Sidor

söndag 30 december 2018

Nyårsreflektioner


Snart nyårsafton igen, och tid för reflektion! Och mycket har hänt i portföljen under 2018, även om omsättningstakten har minskat jämfört med 2017. Tio av 18 innehav finns kvar i portföljen sedan förra årsskiftet. Året i siffror kommer på nyårsdagen, men visst är det en besvikelse att inte klara nollstrecket, även om avståndet inte kommer att bli gigantiskt...

Ja, vad kan man då säga om portföljens liv 2018, och vad tar jag med mig?

Årets försäljning. Titon Holdings blev årets bästa försäljning; +55 % på bara 4-5 månader var riktigt bra, och jag lyckades sälja nästan på topp. Den här affären har förstärkt mitt intresse för lågvärderade, välskötta, och oupptäckta bolag. Jag kommer att leta fler sådana case framöver.

Årets förlorare. Här står konkurrensen mellan Micro Mechanics och Brasserie Cameroun. Båda ligger -25-30 % i år. Samtidigt har båda bolagen levererat stabilt. Brasserie med ett bokslut som var ett ordentligt framsteg jämfört med föregående år. Man höjde utdelningen kraftigt, men bestraffas sannolikt för oroligheterna i landets engelskspråkiga provins. Micro Mechanics har tappat när tillväxten i världens halvledareproduktion fallit tillbaka. Lärdomen är nog att jag köpte Micro Mechanics för dyrt.

Årets vinnare. A2 Milk och den sydafrikanska antenntillverkaren Alaris Holdings, är tillsammans med Titon årets stora glädjeämnen. A2 började året med en fin rapport, och lanseringen av ett strategiskt samarbete. Trots en mindre stark kursutveckling under senare delen av året hamnar man i topp bland innehaven också 2018.

Alaris är höstens glädjeämne, med en uppgång på runt 25 % sedan i oktober. Investeringen liknar Titon; välskött litet bolag som är uppenbart undervärderat. Det fina här är att man värderas som sydafrikanskt bolag, samtidigt som man knappt har någon försäljning i landet, och dessutom en betydande del av omsättningen från dotterbolag i Finland (!). Här ser jag med spänning fram emot 2019. 

Årets felbedömning var när jag plockade in de schweiziska innehaven före den stora nedgången. Jag borde ha satt Interroll och LEM på bevakning i väntan på en dipp.

Årets lärdom  kommer nog från avvecklingen av Unilever indonesia. Höga värderingar är alltid en risk, även när det ser näst intill perfekt ut. Jag plockade in bolaget vid över p/e 50, och efter några månader kom en oväntad och svårförutsägbar nedgång som till och med ledningen hade svårt att förklara. Min lärdom: undvik höga värderingsmultiplar i alla lägen, och som sagt, fokusera på låg värdering.

Årets roligaste fynd var helt klart den lilla kanadensiska glaskrossaren Vitreous Glass. Bolaget ansvarar för glasåtervinning i provinsen Alberta, och säljer det krossade glaset till tillverkare av glasfiberull. En sällsynt lönsam affär. Hur ofta hittar man ett skuldfritt bolag, med ROE över 40 %, som år efter år ger runt 10 % i direktavkastning?

En stor förändring är att jag startat en depå hos SEB, som erbjuder handel på många exotiska marknader för 350 kr. Även om valutaomräkningen är sämre än hos Avanza (och den varierar mellan olika marknader), så blir totalkostnaden lägre. Samtidigt fortsätter jag att handla europeiskt (just nu de schweiziska) hos Nordea, som erbjuder courtage från 1 CHF osv. Nackdelen att sprida är såklart att det krävs en del jobb för att räkna sammanutvecklingen, men det går!

Vad händer 2019?
Jag räknar med att omsättningstakten av bolag fortsätter att sjunka. De flesta av bolagen i portföljen vill jag fortsätta att äga under en längre tid. Men jag kommer såklart att fortsatt "konkurrenspröva" innehaven mot nya spännande case även under 2019. Den stora nedgången under hösten kan nog ge anledning att gräva i Nordamerika och Europa. Mindre och nischade teknikbolag på båda kontinenterna börjar t ex att se riktig attraktiva ut. Men räkna såklart också med ett gäng exotiska inlägg!

Ja det var det året, och snart väntar ett nytt. Lite ödesmättade känns alltid årsskiften, och den här gången kanske lite mer än vanligt. Här hemma en regeringsbildning som inte går i lås, och kanske ett stundande extraval. Dessutom massor av hushåll som är skuldsatta upp över öronen, och extremt sårbara för räntehöjningar. Högerextrema krafter som är på frammarsch runt om i världen, och i USA en president som skapar handelskrig, och återkommande börsturbulens. Jag har utan tvekan känt mig mer optimistisk inför ett nytt år.

Gott nytt år!

Önskar
Framtidsinvesteringen

söndag 9 december 2018

Portföljuppdatering - och fundering varför bloggen tappar läsare


Mycket lite har hänt i portföljen den senaste tiden, men eftersom jag inte uppdaterat sedan i slutet av oktober är det ändå dags! Ser man till utvecklingen är det framför allt Bankerna Rakyat och HDFC som gått starkt, tillsammans med det nya innehavet Alaris som jag skrev om förra veckan. Sammantaget ligger jag på plus minus noll, och även om det inte ser ut att bli ett fantastiskt år, så ökar avståndet till index! Även om det såklart i nollan också inkluderas 2-3 % utdelning.

Ökat i LEM Holdings. Den schweiziska tillverkaren av sensorer för ström- och spänningsmätning har legat med en andel långt under 4 %-spärren, så det var dags att öka. Dock var timingen sådär, eftersom jag köpte i början av veckan innan aktien hann ta en del stryk i den allmänna nedgången. Det här var för övrigt den enda transaktionen sedan jag uppdaterade senast.

Jag funderar annars en del på om något eller ett par innehav borde lämna portföljen. Framför allt funderar jag fortsatt på tegeltillverkaren Brampton Brick, som nu börjar känna av den svagare byggkonjunkturen. Lyckades man inte få fart på kursen när man växte tvåsiffrigt, hur ska man då få fart på den? Ja möjligen vid ett uppköp... Och jag behöver också bestämma mig för Brasserie Cameroun, antingen dubbla upp eller släppa.

Jag fortsätter såklart att leta nya kandidater, både genom screening, och genom att helt enkelt gå igenom börslistor från A-Z. Just nu dyker jag t ex i ett par europeiska, lågvärderade kandidater med exotiska inslag, som kan bli aktuella att plocka in. Men den generella upplevelsen annars är att det är svårt att hitta riktigt starka kandidater som utmanar.

Frekvensen för blogginlägg är också något jag funderar på. Antalet sidvisningar har sedan länge stagnerat kring runt 4000 (enligt google analytics). I november nådde jag inte ens 3500. Dessutom har antalet kommentarer blivit färre. Jag inser också att de inlägg som är mest värdefulla för mig själv, dessutom är de minst lästa. Därför funderar jag på att göra som t ex bloggkollegorna Phantas och aktieingenjören, att skriva bara när det faller på, eller närmare bestämt som ett sätt för att inte slarva med analyserna.

Men inspirera mig gärna till annat! Och visst är jag nyfiken, har bloggen blivit tråkigare? Eller sämre? Eller är det bara så att mer av diskussionerna numera sker på twitter?

måndag 3 december 2018

Hur smakar Hersheys nya produkter?

Under långresan till den nordamerika i våras testad vi popcorn och lite annat från Amplified Snacks, som funnits med en liten post utanför portföljen. Och det handlar mer om att jag gillar chips än bolaget, som är inte minst alldeles för skuldsatt för att platsa i portföljen...

Hur som helst skrev jag ett inlägg på temat, som dock aldrig lades ut upp pga terrorattacken mot Åhlens i Stockholm. Sedan dök det upp mycket annat intressant under resan att skriva om, och där har inlägget legat, samtidigt som det lilla innehavet krympt till ett lite russin... Tills budet från chokladjätten Hershey kom för ett par dagar sen - och då sålde jag med vinst! Men hur smakar då Hersheys nya produkter?

För många år sedan köpte jag av en tillfällighet en påse chips från Tyrells i den lokala ICA-butiken (och nej, det här är inget betalt inlägg. Åter, jag gillar bara goda chips väldigt mycket!). Ett engelskt chipsmärke, som snart blev en favorit, men som tyvärr nästan lika snabbt försvann från utbudet. Det var säkert det höga priset som skrämde bort kunderna. Sedan har jag inte sett påsarna i Sverige förrän de dök upp på hyllan på Coop vid Zinkensdamm (och bara där!). Och nu passade jag också på att kolla in vilket företag som producerar. Efter lite nystande insåg jag att man kan bli delägare i de här chipsens framtid, genom Amplified snacks brands, på Nasdaq, som sedan en tid äger Tyrells. Jag frångick alla mina principer, skippade analysen, och köpte några aktier.

Nyttigt eller onyttigt. Även snacks med mycket fett kan göras mindre onyttiga, och det är Amplified Snacks affärsidé. Med ekologiska råvaror, och utan tillsatser, slipper vi i alla fall riskabla kemikalier. Dessutom finns en allt större medvetenhet om behovet av ökad hållbarhet, en trend som handlar om mer än den egna hälsan. Många av oss är dessutom beredda att betala betydligt mer för sådana produkter. Börsnoterat 2015 har man redan hunnit samla på sig en handfull varumärken.

Skinny pop. Färdigpoppande popcorn som lanserades 2010 och är nr 2 på marknaden för den mycket snabbväxande USA-marknaden för popcorn färdiga att äta. Man har 20 % av det segmentet i USA eller drygt 10 % av den totala marknaden för popcorn i landet. Försäljningen växte med 16 % 2016.

De här popcornen var lätta att hitta i San Fransisco! Dock var det i princip genomgående standardversionen med salt man hittade. På sina håll fick de också rätt så gott om utrymme på hyllorna. Priset i de butiker vi besökte låg på 3,49-3,99 USD (ca 35 kr) för 150 gram. Fina marginaler får man säga!

Och hur smakade det: bra var både min och sambons slutsats. Absolut bra konsistens, som självpoppade. Lagom mycket salt. Dottern, snart 5 år kommenterade: Mmmm, som på bio!

Paqui. Tortillachips. Riktigt svåra att hitta, men vi lyckades. Och de smakade bra, men kostade också som påsen popcorn, och då väljer jag hellre påsarna jag hittar på Coop eller Ica för halva priset. Slutsats: för dyra, och som sagt mycket tveksamt om det här är ett lovande varumärke


Tyrells chips. Testade vi hemma i Sverige och finns inte alls i USA. Tyrells kan beskrivas som ”Handtilllverkade” premiumchips. Från Storbritannien, som sagt, och började att tillverkas -02. Hittade i tre smaker hemma i Sverige: salt & vinäger, cheddar, och salt. Smakerna är lite andra än de vi annars äter här hemma. Fin krispighet och känsla av fina råvaror är både min och sambons sammanfattning. Vår gemensamma favorit av de tre vi testat är salt & vinäger. Fin balans i smakerna. 

Man är nu nr 2 i Storbritannien inom segmentet, och bl a marknadsledare i Frankrike och Schewiz. Man har också gjort intressanta förvärv i Tyskland och Australien. Förvärvet öppnar på allvar upp fler marknader för Amplify och ökar omsättningen med 50 %.

Produkterna är inte mycket att säga om, goda, men också dyra. Är man intresserad av förvärvet, och inte bara hur produkterna smakar, ja då kan man läsa mer hos t ex hos SeekingAlpha. Själv nöjer jag mig med en påse Tyrrels ibland från Coop vid Zinkensdamm... Och följer mina investeringsprinciper strikt framöver. För det här var ingen bra affär, och den räddades bara av uppköpet.

Och frågesporten: jo järnvägen byggdes en gång i tiden av Hersheys som använde för att transportera socker. Och än idag kallas tåget för Hersheys. 

söndag 2 december 2018

Alaris Holdings - radar under radarn


Inspirerad av Karin Fries tweet i slutet av september, om att sydafrikanska small cap kanske är billigast i världen, tog jag mig en ny titt på börsen i Johannesburg. Och det blev fokus på exportorienterade bolag. Jag ville så lite som möjligt öka min exponering mot den sydafrikanska marknaden. Shoprite och Italtile räcker väl här.

Jag landade snabbt på Alaris Holdings, tillverkare av specialantennner för militära ändamål. Framför allt inriktar sig bolaget mot s k elektronisk krigföring, vilket kort sammanfattat enligt wikipedia handlar om:

"militära åtgärder för att upptäcka, utnyttja, påverka, försvåra eller förhindra motståndarens användning av telemedel som utnyttjar elektromagnetisk vågutbredning samt egna åtgärder för att minska verkan av motståndarens telekrigföring." 

Bolaget har 2/3 av omsättningen inom sin sydafrikanska verksamhet (Alaris antennes), och 1/3 i sitt sedan några år förvärvade finska dotterbolag COJOT, med särskilt tyngdpunkt på utrustning som motverkar signaler för att utlösa radiostyrda detonationer. Helt nyligen har man också förvärvat en verksamhet i USA, för att få in en större fot på denna gigantiska och växande försvarsmarknad. Marketcap 200-250 miljoner kronor.

Vad för mig intresserad?

Tillväxt, lönsamhet, prislapp. Bolaget växer snabbt. På tre år har omsättningen mer än fördubblats (värt att poängtera: den stora valutaförsvagningen ligger tidigare). Samtidigt är lönsamheten fantastiskt fin; runt 30 % på eget kapital (ROE) och 21 % på tillgångarna (ROA). Prislappen har dock inte hunnit med; i skrivande stund handlas bolaget till p/e 9-10. Jag misstänker att en del handlar om att man finns i Sydafrika, men samtidigt är det här ett bolag som bara har runt 10 % av försäljningen i landet. Alaris är noterat i Sydafrika, men annars är det väldigt lite ett sydafrikanskt bolag. Bara det att man som sagt har ett dotterbolag i Finland, med en betydande del av omsättningen!

En orolig värld, upprustning i USA. Företaget drar nytta av en allt oroligare värld, något som VD också bekräftar i en färsk tv-intervju i samband med den senaste rapporten. Dessutom gynnas bolaget av de ökande försvarsutgifterna i USA, och det senaste förvärvet är ett sätt att som sagt komma närmare den marknaden, som står för 60 % av världsmarknaden. Och VD sticker inte under stol med att ytterligare 4 fyra år med Trump skulle gynna bolaget.

Betydande aktör. Alaris förefaller vara en av en drygt handfull betydande aktörer inom militära antenner. Samtidigt är man nischade, och en kvalificerad gissning är att de ligger betydligt tyngre på de marknaderna. Men osvuret är bäst. Samtidigt talar den mycket goda lönsamheten på senare tid för att man har kraft i prissättningen.



Starka finanser. Bolagets finanser är starka, och det starka kassaflödet på senare tid har använts bland annat för att köpa tillbaka preferensaktier (lån 2018 i grafen) och till återköp av aktier (2017). Före det precis genomförda förvärvet hade bolaget nettokassa. Grafen är bara för två år för att få jämförbara siffror.

VD är storägare med 6-7 % av aktierna, och har dessutom ökat på slutet, om än mycket lite.

Vad gör mig tveksam?

Kort historik. Företaget i sin nuvarande form är bara ett par år gammalt. 2014 knoppades tillverkning av mobilantenner mm av, och övertogs av den tidigare vd:n. Samtidigt blev den tidigare divisionschefen för försvarsverksamheten vd. Ett par år senare avyttrades en verksamhet inriktad mot produkter inom digital tv- och radio. Utvecklingen efter renodlingen är lysande - men kort, och sammanfaller dessutom med en turbulent utveckling i världen.

Etiskt tveksamhet, vill jag tjäna pengar på en orolig värld? Nej, det vill jag inte. Och företaget är dessutom vinnare på höjda amerikansk försvarsutgifter, och på att Donald Trump är president. Och är det något jag drömmer om, så är det att han blir utslängd 2020. Här skaver det! Även mot mina kriterier. Men samtidigt, det är inte vapen, och produkterna kan förhindra terrorattacker...

Sammantaget kunde jag inte låta bli, och bolaget finns nu med ca 6 % i portföljen. När jag köpte på p/e 7-8 kunde jag inte se det här som annat än en potentiell storvinnare.  Sedan mitt köp har kursen ökat närmare 25 %, men den handlas fortfarande under p/e 10. Och, jag ökar inte exponeringen mot instabila Sydafrika.

Köpet gjorde jag via SEB, som handlar för courtage från 350 kr. Valutaomräkningen förefaller dock sämre än Avanzas, men med mina relativt små volymer blir totalen ändå bättre. 

Vad tror du om bolaget?