara tvärt om:
Ofta bolag med betydande skulder. Många av högutdelarna är fastighetsbolag (inte minst REIT i Nordamerika) eller energibolag. Bolag med tunga investeringar bakom, och därmed också en skuldsättning som är stor, eller i alla fall inte obetydlig. Även om marknaden ofta (men inte alltid) är stabil för de här bolagen, så är de inte okänsliga för räntehöjningar. En bara marginellt stigande ränta slår direkt på kassaflödet.
Ofta bolag på mogna marknader. Inte sällan finns högutdelare på mycket mogna marknader och/eller inom mogna tekniker, där man (helt riktigt) hellre delar ut än expanderar. Telekombolag som Telia är inte ovanliga inom kategorin. Men en mogen teknik, kan också vara en övergående teknik. Och bristen på tillväxt tala för att uppsidan är liten, samtidigt som nedsidan alltid finns där.
Utdelningsinvesteringen kräver precis som all investering en noggrann analys, t ex behöver man titta på:
Kassaflödet. Till att börja med, räcker kassaflödet för att betala utdelningen? Och räcker kassaflödet till de löpande investeringarna? Den första frågan är ett absolut måste, den andra kan vid fel svar väcka varningsklockor. Dessutom behöver man vara mycket försiktig med egendefinierade nyckeltal som "visar" att pengarna räcker. Det är i slutänden bara kassaflödet som räknas.
Skuldsättningen. Hög skuldsättning väcker varningsklockor. Gör en bedömning av hur en räntehöjning påverkar bolagets resultat och kassaflöde. Är skuldsättningen hög, är utdelningen också sannolikt sårbar.
Konkurrensfördelarna och lönsamheten. Hur ser bolagets lönsamhet ut, räknat som avkastning på eget kapital (ROE) eller tillgångar (ROA)? Låg lönsamhet talar för att konkurrensen är stor, och att varorna/tjänsterna är priskänsliga. Alternativt att verksamheten är mycket investeringstung. Men man bör också ha ögonen öppna för mycket hög lönsamhet. Bolag som delar ut stort kan minska sitt egna kapital alltför mycket, och med det dopa framför allt avkastningen på eget kapital (ROE).
Utdelningen vs tillväxt och investeringar. Visst är det så att utdelning i någon mån är ett tecken på att ett bolag mår bra. Men det krävs mer analys än så. Ett bolag som växer snabbt och ändå delar ut stort väcker t ex helt klart frågor. Inte osannolikt resulterar upplägget i växande skulder.
Så, investering i högutdelare är inte ett alternativ till kassa. Och riskerna finns där, även om utdelningen stabilt tickar in varje kvartal eller månad. Skenet kan bedra. Ser det inte bra ut bakom fasaden, kan stabiliteten snart förbytas i besvikelse. Med det sagt, högutdelare kan absolut vara intressanta, i min egen portfölj finns Vitreous Glass, en på många sätt fascinerande utdelare!
Gillar du högutdelare? Och hur gör du din analys?
Jag har börjat svänga mer mot långsiktigt hållbara och växande utdelningar men visst kan det vara trevligt med lite högutdelare med. Det är lätt hänt att en högutdelare blir en så kallad utdelningsfälla så det gäller att se om det finns täckning för utdelningen i form av kassaflöde och att framtidsutsikterna är hyfsade åtminstone. Stiger räntorna så kan man fundera på om bolaget kan höja sina priser motsvarande kanske?
SvaraRaderaLåg också tyngre mot högutdelare för några år sedan, men sedan 2-3 år ligger tyngdpunkten på tillväxt. Gärna med utdelning, men inget krav. Som sagt, tror inte skuldtyngda bolag kan kompensera för högre räntor. Och då är det bara att skruva ner utdelningen.
RaderaDet ena behöver inte utesluta det andra. Till slut handlar allt om värderingar och förväntningar. De flesta känner till historien om Standard Oil och IBM. Standard var ett utbombat oljebolag IBM den stora tillväxtstjärnan. Priset på Standard var så lågt och direktavkastningen så hög att bolaget över tid blev en mycket bättre placering än IBM.
SvaraRaderaFast det är väl ofta som Benjamin Graham konstaterade. The speculative public is incorrigble. It will buy anything at any price if there seem to be some action progress. Såg att bloggaren Gustav har köpt Paradox. Själv hade jag inte köpt bolaget inte ens under pistolhot fast det är en annan historia.
Med vänlig hälsning
Lars
Så är det, en låg värdering är en bra start när man investerar. Har själv en förkärlek för bolag som är uppenbart undervärderade, men som visar tillväxt, och har stabila kassaflöden och balansräkningar. Där har jag gjort mina bästa affärer i alla fall.
RaderaMycket bra inlägg men håller med Lars ovan. Om man t.ex. köper Boston Pizza är det sannolikt att de kan få sänka utdelningen med tanke på att upplägget är att de delar ut nästan hela vinsten. Å andra sidan är det ändå en hygglig riskpremie vid 7-8 procent yield on cost så länge man tror på varumärket, marknadspositionen och att den långsiktiga affärsidén håller. Jag handlar dem med ungefär samma sorts tänk som preffar: räknar inte med tillväxt och medveten om nedsidan men de kompletterar ändå mina tråkigare och stabilare innehav genom att dela ut oftare och just nu mer. Skulle utdelningen landa på 5-6 procent istället efter sänkning är det ärligt talat inte end of the world.
SvaraRaderaDet talas mycket om utdelningsfällor men mindre om hur tillväxten ofta redan är groteskt inprisad för år framöver i det skede då vi småsparare ofta får upp ögonen för aktier med utdelningstillväxt.
Jag har också ökat mer i långsiktigt hållbara och växande utdelningar som t.ex. Investor och J&J men samtidigt är högutdelarna ett fint komplement. Med tiden tänker jag sluta öka i flera av dem precis som jag har gjort i Bosjö och Sydsvenska Hem. De gav portföljen en fin skjuts de första tre åren med dubbelt så hög utdelning och nu behöver jag inte den risken längre då de har möjliggjort att jag har kunnat öka ännu mer i mer stabila aktier.
Stort tack! Ja låg värdering är helt klart en bra start, dessutom är fallhöjden lägre.
RaderaBoston Pizza är ett inte helt okomplicerat bolag. Gjorde en rätt ordentlig genomgång av bolaget för ett par år sedan. Det gäller att analysera noga där för att göra en bedömning om utdelningen håller eller inte. Inte dock tittat på bolaget på ett tag, så ska inte ge mig på någon analys. Ska man säga något om verksamheten så prövade jag några restauranger på plats förra våren, kvaliteten varierade.
http://framtidsinvesteringen.blogspot.com/2017/04/boston-pizza-i-vancouver-del-2-det-har.html
http://framtidsinvesteringen.blogspot.com/2016/10/boston-pizza-eller-imvescor-vilken.html
Bra och viktig poäng om inprisad tillväxt!
Om ett bolag är ett tillväxtbolag definieras av dess operativa utveckling medan direktavkastningen i slutändan definieras av bolagets börsvärde.
SvaraRaderaMina överlägset bästa investeringar har varit i bolag med operativ tillväxt men där ett lågt förtroende från marknaden ändå skapade en hög direktavkastning. När sedan både värderingen och resultatet växer blir det en rejäl hävstång samtidigt som utdelningarna fortsätter att trilla in. Ibland går det inte riktigt lika bra (*host*RenoNorden*host*) men netto tror jag det här en bra nisch även om jag bara har Pandora som galler inom den nischen just nu eftersom jag sålde NGS.
En annan grupp av bolag jag gillar är bolag som har ett ganska högt P/E-tal men som växer så kassaflödeseffektivt att de kan dela ut nog för en bra direktavkastning ändå. Ework, Detection Technology och (mindre lyckat) H&M är bra exempel på den typen av bolag.
Rena tillväxtbolag är den nisch jag gillar minst men jag har just nu Axkids, Avensia och Ubiquiti som alla faller i den nischen just nu även om P/E faller till mycket rimliga värderingar redan på förväntad vinst på 2019 vilket är ungefär så långt som jag är villig att försöka prognosticera.
Har precis samma erfarenhet, mina bästa investeringar har varit lågt värderade kvalitetsbolag som uppvärderats; Andrew Peller, Scales corp, Titon Holding är väl de färskaste exemplen.
RaderaHar förresten precis plockat in ett litet sydafrikanskt teknikbolag som tillhör kategorin, men mer om det om några veckor.
Rena tillväxtbolag är svårt, ofta är alltför mycket inprisat. Men det finns ju exempel där det är värt att betala...
Fin genomgång! Att titta för mycket på utdelningen är nog ett vanligt misstag. Själv har jag en högutdelare, men jag ser dem i grunden som ett tillväxtbolag. Har gjort en resa från ett gäng högutdelare i portföljen till väldigt få. I den bästa av världar kan högutdelare vara skyddade, men det tror jag mest har med andra egenskaper än utdelningen att göra.
SvaraRaderaTack! Vi har gjort ungefär samma resa. Och även jag har ju bara en högutdelare, men en annan!
RaderaHögutdelare kan helt klart vara skyddande, men som sagt, handlar nog mest om annat, framför allt låg värdering skulle jag säga.
@Utlandsutdelaren
SvaraRaderaPrecis som du säger är värderingen ofta grotesk. Ingen direktavkastning att tala om. 40-50 årsvinster i pris. Bloggaren Gustav tar upp Paradox här sitter 12000 personer ur Avanza kollektivet och väntar på bättre tider. Själv väntar jag på att Akelius preff skall dela ut sina 5kronor per kvartal så att aktien kan handlas till 330kr. Vilket ger en direktavkastning på 6%. Akelius mot Paradox? Vem vet? Jag väljer här och nu.
Med vänlig hälsning
Lars
Jag skrev ner mina tankar kring detta i somras:
SvaraRaderahttps://fondanalys.se/2018/07/06/grupptank-kring-utdelningsaktier/
Håller helt med dig. Bara att kolla på bolag som HM. Man måste även ta med framtidsutsikter etc.
SvaraRaderaDärför gillar jag personligen just nu skogs/massabolag, delar ut hyfsat och bör ha framtiden för sig med utfasning av plast.