Japan, svårt har jag länge tyckt. Och jag har varit där och grävt några gånger, och en kort tid ägt ett par bolag, ett livsmedelsbolag och ett mer klassiskt litet industrikonglomerat. Men sen har jag lagt ner. Svårt (men inte omöjligt) att hitta relevanta dokument och att följa. I brist på andra marknader, och med någon slags ambition att bredda mig geografiskt, hamnade jag dock nu där igen. Denna gång gav jag mig på servicebolag med viss tanke på bemanning (bristvara i Japan) och omsorg (den andra sidan av samma mynt). Det visade sig vara en spännande ingång.
Det första bolaget som jag fastnade starkt för var: Human Holding, kort sammanfattat ett bolag sprunget ut utbildningsektorn, med en bred uppsättning av utbildningar, däribland vuxenutbildning som jag uppfattar är av den typ som vi här hemma klassar som yrkeshögskola. Även språkkurser finns där, men också sådant som mangamålning, nagelvård och robotkurser för barn. Ur utbildning har sedan segmentet bemanning vuxit fram, där man nischat sig framför allt mot administrativa tjänster, men även byggsektor och industri där man verkar ha hittat fina nischer. Detta är det klart dominerande segmentet (mer än 50 % av omsättningen), och det som utvecklats starkast de senaste åren. Bolaget är familjeägt.
----
Korta fakta:
Börs: Tokyo
Marketcap: drygt 1 miljard SEK
Värdering: p/e 6-7, p/b 1, EV/EBITDA<0
Handel: handlas hos ett flertal mäklare, t ex SEB och Avanza. Denna gång köpte jag hos SEB i vanlig depå och genom telefonhandel (minimumcourtage 350 kr)
----
Men vad är caset: ja det unika med det här bolaget är värderingen - man värderas lägre än kassan (alltså negativt EV) samtidigt som man har en tvåsiffrig ROE inkl kassa, de senaste två åren uppåt 15 % och stabilt över 10 % åtminstone de senaste 5 åren. Det egna kapitalet har vuxit med runt 50 % sedan 2021, och aktiekursen följer med.
Marknad och konkurrens. Det här är inte ett bolag med storlek som ger konkurrensfördelar. Man är långt ifrån ledande inom sektorer som "utbildning" eller "bemanning", framför allt inte inom det senare. Men man förefaller dock ha hittat nischer som ger god lönsamhet. och i grunden finns två orsaker: 1. bristen på arbetskraft och 2, utbildningarna som förädlar och ger ett försteg för bemanningsverksamheten. Ja kommer nog inte längre här än så, eller vad jag förövrigt gjort med sydafrikanska Primeserv med en liknande verksamhet men utan utbildning (och äldreomsorg, nagelvård och basket...).
Ekonomi och utveckling. Även om det här inte är ett tillväxtcase har man en genomsnittlig omsättningstillväxt på 5 % de senaste 10 åren. Balansräkningen är som sagt brutalt stark och kassaflödet likaså.
Variationerna i kassaflöde 2024 och 2025 förklaras med förändringar i leverantaörsskulderna, som ökade kraftigt 2024, minskade med ungefär lika mycket 2025 och då var på samma nivå som 2025. Betydande förskottsbetalningar bör också tillägas, som såklart bidrar till den starka likviditeten.
Ledning och ägande. Bolaget kontrolleras av grundarens familj som förefaller äga mer än 50 % Grundaren är närmare 90 år och har lämnat över den operativa ledningen till nästa generation, men sitter fortfarande i styrelsen. Flera personer från familjen finns i ledande positioner. Totalt redovisas ca 11 miljoner sek för löner till 8 directors (160 miljoner yen), och man har en policy att ingen ska tjäna mer än 50 miljoner yen. Bolaget betalar enbart en fast ersättning. Pensionsavsättningarna förefaller låga. Jag ser heller inget märklig vad gäller närståendetransaktioner.
Det institutionella ägandet är begränsat, störst är Nomura, japans största investeringsbank och mäklargrupp som förövrigt står på ägarlistan som AI Nomura. (De förefaller låta AI välja innehaven!) Längre ner på ägarlistan finns också en handfull mindre innehav från fonder, varav två från bekanta Acadian.
Svagheter
Flera små och olönsamma verksamheter. Detta är som många japanska bolag ett brett bolag. Även om Bemanning, Utbildning och Omsorg (i den ordningen) dominerar verksamheten ställer jag mig klart frågande till både nagelvård och basketlag som uppenbart inte bidrar med vinst till bolaget. Basketlaget verkar dock ha sin historia från grundaren som själv spelade basket i sin ungdom. Sammanfattningsvis: det finns utvecklingspotential, men det är förhållandevis marginella verksamheter, även om man också kan ställa sig frågan om inte omsorgen skulle höra bättre hemma någon annanstans.
Styrning och ledning anknyter till föregående punkt och förutom bolagets spretighet kan jag också bli fundersam kring vissa beslut, t ex bad man medarbetare i bolaget att sälja av aktier när man behövde öka free float för att klara börsens krav. Var det verkligen det bästa sättet att nå dit? Och varför har man 10 miljarder yen i lån (ca 700 miljoner kr) när man har en nettokassa på nästan det dubbla? Det kan såklart ursäktas med mycket låga räntor och att de varit bekvämt med en extrem likviditet. Men jag förstår ändå inte riktigt varför. Och med reservation såklart för att jag har missat något.
Sammanfattning: ett i mina ögon starkt värdecase som lever väl på bristen på arbetskraft i Japan och som hittat bra nischer inom bemanning. Och jag hittar inga lik i garderoben. Jag har tagit en position på ungefär 4 % av portföljen och utesluter inte att den kan stiga något.
Vad tror du?