Verksamhet
I huvudsak specialförpackningar, och i huvudsak mot läkemedel (85 % av omsättningen); förpackningar för tabletter, tillverkade av plast och aluminiumfolie, men även förpackningar för livsmedel och kosmetika. Verksamheten bedrivs genom dotterbolaget Avesta packaging som man äger till knappt 80 % och som äger ett dotterbolag med snarlik inriktning. Ja Avesta väckte tankar på svenska Avesta där förövrigt Stora Enso har en fabrik i trakten, men nej ser inte ut att finnas någon sådan koppling. Avesta finns även i den indonesiska vokabulären.
Korta fakta
Marketcap: ca 350 miljoner SEK
Värdering: p/e 5-6 och p/b 0,8-0,9
Börs och courtage: Indonesien, telefonhandel via Avanza från 749 kr i courtage.
Direktavkastning: ca 1 %
Marknad och position
Avesta beskriver sig som ”the main producer and specialist for packaging in Indonesia”. Och säger sig ha 80 % av de indonesiska läkemedelsbolagen bland sina kunder. Och det kan nog stämma om man tittar på listan över fordringar per kund och jämför med top 10-15 läkemedelsbolag i Indonesien. Att göra någon mer specifik bedömning av marknadsandel är dock svårare, jag nöjer mig därför med att konstatera att de förefaller vara ledande, respekterade och välnyttjade brett inom sektorn.
Bolaget är lite av en hacka och spade mot läkemedelsindustrin i Indonesien, en marknad som ser ut att växa med åtminstone en handfull procent årligen och där 75 % produceras i landet, ja i alla fall såg det ut så för några år sedan. Samtidigt verkar inte plast vara ett material under avveckling inom läkemedelsbranschen, med extremt starka säkerhetskrav på förpackningarna. Och är risken liten här hemma så lär den vara än mindre i Indonesien.
Ledning och ägande
Bolaget kontrolleras sedan 2016 av de båda japanska bolagen Mitsui (ett av Japans största konglomerat, börsnoterat) och Fujimori Kogyo (verksamt inom flexibla förpackningar under namnet Zacros, också börsnoterat). De båda bolagen samäger genom ett holdingbolag (60 % Fujimori, 40 % Mitsui), som i sin tur äger 79 % av Champion Pacific. Därutöver äger det indonesiska läkemedelsbolaget Kalbe 5 %, förövrigt ett av landets största läkemedelsbolag, tidigare majoritetsägare och det bolag som sålde till japanerna. Kanske har man utöver det fortfarande intressen i dotterbolagen, då dotterbolagen inte kontrolleras till 100 %, men jag lyckas inte hitta några färska uppgifter som belägger det. Ledning och styrelse äger inte, i alla fall inte i moderbolaget.
Ordförande har ett starkt CV som VD för den tidigare huvudägaren Kalbe under 1990-talet. Annars finns de japanska ägarna både i styrelsen och den operativa ledningen, men VD är indonesier och var det även före förvärvet.
Finanser och lönsamhet
Det här är igen tillväxtraket, de senaste 5 åren har man snittat på 4 % per år i omsättningstillväxt, och tittar man över 10 år ser det ungefär lika ut, även om det svänger en hel del från år till år. Samtidigt förbättras marginalen kontinuerligt, över 5 år har vinsten efter skatt vuxit med i snitt 9 %. Jag hittar heller inget att anmärka på när det kommer till fallgropar som goodwill, leasing eller närståendetransaktioner.
Balansräkningen är mycket stark, och det finns inga räntebärande skulder de senaste 10 åren! Istället ser vi en nettokassa som motsvarar drygt halva det egna kapitalet, 260 rupier per aktie som idag står på 460 rupier! Lönsamheten är stark, ROE är 15 % under 2021 eller nästan 25 % justerat för den stora kassan. Riktigt så starkt har det inte sett ut under hela den gångna 10-årsperioden, men man ligger stabilt tvåsiffrigt, ojusterat för kassan.
Bolaget lägger pengar på hög och det egna kapitalet per aktie växer stabilt. De senaste 3-4 åren har aktien stigit i princip i takt med de egna kapitalet och värderats stabilt under eget kapital, för närvarande på P/B runt 0,8. Jag förväntar mig en tillväxt på 10-15 % per år inkl den lilla utdelningen.
Sist men inte minst den sedvanlig kassaflödesgrafen. Inte mycket att säga om den egentligen. Förklaringen till det svagare kassaflödet 2017 var ökat lager, och vi ser lite samma sak under 2022.
Risker
Inga fonder, har jag missat något?
Inga utländska fonder finns inne i bolaget, vilket annars kan fungera lite som en bekräftelse på att bolaget håller hög kvalitet och att det inte finns några tveksamheter. Jag kan inte hitta något som ser misstänkt ut och man har ett av de stora revisionsbolagen som revisor. Dessutom är huvudägarna väletablerade bolag på den japanska börsen. Det finns inte heller några betydande närståendetransaktioner, inga stora royalties till moderbolaget som man kan se ibland. Förklaringen till att de utländska fonderna saknas är nog helt enkelt att bolaget är litet och att det är svårt att komma åt tillräckligt stora volymer när huvudägaren + läkemedelsbolaget Kalbe sitter på nästan 85 % av aktierna.
Risk för teknikskifte?
Något som jag lade en bra stund på att gräva i, med tanke på att plast på många håll är en råvara som fasas ut. Men här är säkerhetskraven stora, och läkemedelsförpackningar i plast ser ut att växa stabilt. Nej jag ser inte att det här är en risk i närtid.
Utköp på låg nivå
Risken finns såklart, men Indonesien har förvånansvärt starka rättigheter för minoritetsägare, så bedömer risken som liten.
Sammanfattningsvis
Jag tycker att bolaget är mycket intressant och har gått in med ca 7 %. I mina ögon ett mycket tydligt undervärderat bolag i en utan tvekan intressant bransch; hacka och spade till den riktigt intressanta läkedelsbranschen i Indonesien. Ett land med en starkt växande medelklass, stora satsningar på den offentliga sjukvården, och där de stora volymerna läkemedel tillverkas inom landets gränser. Jag räknar med en stabil tillväxt på 10-15 % per år om inget oväntat inträffar.