Vad gynnar Kopparbergs när britterna röstar?

Imorgon torsdag väljer britterna nytt parlament, och mycket har hänt sedan jag för en dryg vecka sedan skrev på temat senast. Sammanfattningsvis fortsatte valrörelsen under hela förra veckan att gå trögt för de konservativa och premiärminister Theresa May, och i opinionsundersökningarna fortsatte Torys försprång att krympa. Samtidigt visade Labours kampanj på momentum. Så kom den tragiska terrorattacken i London, den tredje i landet på kort tid. Och den spontana analysen: det borde väl gynna de konservativa, eller?

Hur påverkar terrorattacken valet? Det är såklart mycket svårt att säga. Men det är inte fullt så självklart som man kan tro att May och de konservativa gynnas. Och jag tänker att det i huvudsak beror på huvudsak två saker. Dels har de konservativa svårt att förklara varför man så kraftigt dragit ner på polisens resurser, dessutom med May som inrikesminister. Dels kan terroristattackerna bidra till att valdeltagandet stiger, vilket bör gynna Labour, vars väljare generellt är mindre röstbenägna.

Det spanska valet 2004 har klara likheter med det nu stundande brittiska. Den sittande konservativa regeringen hade förutspåtts en säker seger i valet. Tre dagar före valet sprängdes ett tåg, och dödsoffren räknades till närmare 200. Valdeltagandet ökade med 7-8 %-enheter jämfört med det föregående valet, och istället vann socialisterna en tydlig seger. Bidragande var säkert också att de spanska väljarna kopplade terrorattacken till Spaniens deltagande i Irakkriget. 

Vad säger opinionsundersökningarna? Ja de spretar en hel del, från i princip helt jämnt, till tvåsiffrig ledning för se konservativa. Skillnaderna beror framför allt på att man bedömer valdeltagandet olika, framför allt bland de unga, som med överväldigande majoritet stödjer Labour. Här förefaller det dock som om de unga i större utsträckning än tidigare har registrerat sig. 

Valsystemet komplicerar när man ska förutspå mandatfördelningen. I Storbritannien väljs parlamentsledamöterna i 650 enmansvalkretsar, där vinnaren får platsen. Labour skulle alltså teoretiskt kunna få fler mandat, trots att de får färre röster. Det som lär avgöra är hur de väljare som förra gången röstade UKIP (som tappat stöd sedan folkomröstningen, och kraftigt på senare tid) nu lägger sina röster, och såklart om de unga går och röstar.

På torsdag kväll kommer jag särskilt att hålla ett öga på några kretsar som i förra valet var mycket jämna, och där samtidigt UKIP låg på minst nationell nivå. Plockar Labour dessa  bör mandatfördelningen gå deras väg.

Blir det en skräll? Om man räknar in scenariet att inget av partierna får egen majoritet, ja då ska man nog inte utesluta det. Så, nu är det bara att fixa kassa, och bestämma sig för någon köpkandidat om börs och pund rasar. För det lär hända, om skrällen slår till.

Men Labour skrämmer mig inte. Tvärtom tilltalas jag av tanken på att Labour förhandlar Brexit, utan alternativet "hard Brexit". Och det är dessutom ett Labour som lär tvingas samregera med EU-positiva skotska nationalister, och än mer EU-positiva Liberaldemokrater. Ja den som som tror på handel med Storbritannien, ja inte minst alla lyckliga ägare i Kopparbergs, bör nog hur konstigt det än kan låta hålla tummarna för de mest vänsterorienterade socialdemokrater världen skådat på årtionden...

Och vad kan det då bli om skrällen slår till, dessa sex finns i tankarna:

A G Barr. Är en skotsk läsktillverkare med lokalt starka varumärken som Rubicon, och med "narrow moat" enligt Morningstar. Att företaget är skotskt gör det i mina ögon mer intressant. Nämndes i mitt förra inlägg om Storbritannien.  

Alumasc. Snabbväxande tillverkare av bland annat regnvattenlösningar, som är marknadsledare på området i Storbritannien. Kan gynnas om Corbyn sätter igång och bygger, men hur ser konkurrensfördelarna egentligen ut? Nämndes i mitt förra inlägg om Storbritannien.  

Fever tree. Snabbväxande premiumtillverkare av tonic mm, som nämndes i kommentarsfältet efter mitt senaste inlägg om Storbritannien. Har "wide moat" enligt Morningstar.  Finanserna är fina, lönsamheten mycket god, men priset är också högt, och sjunker inte i mina ögon tillräckligt snabbt. Är också rädd att värderingen påverkas av att det är en "hipp" sektor. 

Somero. Tillverkar specialutrustning för gjutning av stora cementgolv, som Gustavs aktieblogg skrivit om och har i portföljen. Fina konkurrensfördelar, och ett bolag jag hållit ögonen på länge. Är dock USA-baserat, och en satsning på USA-marknaden.

Animalcare group. Producent av läkemedel och andra produkter för veterinärvård. Växer stabilt, och verkar ha bra marknadsposition inom vissa segment. Finanserna är fina, men lönsamheten inte fantastisk. Priset också lite högt.

Avon Rubber. Tillverkare och marknadsledare inom tillverkning av gasmasker och utrustning för mjölkning. Inom det senare har man mer än halva marknaden, och både USA:s och Storbritanniens försvarsmakter köper gasmasker. Morningstar ger företaget "narrow moat". Lönsamhet och finanser ser mycket bra ut, och prislappen skrämmer inte. Spontant, det brittiska företag (och räknar inte Somero) som hittills imponerat mest på mig. Svaghet: man är beroende av försvarsmakterna som kunder. 

Vad säger du?