Regn, sol, och sommaruppehåll

Dags för sommaruppehåll. Förra året blev det kort, i år lite längre. Skafferiet är inte som förra sommaren fyllt med spännande case. För övrigt skulle det behövas någon liten framgång i portföljen, de senaste månaderna har inte bjudit på så många sådana. Kanske kan sommaren ändra på det?

Trögt halvår. Några dagar återstår av första halvåret, men om inget dramatiskt händer stannar portföljen runt nollan. Och då är dessutom valutaeffekterna positiva. Självfallet hade jag hoppats på en bättre utveckling på flera håll, men det ska tilläggas att det i huvudsak handlar om en trög kursutveckling. Bolagen har i det stora hela presterat bra, eller i alla fall enligt förväntan. 

Sol och regn. Vårens solskenshistorier är A2 milk och Titon Holdings, tillverkare av spaltventiler. A2 redovisade ett fantastiskt första halvår, och inledde ett mycket intressant samarbete. Titon drog iväg ordentligt när marknaden sent upptäckte att förra året varit fantastiskt. Bolaget fick lämna portföljen med drygt +50 % på några månader 

Annars tyngs självförtroendet lite av utvecklingen för Unilever Indonesia som fick lämna portföljen. Bank Rakyat har skakat ordentligt när de långa USA-räntorna stigit. Volatilt kan man sammanfatta, och just nu mest neråt. De mexikanska bolagen Femsa och Gruma, har gått trögt inför det stundande presidentvalet, och Micro Mechanics, Singapore, har tappat trots en i mina ögon fin utveckling. I Singapore tyngdes dessutom Straco av att pariserhjulet Singapore Flyer fick stänga ett helt kvartal pga tekniska problem. 

I Sydafrika började året bra med en stark uppgång för Shoprite, som dock sedan fallit tillbaka. Det andra Sydafrikansk innehavet Italtile står och stampar kursmässigt, liksom bl a nya zeeländska Scales och australiensiska Sealink, där dock ett avfärdat uppköpsbud bättrat på kursen lite. Det ska dock tilläggas att alla dessa redovisar halvårsvis. 

Den största besvikelsen av alla är dock malaysiska Superlon som tog plats i portföljen för bara någon vecka sedan. Den senaste rapporten som kom i torsdags var en riktig besvikelse. Även om det var väntat att högre råvarupriser och negativ valuta skulle påverka, så var det inte väntat att vinsten skulle sjunka med runt 80 %. Kursen störtdök med ca 18 % på midsommarafton, och gjorde det redan tröga halvåret ännu lite mörkare. Där ligger jag nu drygt -20 %.

Sålt Logistec, ökat i Shoprite. Jag har en tid stört mig på att bolaget är mycket snålt med information. Efter att man på senare tid gått på shoppingrunda borde man verkligen bjuda på någon siffra för jämförbara delar. Men icke. Är dessutom inte så förtjust i att man dragit på sig en del skulder. Drygt +40 % blev vinsten. Med delar av pengarna har jag dubblat innehavet i Shoprite.  En uppdaterad portföljsammansättning kommer inom kort. 

Inspirationen inte på topp. Efter ett segt första halvår får jag väl erkänna att inspirationen inte är på topp. Men hoppas att sommaren kan ändra på det. Och känner jag mig själv så sitter jag där och letar case igen om ett par veckor. Vi får se. Hoppas hur som helst på ett bättre andra halvår. Förra året låg sådär halva uppgången i december!

Ha en skön sommar, på återseende i augusti!

Min fotbollselva - har jag hittat balansen i laget?

Efter Sveriges tunga förlust mot Tyskland känns allt med med fotboll tungt... Men fotbollselvorna har ju duggat tätt, och självklart måste man vara med i leken. Det var inte en självklar uppställningen, och flera av spelarna på bänken är redo att hoppa in och göra viktiga insatser. 

Målvakt. Den kanadensiska glaskrossen Vitreous Glas tar en självklart plats som målvakt. Med en hög lägstanivå kompenserar man stabilt för andra spelares eventuella misstag. 

Försvaret. Som mittbackspar hittar vi Gotlandsbolaget och Gruma (MX). Gotlandsbolaget en utpräglad värdeinvestering, Gruma ett mycket defensivt livsmedelsbolag. Till höger har vi Straco (SG), med akvarier och pariserhjul i Asien. Värderingen är låg, och med en stor nettokassa kan man göra fina och oväntade rusher på kanten när luckor uppstår. På vänsterkanten hittar vi äppelodlaren mm Scales Corp (NZ), med hög lägstanivå och offensiva kvaliteter. Uppstår rätt lägen kan man helt klart skapa lägen från kanten.

Mittfältet. Som mittfältspar hittar vi de båda sydafrikanerna Shoprite (livsmedelskedja) och Italtile (kakel/badrum), båda med stor spelskicklighet och med både offensiva och defensiva kvaliteter. På kanterna hittar vi två offensiva asiater; Micro Mechanics från Singapore (verktyg för halvledarindustrin) och indonesiska Bank Rakyat. Micro Mechanics har en hög högstanivå, men ibland kan supportrarnas förväntningar vara väl höga. Rakyat spelar oftast stabilt, även defensivt, men kan ibland påverkas negativt när motståndarnas supportrar hörs för mycket.

Anfallet. Indiska HDFC Bank är en erfaren anfallare med fantastisk historik. Lagets kanske starkaste medlem. A2 Milk (NZ) har en ännu högre högstanivå och kan i rätt form avgöra turneringen. Trolig skytteligavinnare.

Som sagt, utöver elvan finns en mycket kompetent bänk, med spelare för alla positioner. T ex Brasserie Cameroun som en offensiv back på kanten, och Femsa (MX) i en defensiv mittfältsposition. Superlon (MY), med vissa skadebekymmer, kan få chansen till ett sent inhopp i anfallsposition. 

Har jag hittat balansen i laget?

Hög avkastning till varje pris?

Lite inspirerad av Långsiktig investerings läsvärda inlägg om ROE, återbäring på eget kapital, bestämde jag mig för att försöka sammanfatta min syn på saken. Och egentligen handlar inlägget om min grundsyn: företag ska inte vara anorektiska i sin hantering av det egna kapitalet.

Ett företags effektivitet kan mätas på olika sätt. Två vanliga nyckeltal är ROE, Return on Equity, och ROA, Return on Assets. Enkelt sammanfattat: nettovinsten dividerat med eget kapital (eller med andra ord, ägarnas kapital) respektive de totala tillgångarna. Båda beskriver, men på olika sätt, hur effektivt företaget använder sitt kapital. Ett högt nyckeltal talar för att bolaget har starka konkurrensfördelar, och liten konkurrens. Man kan helt enkelt ta bra betalt för sina produkter eller tjänster. 

Så långt inga problem. Men att utöver det styra mot dessa nyckeltal, och framför allt ROE, kan också  skapa bolag som är mer sårbara. I alla fall om man gör det genom att minska det egna kapitalet. Allra tydligast blir det när man tittar på hur ett företag finansierar sin expansion.

Ett företag kan finansiera sina investeringar på enkelt beskrivet tre sätt; kassaflödet från verksamheten, tillskott från ägarna/tillföra nya ägare (nyemission) eller lån. Vilken väg man använder påverkar ROE, men inte ROA. 

Nyemission eller lån? Vid en nyemission ger företaget ut nya aktier. Vinsten ska då fördelas på fler aktier och ett större eget kapital. Kassaflödet försvagas om företaget ska fortsätta att dela ut lika mycket per aktie. Tar företaget ett lån får man såklart istället en räntekostnad, som likaså påverkar kassaflödet. Men det egna kapitalet ökar inte.

Eftersom marknaden värderar vinst per aktie och ROE högt väljer många företag att finansiera sina investeringar och förvärv med lånade pengar. Framför allt i tider då räntan är låg. 

Men är det verkligen bättre att låna av banken än av aktieägarna? Ja för så kan man faktiskt beskriva en nyemisson. Nej jag tycker ju ofta inte det. Framför allt kan det bli väldigt mycket jobbigare i svåra tider. Aktieutdelningen kan alltid sänkas av bolaget, men räntekostnaden är vad den är. 

ROE drivkraft för ett litet eget kapital. Företag som eftersträvar högt ROE drivs inte bara mot högre skuldsättning. De drivs också mot att dela ut mer än de  borde. Och de drivs mot att köpa tillbaka aktier, ibland på lånade pengar. Vissa gör vad som helst för att bli eller förbli Dividend Champions. Kort och gott: man behöver analysera balansräkning mycket noga innan man låter sig imponeras av ett högt ROE.

Jag värderar nog stabilitet högre än vad marknaden i genomsnitt gör. Och jag värderar långsiktighet. Därför gillar jag skuldfria bolag med ett starkt eget kapital. Därför gillar jag bolag med kassa. Därför tycker jag att bolag ska ta det lugnt med utdelningen. Och allt detta är sådant som sänker ROE och ROA, och framför allt ROE. Så nej, inte hög avkastning till vilket pris som helst. Inte för mig. 

Hur tänker du kring dessa nyckeltal? Hellre titta på ROA än ROE?

Portföljuppdatering - mycket köpt, inget sålt

Dags att uppdatera om portföljen, en månad sedan senast. Och tänka sig, jag har bara två transaktioner i sammanställningen, och det är två köp. Men de är stora och motsvarar nästan 10 % av portföljens värde! I mitten av maj hade jag 6 % kassa, sen har jag fyllt på, och så bränt av allt...

Ökat i A2 Milk Company. Bolaget kom med en resultatuppdatering efter Q3, som visade att omsättningen för andra halvåret kommer att växa med

”bara” runt 60 %, mot förväntade 75-80 %. Kursen sjönk som en sten. Tycker dock att marknaden överreagerade, och till p/e runt 37 för prognostiserat helår tyckte jag att aktien var attraktiv, sett till tillväxten som faktiskt trots allt imponerar. Jag ökade med 3%-enheter i vad som sedan visade sig vara botten för den här dippen (!). Det blev åter via OTC, efter ett misslyckat försök i Frankfurt (och handel i KF), men handeln var obefintliga.

Köpt Superlon. Till slut kom jag till skott och köpte in mig i den malaysiska producenten av isolering tillverkat av konstgummi. Bolaget gynnas framför allt av en växande medelklass som installerar AC, vilken blir mer effektiv med bolagets isolering. Mycket jag gillar med bolaget.

Köpet gick dock inte så enkelt som jag hoppats, det visade sig nämligen att SEB inte fixade Malaysia. Tyvärr innebar det dels att det blev maxcourtage hos Avanza (749 kr, istället för 350 kr hos SEB), dels att jag tappade en fin uppgång pga 6 juni och pengaöverföring (eftersom jag ville köpa en lite större post när courtaget blev högre). Hur som helst, nu finns bolaget i portföljen! 

Vad funderar jag på nu? Ökning i sydafrikanska livsmedelskedjan Shoprite ligger närmast. Aktien har sakta fallit tillbaka utan synbara nyheter. Dessutom har den tidigare haft lite mönstret att ta skutt i samband med rapporter (som kommer halvårsvis), för att sedan fall tillbaka. Samtidigt som utvecklingen utifrån förutsättningarna varit stabil. Intressant är också företagets satsning på elektroniska pengar, som också diskuteras i investerarens färska podd med afrikatema.

Tao Kae Noi som Gustav skriver om idag finns på bevakning, men tycker att kursen dragit iväg väl mycket. Annars har jag inget spännande på gång, men jobbar såklart på saken. Och det kommer ju snart en sommar med massor av tid! 

Urbaniseringen förändrar världen

Befolkningsutveckling och växande medelklass är viktiga megatrender för växande företag. Och en gemensam nämnare är urbaniseringen, och växande städer. 2050 beräknas 75 % av världens befolkning bo i städer, mot 50 % idag, och det är i Asien och Afrika som utvecklingen exploderar. Redan idag bor närmare en halv miljard i Afrikas städer, och prognosen är att den siffran kommer att fördubblas på 25 år. Nigerias huvudstad Lagos var 1960 en stad i storlek med Uppsala kommun, idag är befolkningen 20 miljoner. Kongos huvudstad Kinshasa har gjort en liknande resa, och kinesiska Shenzhen med 16 miljoner invånare idag fanns knappt 1950. Listan kan göras hur lång som helst.

Risker och möjligheter. Urbaniseringen är dock inte okomplicerad. I vissa fall leder den till städer som snarast kan beskrivas som monster utan infrastruktur och med gigantiska slumområden. Ett av de kanske mest målande exemplen verkar vara Kinshasa i Kongo. Men på totalen är ändå siffrorna tydliga, sammantaget står världens städer för 85 % av BNP. Och skillnaden mellan stad och landsbygd är tydligare i u-världen än  i väst, den dubbla BNP:n per capita är inte ovanlig.

Vilka sektorer och företag fångar urbaniseringen?

(Och när det kommer till specifika företag har jag ingen högre ambition än att bedöma bolag jag redan har hygglig koll på...)

Till att börja med såklart fastigheter, och byggbolag, när infrastruktur och bostäder ska konstrueras. I Afrika kan den djärve investera i Texaf med marktillgångar och exploatering i Kinshasa (Gustavs aktieblogg har skrivit intressant om bolaget.) Mer tilltalande i mina ögon är dock Italtile, dominant inom badrum i Sydafrika, och med ambitioner i intressanta östra Afrika. I Asien har jag varit lite nyfiken på Malaysiska Econpile som pålar för både infrastruktur och fastigheter. Mycket god lönsamhet och fina nyckeltal lockar, men är rädd att man befinner sig på toppen. Byggbolag i Indonesian, kan också vara ett intressant fält att titta vidare på. Både Malaysia och Indonesien gör nämligen stora satsningar i infrastruktur, om än från mycket olika nivåer. Ett bolag som Superlon, som jag skrev om förra veckan, borde också gynnas av urbaniseringen. Tänker också på bolag som finska hisstillverkaren Kone, och Skellefteå-baserade Alimak, som tillverkar byggmissar mm.

Även energianvändningen påverkas dramatiskt av urbaniseringen. En bredare forskningsstudie visar att världens städer (med som sagt ca hälften av världens befolkning) står för 67-76 % av energiförbrukningen. Annars är studierna många, och säkert inte helt entydiga kvantitativt. En studie från/för Kina visar t ex att boende i städer förbrukar 50 % mer energi än boende på landsbygden. Bolag som kan producera hållbar energi borde ligga helt rätt tänker jag? Något förslag?

Självklart påverkas också transportmönster. Inte bara av människor, utan också av t ex  mat som inte längre kan produceras lika lokalt. Hållbara transporter, och logistik borde vara sektorer som gynnas? Liksom vattenförsörjning?

Men det är inte bara byggande, infrastruktur och energiförsörjning som påverkas. Med en växande stadsbefolkningen kommer också nya konsumtionsmönster, även om det inte alla gånger är helt lätt att skilja på vad som följer av urbanisering, och vad som kommer av en högre ekonomisk standard.

I Kina t ex kan man konstatera att biografmarknaden är på snabb frammarsch, men även t ex bakverk, choklad/godis, frusen mat, gym, och läkemedel visare tvåsiffrig tillväxt. I alla fall om utvecklingen åren 2014-15 är representativ. Här tänker jag först på B&C speakers, den italienska högtalartillverkaren som är riktigt stor på högtalarelement för avancerade högtalare till bl a biografer. Jag övergav bolaget, men kanske är det dags att överväga en comeback? Och så faller tanken på Starbucks och kaféer i de framväxande storstäderna.

I mycket fattiga länder går en stor del av konsumtionen till livsmedel. Och med urbaniseringen följer att traditionell gatuhandel delvis ersätts av butiker som i väst. Här tänker jag att Sydafrikanska Shoprite som bl a lyckats väl i Nigeria ligger rätt.

Det var en kort reflektion om urbaniseringen, och vilka investeringar som kan vara intressanta i dess spår. Vad tänker du? Och har du kanske några förslag på intressanta investeringar?