Sidor

lördag 11 maj 2019

Jollibee foods - filippin med internationella avtryck (som kan handlas på OTC)


Filippinerna är ett land jag är tudelad till; dels en fantastisk framtidsprognos, dels en galen president i klass med Trump eller värre. Efter massor av funderande har jag ändå bestämt mig för att titta där, men på sådant som befinner långt långt ifrån det som politiken kan störa.

Jag har framför allt tittat på tre bolag, och två blir det inlägg om. Först ut är restaurangkedjan Jollibee, med 70-75 % av omsättningen i landet, och med storstilade expansionsplaner där man tänker lägga hela klotet under sina vingar. Ambitionen är att växa från drygt 4500 restauranger idag, till 8000 till 2022 Och tittar man tillbaka är det här en riktig solskenshistoria, som började på 1970-talet med en glasskiosk, och som sedan vuxit till något som västerländska jättar inte kan drömma om, vare sig hemma eller borta. Historiken är fantastisk, men ser det tillräckligt bra ut framåt för att jag ska vara intresserad?

Korta fakta:

Market cap: ca 60 mdr kr
Värdering (P/E): 39
Handel: hos Avanza till maxcourtage 749 kr, eller via OTC från ca 18 USD

Vad som gör mig intresserad:

Stark marknadsposition på hemmamarknaden. Bolaget har en helt unik position på hemmamarknaden. Med närmare 60 % av marknaden för snabbmatsrestauranger är man kanske så mycket som 4-5 gånger större än McDonalds. Utöver det verkar man ha runt en tredjedel av marknaden för pizza, men där går uppgifterna om marknadsposition isär, och andra aktörer säger sig också vara störst. Dessutom dominerar flera nischer  som kinamat och grillad kyckling. Man är uppenbart en dominerande aktör som är svår att hitta motsvarigheten till, i alla fall i något större land.

Stark tillväxt, stabila finanser. Stabil tillväxt är bara förnamnet. De senaste 10-årsperioden har det i princip genomgående handlat om tvåsiffrig tillväxt av omsättningen. Över 5 år har omsättning vuxit i genomsnitt 15 %, och vinsten 12 % (Morningstar). Balansräkningen är stark, och nettoskulden minimal. Kassaflödet är starkt, men finansierar inte riktigt förvärv, investering i nya butiker, ökat rörelsekapital, och utdelning. Avkastningen på eget kapital (ROE) ligger på knappt 20 %. Så långt check på mina kriterier.



Vad som gör mig tveksam:

Hög värdering, fallande marginal. Smakar det så kostar det (ofta), och i det här fallet får man som sagt betala runt p/e 40. Ser man över tid så är det ungefär där den har handlats (Morningstars siffror för 2013-19). Samtidigt har marginalen på senare år pressats. Även om det inte är några dramatiska förändringar, så väcker det såklart frågor inför framtiden.

Växer utanför vallgraven? Det unika finns på hemmamarknaden, men nu växer ambitionerna på andra marknader. En strategi är att etablera sig med Jollibee-restauranger i städer world wide med stora filippinska befolkningar. Den köper jag! Det är innanför samma vallgrav, bara lite utspridd. Likaså köper jag att de väljer att expandera i regionen, dvs i Sydostasien. Här kan de mycket väl ha en lokal kunskap som ger fördel, och ett varumärke som väcker intresse. MEN, jag känner mig högst tveksam till att man expanderar i USA genom att förvärva lokala aktörer. Köpet av Smashburger, en inte obetydlig aktör, innehåller inger unikt alls! Och jag tänker direkt på sydafrikanska Famous Brands i Gustavs portfölj, som gjorde något liknande i Storbritannien. Inte så lyckat.

Redovisar inte per land eller region. Bolaget skär sin redovisning geografiskt mellan hemmamarknad och internationellt. Och man redovisar bara omsättning och tillgångar för segmenten, inte någon typ av vinst. Det här gör mig lite orolig eftersom marginalerna som sagt pressats på senare tid. I vilken mån handlar det om att marginalerna är sämre när man expanderar internationellt? Har de något de vill dölja?

Slutsatser

Ett fantastiskt fint bolag, men sammantaget räcker det inte riktigt. Värderingen är för hög, och jag ogillar starkt att man växer utanför vallgraven. Dessutom, förväntningarna är för höga, och kommande år verkar inte bli fantastiskt. Stannar kvar på bevakningslistan och kan åka in i portföljen vid en större dipp eller krasch, men inte nu.

7 kommentarer:

  1. Min första reaktioner är tre olika observationer.

    1) Lånen ökar
    2) Begränsad möjlighet att växa lokalt
    3) Luktar Famous Brands över hela planen

    D.v.s. ett företag som har växt otroligt bra historiskt men nu saktar in (därmed ökningen av lån över tid), som inser att deras nyckel marknad inte kommer växa mycket mer och att gå in i de "lokala" regionen måste vara nästa steg för att växa och fortsätta motivera värderingen. Det betyder också att p.g.a. förväntningarna att de "riskerar" att börja köpa upp kunder (d.v.s. andra bolag) för att kunna forstätta växa i samma takt och överbetala för det.

    Har inte gjort någon djupvärdering utan bara ett initialt spontant intryck.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för kommentar!

      1. Lånen ökar - ja, men man har också en stor kassa, och nettoskulden är obefintlig. (Sen skulle jag föredragit om man finansierar allt över kassaflödet, såklart) Omsättningens tillväxt är det heller inget fel på, men marginalen har pressats. Som jag frågar mig i inlägget, är det för att de växer utanför vallgraven?

      https://www.marketscreener.com/JOLLIBEE-FOODS-CORPORATIO-6494491/financials/

      2. Ja i hemlandet finns det såklart gränser, men i Sydostasien lär det finnas möjlighet att växa. I mina ögon bättre än att växa i väst, men kanske ändå inte med samma konkurrensfördelar som hemma.

      3. Här instämmer jag till viss del, och det är ju också min största invändning, och huvudanledningen till att jag inte köper. Jag ogillar starkt att man förvärvar i väst.

      Radera
    2. Och håller med om att de riskerar att förvärva dyrt för att leva upp till tillväxtförväntningar.

      Radera
  2. Bra inlägg! Finns en hel del jag gillar men på totalen tror bolaget är väl stort, att tillväxt kommer trögare. Och framförallt ställer jag mig också frågande till USA-grejen och ser det som ett tecken på fel fokus. De håller som Asiatiskt konsumentcase i stort och Arisaig äger, men inte småbolagsfonder som Wasatch eller Grandeur Peak.

    Man måste ta höjd för att bolaget blir ännu större och får svårare att växa, då är det för dyrt. Nej, jag tror du kan hitta ännu bättre case om du vänder på ännu fler och mindre stenar. Men rätt att vända på den här också.

    SvaraRadera
  3. Intressant företag att höra talas om men jag håller med både dig och alla andra här :-). Dessutom lite dyrt, rejäl fallhöjd om man går Famous Branda väg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis så, intressant företag men för stor fallhöjd och fel prio.

      Radera